Avsaknad av spermier

Ringde idag försäkringskassan för att få mer konkreta svar men handläggaren verkade inte ens veta vad barnlöshet innebar. "Du har alltså inga barn?"

Hon TRODDE att vi ej kunde få ersättning om vi sökte vård utomlands pga jag är fortfarande ung (27 år) och kan gott vänta i tre år på donation... ngn som vet bättre?

Vilket otroligt negativt svar... sa hon verkligen att du är ung och du kan vänta i 3år...

Tycker så synd om min kille som känner ännu en gång att han inte får en rättvis utredning. Usch, finner inga ord för vad han säkert går genom. I helgen hade vi sånt fint samtal ihop där vi berättade om olika rädslor kring donation. Jag insåg hur olika saker det var. Han nämnde att han var så rädd att ngn i stundens hetta (familjemedlem eller någon nära) skulle säga ngt i stil med att det inte är hans barn. Han sade att han skulle bli otroligt sårad av det. Jag har ALDRIG tänkt i de banorna ens! För mig har det aldeig varit en tanke ens, att han inte är pappan. Gjorde ont i hjärtat att höra hans oro. Insåg även där vilket sjukt starkt förhållande man har som klarar dessa motgångar. Pratar ni mkt hemma kring detta?

Ungefär hur lång tid tog det från det att remissen skickade till ert godkännande? Ni borde ju vara framme i kön snart! Du gjorde alltså inte heller äggledarspolning innan remissen skickades... innebär det att VUL + blodprover räcker för att bedöma att man är fertil nog..?

Periodvis pratar vi mycket om det. Ibland blir det bara för mycket att "älta" i väntan på tid så då försöker vi fokusera på annat. Men det är nog superviktigt att prata mycket med varandra, det är ju en livskris man går igenom. En bra kurator/psykolog är guld värd!

Från att alla undersökningar och samtal var klara tog det nog typ en vecka eller två tills vi fick "godkänt" och hamnade på kö. Men om man ser från det att vi bestämde oss för att köra med donator (efter microtesen) tog det väl max två månader. Beror ju lite på hur snabbt man får tid hos kurator och läkare för samtal samt hur ens livssituation ser ut. Kan nog variera väldigt från fall till fall.

Ja, vi blev "godkända" innan jag gjorde spolningen. Äggreserven hade de ju redan sett var bra på vul så spolningen gjordes bara för att se om det var möjligt att göra insemination eller om vi skulle få köra på ivf direkt.

Allt såg bra ut så nu blir det insemination som första försök.

Hur gamla är du och din man "Vifårse"?

Tack för ditt svar. Är du rädd för att inte bli gravid? Innan jag träffade min kille tänkte jag aldrig i de banorna... var förvisso inte ens sugen på barn då på samma sätt som nu.

Frågan kanske låter konstig men... har jag samma chanser till ett barn NU med en man som har avsaknad av spermier där vi ska använda donator i jämförelse med om jag hade haft en fertil partner och skaffat barn på naturlig väg? Är det mindre chans för mig för min partner är infertil och där jag måste få hjälp av klinik med donation?

Nej, det är jag inte, tror jag! På ett eller annat vis tror jag det kommer bli vår tur att bli föräldrar. Men i början var det så sjukt omtumlande, har absolut tänkt tanken att vi kanske inte får ett friskt barn men aldrig att det inte skulle gå alls... mer rädd för missfall nu och sen är ivf lite avskräckande, rätt spruträtt.

Jag är 27 och min man strax över 30. Vi har m.a.o "gott om tid" som så många säger. Hjälper inte mycket, vi har velat ha barn länge innan vi började försöka.hur gamla är ni?

Inga frågor är konstiga i den här svängen! ;) Som jag förstått det är det ju olika från fall till fall men är du ung och fullt frisk ska iaf insemination med donator ge samma chanser som vid naturlig befruktning. Vid ivf vet jag inte riktigt...

Jag och min blivande är i exakt samma ålder som ni är! Jag 27, han 30. Vi har också bra om tid men det hjälper inte ett skit i detta sammanhang men känns bra att inte behöva stressa pga ålder iaf. Är ni gifta/varit ihop länge? :)

Jag minns att ni väntat ett tag nu, har det hänt ngt nytt på fronten?

Vad skönt att du inte är rädd för det, vet inte vad min rädsla grundar sig i! Min syster sa: bara för han är infertil så har inte du också gått och blivit det. Kanske mest för jag inte hade en aning hur vanligt detta är! Levt i en fantastivärld innan. Ska bli så kul att följas åt för du fortsätter väl att uppdatera här hoppas jag :)

Tänkte uppdatera lite i tråden.

Genomförde precis en HSS (spolning av äggledarna) som gick smärtfritt! Jag är nu färdigutredd och är helt frisk. Min killes spermieprov visade 0 spermier igen och han bedöms som infertil. Vi har fått remiss skickat till att ställa oss i kö för donation. Ja, vad gör man nu är frågan. Längtan är större än någonsin.