• RobzMarley

    FJÄRDE barnet vår/sommar 2016!!!

    Hej!

    Testade positivt igår kväll med nummer 4! Känns galet, kul, läskigt!

    En fyra är ändå en för mycket enligt normen. Det är inte så att jag väntar mig massa glädjerop från min omvärld.

    Här kan vi dela frågor, tankar och känslor.

    Jag har pojke född -06, pojke född -07 och flicka född -12.

    Killarna har en annan pappa och bor bara hos oss varannan vecka. Så varannan vecka är vi fem och varannan tre. Nu sex st! ????

  • Svar på tråden FJÄRDE barnet vår/sommar 2016!!!
  • RobzMarley
    Zoey83 skrev 2016-05-03 21:41:51 följande:
    Ja, visst är det konstigt! att det känns så fast det är fjärde!

    Det är som att man inte riktigt kan fatta att man kommer att bli fyrabarnsmamma!

    Det är nu som familjen blir en "stor familj"
    Precis! Det är nog en del i det hela. Man blir verkligen en STOR familj liksom.
  • RobzMarley
    lima76 skrev 2016-05-03 23:23:11 följande:

    jag känner mig inte heller redo, mest för att jag fortf har en massa jag vill fixa färdigt men också för att det fortf känns rätt overkligt. Så länge som jag gick och funderade fram och tillbaka och längtade och så och nu är inte bara beslutet fattat utan bebisen är nästan redo att födas! 35 dagar kvar enligt appen... Känns både långt borta och runt hörnet samtidigt..

    Idag fick jag hem ett stativ till spjälsängen så nu är ett av projekten på listan att försöka få ihop en liten sänghimmel.. Jag är typ symaskinsanalfabet så det kan gå hur som helst känner jag...

    Idag fick jag iaf goda nyheter, bm ringde och sa att senaste odlingen kom tillbaka utan spår av gbs! Känns jätteskönt. Jag kommer ändå att få dropp under förlossningen men en stor del av oron släppte för mig efter att hon ringt. Och jag har en postiv odling efter att jag ätit pencillin så förhoppningsvis har kroppen läkt ut det själv nu så att det inte kommer tillbaka.


    Oj vad skönt!! Bra att du får dropp ändå. :)
  • RobzMarley

    Jag har haft svårt ta till mig denna bebis. Inte samma som med trean. Jag hade det med tvåan också. Han kom så tätt inpå ettan oxh det var mkt m gbs och fl satte igång för tidigt. Blev mkt med det. Och jag kände att min etta var så liten än. Så när han kom var det inte den där direkta kärleken som det hade varit med ettan. Och jag fick nog ångest över att allt inte kändes samma. Det tog några dagar. Skäms över att säga det.

    Men sen trean inga problem. Då var de två första 6,5 år och nästan 5 år. Det var med en ny man som blev pappa för första gången och det var en flicka, vilket var nytt för mig.

    Denna gången var det mkt velande innan. Ska vi verkligen ha fyra osv. Men jag visste att jag skulle ångra mig o mannen hade bara ett eget även om han ser killarna typ som sina. De bor VV hos sin pappa.

    Sen var jag väldigt inställd på att det skulle bli en flicka igen. Blev så paff och det tog några veckor att smälta. Bara för jag typ undermedvetet ställt in mig på det. Sen kändes det bättre. Men jag har inte tagit till mig bebis på samma sätt riktigt. Det känns overkligt. Nu är yngsta snart fyra. Så det är inte tätt nu.

    Går här och har massa saker som jag vill fixa. Känner att bebis kommer inte komma ut förrän jag har gjort.... Som tex hyllan som ska upp ovanför skötbordet. Det är inte ens jag som sätter upp den. Och en sjuk hög med ris och träd och säckar m trädgårdsavfall som ska t tippen.

    Sen i motsats till allt är jag LIVRÄDD för bara tanken på att gå över tiden...

  • lima76
    RobzMarley skrev 2016-05-04 07:31:59 följande:

    Jag har haft svårt ta till mig denna bebis. Inte samma som med trean. Jag hade det med tvåan också. Han kom så tätt inpå ettan oxh det var mkt m gbs och fl satte igång för tidigt. Blev mkt med det. Och jag kände att min etta var så liten än. Så när han kom var det inte den där direkta kärleken som det hade varit med ettan. Och jag fick nog ångest över att allt inte kändes samma. Det tog några dagar. Skäms över att säga det.

    Men sen trean inga problem. Då var de två första 6,5 år och nästan 5 år. Det var med en ny man som blev pappa för första gången och det var en flicka, vilket var nytt för mig.

    Denna gången var det mkt velande innan. Ska vi verkligen ha fyra osv. Men jag visste att jag skulle ångra mig o mannen hade bara ett eget även om han ser killarna typ som sina. De bor VV hos sin pappa.

    Sen var jag väldigt inställd på att det skulle bli en flicka igen. Blev så paff och det tog några veckor att smälta. Bara för jag typ undermedvetet ställt in mig på det. Sen kändes det bättre. Men jag har inte tagit till mig bebis på samma sätt riktigt. Det känns overkligt. Nu är yngsta snart fyra. Så det är inte tätt nu.

    Går här och har massa saker som jag vill fixa. Känner att bebis kommer inte komma ut förrän jag har gjort.... Som tex hyllan som ska upp ovanför skötbordet. Det är inte ens jag som sätter upp den. Och en sjuk hög med ris och träd och säckar m trädgårdsavfall som ska t tippen.

    Sen i motsats till allt är jag LIVRÄDD för bara tanken på att gå över tiden...


    Modigt att våga erkänna de känslorna, det är nog halva hemligheten att kunna bearbeta dem. Jag tror att när du får din nya lilla bebis till dig så kommer det att falla på plats. Och skulle det vara saker du inte hunnit få färdigt så finns det ju alltid tid att göra dem sen också, även om jag precis förstår känslan av att allt måste vara klart innan!

    Det här med könet spelar egentligen ingen roll, inte förrän senare iaf, tror jag. den första tiden är det bara en bebis och sen om den har snopp eller snippa gör väl ingen skillnad? (säger jag som bara haft flickor...) Jag var väldigt inställd på pojke alla gångerna vi väntade tjej och vi var nog båda lite besvikna förra ggn då ultraljudet i v 32 visade en lillasyster till. Men så älskad som vår lilla trea är! Har aldrig ens en sekund önskat att hon skulle varit någon eller något annat.

    Den här gången var vi nog inställda på att det skulle bli en tjej till och även om jag blev väldigt glad att vi ska få en liten gosse den här ggn så fick jag också ställa om mina känslor lite. Jag vet inte om det är för att det är en pojke och det känns overkligt eller om gbs har spelat in men jag har också haft svårt att njuta den här gången pga oro. Vågar liksom inte riktigt tro på att det är sant att vi ska få en bebis till, att jag ska få gå igenom allting igen, förlossningen, att få upp en alldeles  ny liten bebis i famnen, att få amma igen. Får man ha sån tur liksom, fyra friska fina barn! 
  • Bibi84

    Har precis varit på ul. Allt såg bra ut men låg -10% så han ville ha mig tillbaka om 3 veckor. Trodde man inte brydde sig så mycket om 10%.

    Fortfarande en tjej. :)

  • RobzMarley
    lima76 skrev 2016-05-04 11:59:54 följande:
    Modigt att våga erkänna de känslorna, det är nog halva hemligheten att kunna bearbeta dem. Jag tror att när du får din nya lilla bebis till dig så kommer det att falla på plats. Och skulle det vara saker du inte hunnit få färdigt så finns det ju alltid tid att göra dem sen också, även om jag precis förstår känslan av att allt måste vara klart innan!

    Det här med könet spelar egentligen ingen roll, inte förrän senare iaf, tror jag. den första tiden är det bara en bebis och sen om den har snopp eller snippa gör väl ingen skillnad? (säger jag som bara haft flickor...) Jag var väldigt inställd på pojke alla gångerna vi väntade tjej och vi var nog båda lite besvikna förra ggn då ultraljudet i v 32 visade en lillasyster till. Men så älskad som vår lilla trea är! Har aldrig ens en sekund önskat att hon skulle varit någon eller något annat.

    Den här gången var vi nog inställda på att det skulle bli en tjej till och även om jag blev väldigt glad att vi ska få en liten gosse den här ggn så fick jag också ställa om mina känslor lite. Jag vet inte om det är för att det är en pojke och det känns overkligt eller om gbs har spelat in men jag har också haft svårt att njuta den här gången pga oro. Vågar liksom inte riktigt tro på att det är sant att vi ska få en bebis till, att jag ska få gå igenom allting igen, förlossningen, att få upp en alldeles  ny liten bebis i famnen, att få amma igen. Får man ha sån tur liksom, fyra friska fina barn! 
    Ja, det tog tid jag kände mig så misslyckad. Att inte allt var som med första barnet. Det störde mkt också att jag blev inlagd. Blev som att det var bebisens fel att jag fick vara borta från ettan de veckorna. Tog mkt.

    Nä, jag tror som du att könet spelar ju ingen roll. Jag vet ju det egentligen. Två pojkar och en tjej. Och det är ju inte för deras könstillhörighet jag älskar dem... Även om jag nu kan säga att det är kul att "ha av varje". Så är det individer främst.

    Känner samma. Otroligt att det ska komma en bebis liksom! Kan inte riktigt ta det till mig.

    Tack för fint svar <3
  • RobzMarley
    Bibi84 skrev 2016-05-04 12:42:56 följande:

    Har precis varit på ul. Allt såg bra ut men låg -10% så han ville ha mig tillbaka om 3 veckor. Trodde man inte brydde sig så mycket om 10%.

    Fortfarande en tjej. :)


    Kul med ultraljud! Bra att de kollar igen ändå. :)
  • Niyoh81
    Bibi84 skrev 2016-05-04 12:42:56 följande:

    Har precis varit på ul. Allt såg bra ut men låg -10% så han ville ha mig tillbaka om 3 veckor. Trodde man inte brydde sig så mycket om 10%.

    Fortfarande en tjej. :)


    Va mysigt å se bebis :) trodde inte ja med. Min sa att gränsen låg på -15 % . Men de kan ju vara olika på olika ställen.

    Fick idag en ny tid för TUL den 2/6. Då kommer ja va I v.36. Får se om ens bebis är kvar då. Förhoppningsvis är han de :)
  • Bibi84

    Åh...fick ett med. Om att den medicinen jag fick för min uvi inte fungerade, så har fått en ny nu som går på 7 dagar. Blääää.... Och sen är det inte skönt att livmodern tränar så här på kvällen.

    God natt!

  • RobzMarley

    Hur sover ni?

    Jag kan vissa nätter somna sent oxh så kanske inte ha druckit så mkt under kvällen och kanske faktiskt sova en sex timmar på raken. Eller så är jag uppe 3-6 ggr och springer på toa eller knaprar Novalucol för halsbrännan.

    Men nu har jag så ont i kroppen allmänt. Ingen position är skön. Så har set ju varit ett tag men nu är det tungt. Får inte luft osv. Jätteobehagligt. Är mest irriterad. Är trött egentligen. Men inte sömnig. Undrar om det är för att jag får en bebis som kommer vara uppe halva nätterna sen.

    Sen läser jag om de där de får sova hela nätter precis innan fl. Sommar kroppen förbereder sig. Hum.

    Nu i v 38 går jag konstant och känner efter. Det kommer att bli långa veckor detta.

Svar på tråden FJÄRDE barnet vår/sommar 2016!!!