BF Juli 2017 ny

Idag har jag bf men redan mer än en vecka tillbaka har jag plågats med sms och SNAPCHATS (?!?) från folk där dom undrar om bebis kommit ännu. Folk som jag endast är bekanta med har till och med frågat eftersom jag inte uppdaterat instagram på 23 timmar (!!!!!!). Helt sjukt, fick den frågan imorse.

Blir så himla less för jag av alla vill ju få ut bebisen och folk kommer få veta inom sinom tid men alla är så sjukt nyfikna! Jag får liksom en press på mig att jag måste få ut den här bebisen snart, helst förra veckan.. känns så himla jobbigt.

Jo jag känner igen det där.

En kompis skrev i morse att jag har KU varit offline från fb i åtta timmar så det kan bara betyda att jag föder. Men nej det för jag knte.

Minst tre om dagen som frågar.....: sååå drygt!

Bf +3 idag.

Vaknar och hinner knappt öppna ögonen innan smärta från fogarna söker mig nåt så fruktansvärt.

Kan knappt gå eller göra något utan mycket smärta i fogen där framme.

Öm i resten av kroppen med....

är hemma själv med vår 6 åriga dotter och orkar/vill liksom inte. Orkar inte säga nej till henne om allt för att jag inte kan/vill/orkar. Har varit hon och jag länge nu och vi går varandra på nerverna direkt.

Att hon ska ta hänsyn till mig hela tiden....

Bara gråter en massa och ringer till slut min man, mamma och pappa. Mamma kom sen efter ca 45 min oh hämtar dottern, hon ska sova hos dom tills imorgon.....

Så nu har jag pallat upp mig med massa kuddar i soffan, till den ställning som gör minst ont. Förberett med vatten, mat, mobilladdare och stolthet och fördom på tv:n. Ska inte lämna soffan för något. Bara vila, sova, slappa, gråta. Ja vara själv....

Är så trött på detta nu....

Idag har jag bf men redan mer än en vecka tillbaka har jag plågats med sms och SNAPCHATS (?!?) från folk där dom undrar om bebis kommit ännu. Folk som jag endast är bekanta med har till och med frågat eftersom jag inte uppdaterat instagram på 23 timmar (!!!!!!). Helt sjukt, fick den frågan imorse.

Blir så himla less för jag av alla vill ju få ut bebisen och folk kommer få veta inom sinom tid men alla är så sjukt nyfikna! Jag får liksom en press på mig att jag måste få ut den här bebisen snart, helst förra veckan.. känns så himla jobbigt.

Insåg att det vart långt men här är min ärliga berättelse.

1015 tar jag första shotten. Jag är öppen två cm, tappen är 2 cm och inåtvänd. Jag har SD som kommer 2-3 på 10 minuter men känns inte. Glatta hinnor så dom går ej att ta.

1215 shott nr 2. Jag har nu 5 sd på 10 minuter som dom vill. Men dom gör inte ont. Statusen är fortfarande samma.

1415. Är fortfarande 5sd på 10 minuter som börjar kännas lite. Fortfarande bara öppen två men tappen har börjat vända sig utåt. Efter ett samtal till läkaren så avvaktar vi shott tre, för man vill inte att det ska bli fler SD.

1615. Öppnat mig till 2,5 cm och tappen är lite mindre. SD är samma och gör fortfarande inte ont. Tycker dom glesas ut lite. Bestämmer att hoppa även denna shott och hoppas det går att ta hinnorna 18 istället.

18:00 läkaren kommer och gör ultraljud och känner. Är gränsfall att man ska kunna ta hinnorna. Huvudet ligger neråt och bebisen mår fortfarande bra. Barnmorskan testar tar hinnorna och det funkar! Dom blir dock lite chockade över allt vatten som kommer ut, är riktigt mycket vatten! Jag kan inte sluta skratta heller så det forsar verkligen. Är fortfarande öppen bara 2,5 cm.

20:00 börjat värkarna bli lite smärtsamma, men jag kan fortfarande andas igenom dom helt utan problem. Dom börjar koppla på dropp men apparaten strulat så det börjat gå in i kroppen 2045.

21:15 skiftbyte, dom känner och nu är det öppet nästan 4 och tappen är nästan borta. Jag skämtar fortfarande med barnmorskorna mellan värkarna och alla skrattar precis som vi gjort hela dagen! Har verkligen varit bra stämning.

21:40 det börjar bli riktigt jobbigt. Jag får panik i värktopparna och ber om Eda. Barnmorskan vill känna på mig innan och tycker jag ska pröva lustgasen först. Är fortfarande öppen 4. Vi prövar lustgasen och den funkar lite. Tyckte inte den hjälpte mot smärtan men jag hade något att koncentrera mig på. Måste kissa också men kan ej gå på toa, hon tappar mig mellan två värkar. Hon har fortfarande inte ringt efter Eda, för hon har förstått att detta kommer gå undan

21:50 börjar paniken på riktigt! Värkarna gör ont! Det trycker på neråt och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Får panik i varje värk, men mellan värkarna är jag helt lugn och ligger helt avslappnad. Hon kollar och jag är nu öppen 5 cm och lite kvar av tappen. Det trycker verkligen neråt och det är de som är de jobbiga.

22:15 sänker dom droppet för jag orkar verkligen inte mer! Varje värk är panik och mellan värkarna är allt lugnt. Så sjuk känsla! Jag har grymt stöd av både barnmorska, sköterska och framförallt min sambo.

22:25 känner jag att jag vill krysta, men jag får inte riktigt ännu. Dom lägger mig i en annan ställning. Det var en sådan sjuk känsla att verkligen känna den sjukt starka kraften.

22:29 efter 2 krystvärkar är en vit kladdig pojke ute! 3315 gram tung 51 cm lång och 34 cm i huvudmått och helt perfekt!

En stor och rejäl Moderkaka kommer ut och jag har inte spruckit eller något alls vilket jag trodde jag skulle ha gjort.

Läkaren kommer in efter 30 minuter och visar bilder på moderkakan. Man ser tydligt svarta fläckar på den. Det var alltså kantlossning som gjorde att jag blödde! Det hade kunnat göra så den släppt vilken dag som helst! Vi konstaterade att igångsättning var rätt beslut och är lyckliga att alla mår bra! Att känner ej mamma att något är fel är det oftast så, om han är med om detta igen kommer han rekommendera igångsättning tidigare.

Hur jobbigt det än var på slutet och hur mycket panik jag än hade under värkarna så är jag så glad att jag inte fick Eda. Kändes som jag hade kontroll på ett helt annat sätt nu. Jag kände vad kroppen ville och kunde lyssna på den mycket bättre än när jag hade eda mina två andra förlossningar. Jag vill dock inte föda fler barn! Nu får det räcka!

Tack för din berättelse! Väldigt kort förlopp ändå! Man skulle vilja veta ungefär hur lång tid ens förlossning kommer ta, haha. Typ alla säger ju sådär om Eda, hur man har en helt annan kontroll utan. Får se hur snabbt det går för mig, om jag törs prova utan Eda denna gång... Stort grattis igen!! Kom han ungefär 2 veckor före beräknat?

Därför jag försöker känna så lite folk som möjligt. Ointressant med folk som inte är intresserade och bryr sig än om att vara bara nyfikna. Tom en del släkt är borta från mitt nät. Jag drar mig undan väldigt bra och är kort med svar åt dom. Det hjälper faktiskt. :) skönt med bara dom som ställer upp. Inte ens min pappa vet att jag snart får ett barn och dessutom döpt efter hans bror :)