IVF igång Mars/April 2017

Jag har använt den. Har inte brytt mig om vinkeln alls (missade att man ens ska det) och det har gått jättebra ändå.

Stort grattis emhu!

ijo

Jag provade 45 grader denna gång vi gjorde ivf och tyckte det blev bra. Om man ser till att luftbubblan ligger överst så åker den in först. Förra gången struntade jag i 45 grader och mer "högg" in nålen och sprutade fort för att få det gjort, det bubblade typ in luft och jag hade blåmärken på hela nedre magen... Denna gången greppade jag fettet hårt med två naglar så det gör lite ont då glömmer man smärtan från sprutan, och så stack jag försiktigt in nålen med högra handens tumme och ringfinger, 45 grader cirka. då hade jag två fingrar över att dra tillbaka sprutan lite med och sen tryckte jag sakta in allt. Sen försiktigt drog ut nålen. Nu gick det superlätt varje dag så det är mina tips med orgalutran ;)

Jag klarade mig också helt från blåmärken (men inte när jag tog för några år sedan, då var jag blå överallt)

Att det kan bli så himla olika..

Har ni pratat med kliniken Alade? Jag tänker om ni har lagt upp en ny plan eller så att gå vidare med? <3

Nä, inte mer än direkt vi fick beskedet. Då så läkaren att ett möjligt alternativ att gå vidare med är ICSI på delar av nästa skörd. Hur stor del beror på hur det ser ut då och vad de pratat om när vi kommer upp på vårdkonferens (om jag fattat rätt). Efter att ha tänkt lite vill vi själva göra det med alla ägg eftersom ändå inget blev befruktat sist, vi får se vad de säger om det. Jag skulle ringa när jag får mens, vilket borde bli nästa helg eller strax därefter, för att boka tid för planering av nästa omgång.

Jag har tusen frågor och funderingar i huvudet just nu, men på nåt konstigt och fantastiskt sätt mår jag ändå bra just nu. Jag har fortfarande ont i magen och är svullen efter äggplock men har liksom landat i allt och känner mig ungefär som vanligt. Det trodde jag aldrig i onsdags, så ledsen som jag var då. Det vi är mest ledsna över är väl att det känns som att det inte ens finns minsta chans att lyckas själva någonsin. Innan har det ändå funnits lite hopp om det. Men fixar inte våra grejer att göra bebis ens när de samlas i mängder i samma skål känns det rätt kört med ett ägg i taget och kroppens egna hinderbana för spermierna....

Hej. 
Jag ansluter mig gärna här. Är snart på gång att börja med det första IVF-försöket. Otroligt jobbigt att vara i den här situationen då jag inte hade behövt vara i den känner jag. Har ett barn sedan innan, där jag hade en mycket jobbig graviditet samt förlossning som gick fel på så många sätt att mina äggledare är förstörda och jag inte kan få fler barn på naturlig väg. Mår skit av detta. Jag hade förmågan men den har tagits ifrån mig. Nu måste vi göra IVF privat för att få fler barn. Jag som alltid drömt om en stor familj var SÅ tacksam över att jag kunde bli med barn på naturlig väg, på andra försöket med vårt första barn, men nu har förmågan tagits ifrån mig.
Känner att jag inte borde vara här. Helt orimligt. Men måste ändå vara i IVF-världen om jag vill få fler barn.
Påbörjar om någon vecka, med vad jag tror, är korta protokollet.

Förstår din hopplöshet. Det jobbiga är ju att man inte kan se in i framtiden, hur det ska sluta.

Att göra icsi med alla låter som en bra idé tycker jag. Det finns ju tydligen dolda fel som kan lösas med hjälp av icsi. Har hört om både för hårda äggskal och att spermien saknar nåt slags membran eller hur det hette för att kunna tränga genom ägget. Men jag ska inte säga för mycket för är ju verkligen ingen expert ;)

Hoppas att ni får några vettiga svar på mötet! <3

Magen borde väl snart gå tillbaka till vanligt tänker jag. Min har blivit svullen nu av lutinusen så nu ser jag lite gravid ut, hade även förstorade äggstockar efter äp så inte så konstigt ju

Min mage är galet svullen även utan lutinus så jag kan bara tänka mig med.. Hua!

Jag har både blivit spontant gravid (tidigt mf) och fått de flesta av mina ägg befruktade "naturligt" vid ivf tillsammans med mitt ex, så om inte sånt ändrar sig med åldern tror jag inte att jag har hårda äggskal. Men det kan ju vara andra dolda fel på spermier/ägg som gör det svårt. Jag hoppas bara att det finns ägg och spermier som fungerar väl se blir befruktade så att det delar sig vidare och är något att jobba vidare på.

Både jag och sambon är okej med tanken på donationer och/adoption av alla de slag, men vi vill gärna ha barn som är en liten bit av oss båda.

Tack! :)
Det gick bra, var dock väldigt smärtsamt, jag fick tre doser morfin men det gav ingen effekt alls.
Fick iaf ut 11 ägg och igår fick vi veta att 10 av dom blivit befruktade!
Nu ruvar jag på en liten 7-cellig 3dagars :)