Hej allihopa! Lite bakgrund innan mina frågor - Jag och min partner gör IVF försök nr 1 just nu. Jag är 27 år och har PSCO (Det är så det heter va?) och min partner har få och långsamma simmare. Min partner är engelsman, vi bor i England och gör alltså IVF här så vissa ord kanske heter något annat på svenska..? Vi kommer att göra en metod som heter ICSI här, befrukta ägget med spermien utanför kroppen och föra tillbaka ett befruktat ägg samt använda embryoglue för att förhoppningsvis öka chanserna att det stannar.
Jag tog hormonsprutor i magen i 7 dagar innan min första scan som visade kraftig överstimulering, först pratade dom om att avbryta behandlingen (vi var heeelt förkrossade) men sedan beslutades det att gå ner i dos sista 3 dagarna, göra en eggcollection och sedan frysa ned.
SÅ i Måndags gjordes en eggcollection och jag hade 48 blåsor, de fick ut 40 ägg varav 36st var levnadsdugliga. Av dom 36 så har 22st utvecklats och övervakas nu till på Lördag, då ska de överlevande frysas ned tills vi kan sätta in ett ägg om cirka 2 månader.
Men nu till min fråga... Pga min överstimulering och att läkaren sa att jag var high risk för att få kraftiga symptom på överstimuleringen så har jag fått en "kopp" med mig hem som jag mäter exakt ml jag kissar ut och fyller i en tabell samt fyller i hur många ml vatten jag dricker. Idag är det Onsdag och hittills har jag druckit och kissat som vanligt, allt ser bra ut och jag har inte särskilt ont. Och då går min tankegång, går det för smooth?! Idag har jag haft liiiite svårt att ta djupa andetag men alltså vi pratar knappt märkbart... Jag ska ta blodprover imorgon för att kolla att blodet inte har blivit tjockare än normalt. När kom era symptom efter eggcollection? Jag har alltså INTE satt tillbaka något ägg än, vad jag förstår så har dom flesta blivit riktigt sjuka just efter det så kan jag kanske andas ut?
Min andra fråga, hur många IVF försök har det tagit för er? Här i England har man bara ett gratis försök så vi håller verkligen alla tummar och tår att det ska ta sig på första försöket!! Jag väntar nu på att min kropp ska göra sig av med alla hormoner, få mens och sedan måste jag få min mens ytterligare en gång - och Då blir det embryotransfer.
Jisses vad långt det blev, förlåt för det hahaha. Jag har aldrig varit inne här förut men ser fram emot att följa den här tråden, jag har känt mig ganska ensam i den här cirkusen trots stöd från närstående men just att man inte har någon annan i sin krets som går igenom samma sak!
