• boshab

    BIM Februari 2020

    Som rubriken lyder, BIM februari!

    4/2 - boshab

  • Svar på tråden BIM Februari 2020
  • Nathiis
    Freya18 skrev 2020-02-02 10:39:50 följande:

    Fortfarande fullt utslag och nu börjar jag även känna en hel del molande värk från äggstockarna.

    Maken var såå osugen igår så det blev inget.. Hoppas på att det ska gå bättre ikväll. Egentligen är han nöjd med ett barn och inte så där super hajpad över att vi ska försöka få en till. Lite svårt när jag vill ha en stor familj!

    Hur är era partners i babyplanerandet? Pratar dom och planerar med er? Lika entusiastiska?


    Man kan ju inte hjälpa att man är osugen såklart. Svårt när man vill olika "/

    Min sambo är helt med på tåget. Vi vill båda ha två täta (dottern är 10 mån nu) (: Jag skulle nog gärna ha fler men har insett att jag inte är en bebismamma och jag ser absolut "fördelarna" med två. Sen kanske han hade velat vänta något halvår till men har inget emot att börja försöka nu (:
  • Freya18
    Sofieelises skrev 2020-02-02 11:00:36 följande:

    Min man är av inställningen "det händer när det händer". Han tar det väldigt chill och jag är värsta kontrollfreaket. Vi har iofs tre barn så jag förstår att han inte har bråttom - det har jag, haha.

    Han vet om att jag tar äl-test men jag avslöjar aldrig när jag faktiskt har äl, det känns så osexigt (well, det är väl inget som är särskilt sexigt och romantiskt med barnverkstad såhär på försök 7 men ni fattar). Vi ligger oftast varannan till var tredje dag oavsett så han märker ingen skillnad om jag förför honom "lite extra" där i ägglossningstider ;p


    Så var min make förut också. Tar en dag i taget och väldigt chill, medans jag såg till att vi fick i oss nyttig mat, vitaminer, tog tester, pluggade på om barn osv. Maken läste iaf nästan färdigt "grattis, du ska bli pappa" boken innan sonen kom. :)

    Ibland brukar jag kommentera att ägglossningen är nära. Maken känner aldrig prestationsångest som tur är.
  • Freya18
    Loea skrev 2020-02-02 11:17:22 följande:

    Men vill du verkligen ha fler barn med honom om han inte vill det?

    Jag hade aldrig orkat dra hela den här processen om min man inte hade vart med på tåget. Allt det här är tillräckligt utmattande som det är med hopp och förtvivlan och allt däremellan.

    Min man är lite försiktigare med att hoppas och även om vi plussat så vågar han inte riktigt tro det. Men jag har ingen lust att vara den enda som tänker på det här och ligger tre steg före i allt så pushar honom och förväntar mig att han är lika delaktig. Känns som att män redan från början hamnar efter kvinnan i allt det här då ändå blir en själv som gör ÄL-test, känns viktigt att dom snabbt tar igen det försprång kvinnan har för att inte hamna efter ännu mer.


    Det vill jag. Älskar honom enormt mycket! Han är världens snällaste och mest omtänksamma person jag känner. Och superbra pappa. :) Han har funderat fram och tillbaka om han orkar med ett till barn. Jag väntar ut honom, men vi har ändå sex runt min ägglossning utan skydd. Så på nåt sätt är han med ändå.

    Men som du säger, det är rätt så jobbigt att gå igenom processen när han inte är med på samma sätt.
  • Freya18
    Nathiis skrev 2020-02-02 11:57:51 följande:

    Man kan ju inte hjälpa att man är osugen såklart. Svårt när man vill olika "/

    Min sambo är helt med på tåget. Vi vill båda ha två täta (dottern är 10 mån nu) (: Jag skulle nog gärna ha fler men har insett att jag inte är en bebismamma och jag ser absolut "fördelarna" med två. Sen kanske han hade velat vänta något halvår till men har inget emot att börja försöka nu (:


    Vi har aldrig sex om inte båda vill helt och hållet. Det ska kännas bra för båda och nu hade maken en sån kväll då han var för trött. Då får man snällt bita ihop och sura i tysthet. Haha.

    Maken säger att han vill vänta några år egentligen, men innan jag lyckades bli gravid med sonen så hade det gått 5 år. Är 34 idag och känner att jag har inte riktigt tiden på min sida, vilket han förstår också. Det är så jäkla surt när det är svårt att bli gravid. Jag lider med alla som har det svårt. Riktigt tufft är det.
  • Gnusmas
    Ser att många tänker att de ska försöka låta bli att testa. Som testnarkoman ;) så har det också varit min tanke att försöka med det eftersom det lätt går överstyr. Men min mens senaste två gångerna har varit försenade med 3 och 4 dagar så hade jag inte testat hade jag absolut trott att jag var gravid.. Så nu vågar jag inte inte testa hehe.. Dock ska jag försöka att testa senare än jag brukar. Känns som att när man väl börjat testa så kan man inte sluta sen.. 


    Mammaresan skrev 2020-01-31 16:34:26 följande:

    Här är snart mensen slut, borde vara sista dagen idag, så det är lååångt kvar. Haha! 

    Vi har 3 barn sedan innan så vi har ju flera stycken också. Självklart har en rätten att också få längta och känna smärta av att det inte blev som en tänkt, trots att en har barn sedan innan! Jag skulle själv bli ledsen om möjligheten att skaffa fler barn togs ifrån mig. Just nu har ingen av oss bråttom för att det ska bli plus men trots det blir jag lika besatt över det där plusset varje månad och lika besviken också. 

    Det här blir tredje månaden för oss varav vi försökt ganska avslappant förra månaden då det är svårt att få till det. Månaden dessförinnan så trodde jag att jag kanske råkat bli gravid (då försökte vi inte aktivt). Och det där med att testa, undra, fundera och hoppas sliter oerhört. Har inte gjort det så länge ens men har redan stor avsmak av stressen som uppstår mellan ÄL till BIM!

    Men för egen del verkar det vara knas med ÄL och även långa cykler mellan varven så vet inte ens om vi har en rättvis chans just nu. Kroppen har inte riktigt varit med hittills. Den här månaden kanske det blir en mer "normal" cykel med tydlig ÄL. :) 

    Och den här månaden vill jag försöka pricka bättre. Varannan dag är annars den bästa metoden för att "pricka" ÄL men tror inte vi är där just nu för att hinna med det. Haha!


    Känner igen mig i dina tankar.. Också mens som krånglat, typ samtidigt som vi började prata om en till.. Så funderar på om man ställt till det för sig själv på något sätt, men känns inte som att det borde vara så.. Jag har fått till mig att sex var tredje dag ska räcka för att pricka in. Man är ju rätt fertil både dagen innan under och efter ägglossningen då ja ingen press att ha sex varannan dag. Ngn extra vid misstänkt ägglossning skadar ju inte men tror absolut inte att det är nödvändigt.
    mea08 skrev 2020-01-31 16:35:33 följande:

    Hej alla! Jag och min sambo började försöka i somras, men det har inte satt sig än. Jag följde dessa trådarna i början men tappade gnistan lite och vi har inte sedan oktober försökt aktivt utan bara legat när vi känt för det. Har dock ett underbart förhållande och sexliv så vi har bara njutit av varandra istället :)

    Nu har jag dock upplevt en svag blödning i nästan en vecka CD 20-25) och ska först få mens om 4-6 dagar ungefär. Någon som upplevt liknande? Det har varit väldigt ljusrosa och ljusbrunt. Har kladdat ner trosorna ibland men knappt något alls. Definitivt inte tidig mens alltså.


    Kan ju vara nidblödning, liten blödning som uppstår när ägget fäster. Men har aldrig råkat ut för det själv så vet inte hur mkt eller länge man blöder då...
    Mikkans skrev 2020-01-31 18:27:24 följande:

    Hur är erat sekret vid ägglossning? Har hög på monitorn idag och har ägglossningskänningar. Mina flytningar är dock vattniga om än tilltagande. Vet inte om jag tycker jag hade trådiga flytningar förra cykeln heller...


    Jag vet att jag tänkt så förut gällande mina flytningar, att de inte är trådiga, men jag har blivit gravid ändå.. 

    Freya18 skrev 2020-02-02 10:39:50 följande:

    Fortfarande fullt utslag och nu börjar jag även känna en hel del molande värk från äggstockarna.

    Maken var såå osugen igår så det blev inget.. Hoppas på att det ska gå bättre ikväll. Egentligen är han nöjd med ett barn och inte så där super hajpad över att vi ska försöka få en till. Lite svårt när jag vill ha en stor familj!

    Hur är era partners i babyplanerandet? Pratar dom och planerar med er? Lika entusiastiska?


    När brukar du ha ägglossning annars i cykeln? Min man har samma inställning som din. Han frågar egentligen inte efter fler barn. Men jag vill ha det och han har "gått med på det". Jag har dock sagt att jag vill inte bli gravid om han inte är inställd på att också vilja. Jag vill ju inte att han ska bli besviken när jag blir gravid liksom. Så därför har vi bara gjort halvhjärtade försök hittills, typ kört avbrutet precis vid ägglossningen (på mitt intiativ) och oskyddat resten. Jag liksom väntar in honom lite, vill inte bli gravid förrns han är mer positivt inställd till det. Men nu har han sagt att vi kör. Så detta blir första gången med vårt riktiga försök. Svårt när man inte vill samma. Vi har ett jättebra förhållande och jag känner ju precis som han att jag vill ge honom det liv han vill ha. Jag har försökt att tänka att det inte blir fler barn och försökt vänja mig vid den tanken men det tar emot mycket. Så detta är "vårt" beslut även om det eg bara är jag som vill ha ett barn till. Vet ju att han såklart kommer älska detta barnet lika mycket som de andra. Men att vara förväntansfull inför att jag blir gravid och under graviditeten kommer han inte att vara, det har han aldrig varit, han är mer orolig av sig och det lär han väl va denna gången också.. 

  • Loea
    Freya18 skrev 2020-02-02 12:41:31 följande:

    Det vill jag. Älskar honom enormt mycket! Han är världens snällaste och mest omtänksamma person jag känner. Och superbra pappa. :) Han har funderat fram och tillbaka om han orkar med ett till barn. Jag väntar ut honom, men vi har ändå sex runt min ägglossning utan skydd. Så på nåt sätt är han med ändå.

    Men som du säger, det är rätt så jobbigt att gå igenom processen när han inte är med på samma sätt.


    Ja det förstår jag! Tänkte bara att om han säger att han inte vill kan ju mycket gå väldigt snett.. Nu kanske jag har väldigt mycket katastroftankar men om han är motvillig nu så kanske han inte kommer hantera det så bra sen när det "jobbiga" kommer också och inte vilja vara lika delaktig, dra sig undan, lämpa över det större ansvaret på dig och bara vilja göra det roliga? Jag hade tyckt att det hade varit viktigt att han uttryckligen var med på det och ville det så att han inte i efterhand kan bli bitter eller säga att man lurat honom. Om inte annat är det ju ett lätt sätt för honom att undvika ansvar i processen och låta dig rodda allt.

    Förstår dig dock som du skrev nedan, att det kan ta tid och att man inte är lika ung längre. Förstår att man vill så gärna. Tänker bara utifrån mig själv, vill mest av allt att jag och min man ska ha lika stor del i det här.
  • Snarttrettiochtrevar89
    Freya18 skrev 2020-02-02 10:39:50 följande:

    Fortfarande fullt utslag och nu börjar jag även känna en hel del molande värk från äggstockarna.

    Maken var såå osugen igår så det blev inget.. Hoppas på att det ska gå bättre ikväll. Egentligen är han nöjd med ett barn och inte så där super hajpad över att vi ska försöka få en till. Lite svårt när jag vill ha en stor familj!

    Hur är era partners i babyplanerandet? Pratar dom och planerar med er? Lika entusiastiska?


    Känner igen mig helt i det du skriver. Det är jag som tagit initiativet till alla våra barn med olika lång startsträcka för min man. Han är ännu inte med på tåget för ett fjärde barn och vi har haft många långa diskussioner om det. Därav som jag tänkte att jag skulle ligga lågt här.. Varje gång jag trott att jag varit gravid och sagt att jag testar har vi båda blivit besvikna när det varit negativt dock. Men det är väl den där skillnaden att han är nöjd som det är egentligen.
  • Snarttrettiochtrevar89

    Blir tokig av att varje månad känna av samma tankemönster. Alltså att beroende på var jag är i cykeln så är jag olika optimistisk och hoppfull om att vara gravid. Bim -11 som jag är på idag är alltid värst av någon anledning. Trots att jag vet att det är nästan omöjligt att kunna känna symptom såhär tidigt så inbillar jag mig alla möjliga och låter mig övertygas. Är det någon annan som känner igen sig?

  • Leah56
    Snarttrettiochtrevar89 skrev 2020-02-02 18:28:32 följande:

    Blir tokig av att varje månad känna av samma tankemönster. Alltså att beroende på var jag är i cykeln så är jag olika optimistisk och hoppfull om att vara gravid. Bim -11 som jag är på idag är alltid värst av någon anledning. Trots att jag vet att det är nästan omöjligt att kunna känna symptom såhär tidigt så inbillar jag mig alla möjliga och låter mig övertygas. Är det någon annan som känner igen sig?


    Känner igen mig i de där! Inbillat mig saker varje månad men försöker släppa på det och inte tänka på symtom, fast de är svårt. Har alltid tagit tidiga tester men första månaden nu jag inte ska göra de, blir bara trött på negativa sen så känner jag inga symtom heller. Har varit stressad kring detta o vill bara bli gravid men tror min kropp är för stressad och det blir ngn spärr. Börjat meditera och hjälper en del. Fy för de här man vill ju bara bli gravid! Hur längr har ni försökt?
Svar på tråden BIM Februari 2020