Det roligaste med min förlossning var nog när jag skulle gå på toaletten i svärföräldrarnas stuga och vattnet gick när jag nästan var framme. Jag stod i duschen och tänkte "vad fan gör jag nu.." öppnade dörren på glänt och sa "Jesper (sambon), kan du komma hit?" inget svar... Lite högre den här gången: "Jesper, kom hit!" inget svar.. Ropade säkert en 5-6 gånger, men nej han hörde ingenting. Ändå vet jag att han står typ 4 meter bort, i köket. Till sist vrålar jag allt vad jag orkar "HALLÅ, ÄR DET NÅGON SOM HÖR MIG!!!" då, till sist, var det någon som svarade. (tror det var svärmor) jag var vid det här laget så galet irriterad att jag fortsätter vråla (för det är ju ingen som tänker på att komma till mig och prata, utan de ropar från köket) "MITT VATTEN HAR GÅTT!!"... Man hade hört en nål falla till golvet, så knäpptyst blev det i stugan. Sen blev det ett jävla tumult och alla sprang runt som yra höns. Utom sambons syster som satt och tittade på tv och trodde att vi skojade när vi sa att hon snart skulle bli faster.