IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?

åååh så härligt... håller tummarna för att det stannar kvar så maken kan få bli lite glad nu också då Jag kör med mina Yoga-övningar.. funkar fantastiskt bra faktiskt...sköterskan som tog proverna var UNDERBAR, vill aldrig någonsin att någon annan ska sticka mig *S* Hon lyckades få blod på första sticket också vilket är ganska ovanligt när det kommer till mig Jag sa till henne att inte berätta vad hon gör, hon pratade en massa..vilket var skönt, jag svarade hmm och nää i stort sett fram tills jag var stucken..och fram tills sticket var jag övertygad om att jag skulle svimma...sååå yr kan man väl bara inte vara när man ligger ner trodde jag.. *ASG* men det kunde man haha...

I vilket fall så skrev hon in detta i min journal, vilket är suveränt, då kommer det upp nästa gång jag ska ta några prover, oavsett på vilken avdelning och det har jag efterfrågat men där jag gått hos läkare förr (inom landstinget) har de sagt att det inte går... men hon förklarade att det kommer upp som en notering så fort det blir frågan om provtagningar nu hejja teknikens under. På den "gamla tiden" när det var pappersjournaler satte min läkare en gul post-it på min journal där det stod "VARNING SPRUTRÄDD!!!!" fast den lossade ju då  och då :-P

Modig vette katten om jag är.. men jag tänker så här.. att det som ev kommer ur det är värt all möda och all panik...jag är ju livrädd för fölossningen också med tanke på hur min förra gick, men då var jag ju sååå dum att jag födde i stort sett utan smärtlindring...pucko man kan vara.. det där med att "föda naturligt" är helt klart överskattat kan jag tala om *ASG* Har informerat mannen om att jag kommer vara helt väck för jag ska ta allt jag får utom lustgas för den var inget rolig alls...

jag läste på curakliniken att om man var över 40 fick man betala för ett i taget och inte köpa 3-pack.... nu har jag inte koll på hur gamla alla är eller var ni går, men det kan ju vara bra att kolla upp om man ens FÅR köpa tre åt gången....

Vi går ju via landstinget iaf till att börja med sen får vi se vad som händer... just nu får jag ju nöja mig med att hålla tummarna för alla er som kommit i gång.

sen är det väl så.. att har man betalat för tre men det lyckas på första... då får man ju inte några pengar tillbaka så vitt jag har förstått...eller??????

Då föredrar jag att tänka positivt och säga..visst fan lyckas det på första liksom *ASG* Jag är ju redan nu övertygad om att jag är gravid till vårat bröllop nästa sommar ha ha... vill inte vara höggravid för gifta mig i det tillståndet vill jag INTE..Min fd kollega har "bestämt" att jag och hon ska bli gravida samtidigt så vi kan bli latte-morsor till september nästa år, jag tycker det låter utmärkt

Åååh vad underbart härligt.. känner dig inte ens och blir alldeles tårögd här... och varm i magen. och otrooooligt avundssjuk *S* men inte missunnsam utan du är värd det.. jag har ju inte ens börjat med behandling än...

håll oss uppdaterade

ååh vad spännande det är för alla här..

Nyss ringde min sambo, han satt fast i Götatunneln på väg hem, han hade passat på att ringa sin far och prata lite .. och hade då berättat att vi ska börja försöka skaffa barn. Det är ju inget som varit aktuellt tidigare och det var ett snabbt beslut (pga våra åldrar) så vi har inte berättat för släkten.... men han blev glad..väldigt glad Känns skönt att ha dem bakom oss det blir ju sladdis/sladdisar eftersom de övriga barnen i familjen (förutom min son som då är bonus barnbarn) är minst sagt äldre...hans bror har två som är över 20, hans syster har en "liten" på 11 sen har hon TRILLINGAR (resultatet av en IVF med två ägg på 80-talet) på 19 år...SKönt att de är positiva...han blev tydligen gladare för detta beskedet än det att vi skulle gifta oss ha ha...

Min mens kom idag ..hade ju inte räknat med annat..vi har fått till en heminsemination och den var i slutet av ägglossningsperioden..det är jobbigt nu för vi har inte lyckats med den där apparaten vi fått låna och det verkar som att vi kommer att få lämna ett spermaprov som sexrådgivaren tar.. känns väldigt väldigt konstigt.. att HON ska stå där och hålla apparaten mot sambons apparat.. "se det som ett blodprov" säger hon men det är svårt..särskilt som vi ganska nyligen haft en kris (det var ur den som alla de här stora besluten kom) där han var otrogen över nätet....att någon annan ska hålla i hans kropp känns fel fel fel.. men det är ju för ett gott syfte- man får väl tänka så, jag är ju med där inne iaf....

Det är ju för att undvika ett operativt ingrepp som det blir annars... men jag måste erkänna att det gör extra ont i magen och känns jobbigt. Men det kanske är PMS som förstärker känslan...

åååå så läser jag här och blir både avundssjuk på att vi inte kommit i gång.. och lite rädd.. har så svårt för att hantera smärta.. Min tandläkare påstår att jag har extremt hög smärttröskel eftersom jag kunde gå med en inflamerad tandrot i 4 veckor ha haha... men jag vet inte..

Vad är det som händer egentligen.. jag menar jag har läst... och läst och läst.. delsför 10 år sen när jag och dåvarande mannen skulle in i IVF-Svängen och dels nu men jag får inte ihop saker ändå..

Man börjar med sprutor eller spray ...eller har man båda??? Hur länge??? och sen då???

Ursäkta mina nybörjarfrågor men det känns väldigt skönt att ni som är lite erfarna ju sitter på en del erfarenhet och känslor i området...Mannen pratade tom igår om att regga sig på familjeliv o hoppa in i tråden .....han tror att jag kommer att bli ett hormonellt monster under IVF-tiden, och kan KAN ha rätt....

tack turlid... får lite bättre koll då.. fast just nu känns det väldigt skit..fick precis besked från sexterapeuten att hon inte vill att jag ska vara med vid provtagningen..alltså helt seriöst ska hon och en vilt främmande ung tjej hjälpa min sambo att få utlösning!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Det känns jättejobbigt eftersom vi har en liten kris bakom oss också... hon tycker att vi ska "skilja på sex och provtagning" men det känns bara så främmande att någon annan ska hålla i hans...snorre och få honom att komma....helt galet. Det är ju inte likadant om det är ett blodprov,ett prov i urinröret eller liknande..
Vi har ju haft problem med apparaten vi fått låna, vi får liksom inte till det - har lyckats en gång men det var väl nybörjartur...nu ska vi då få hjälp men det gör bara att det låser sig helt för mig...Vill ju att vi ska undvika att de opererar honom för att få ut spermier men just nu vill jag bara säga att de får göra det, för då blir det ju inte så laddat..

Ja ja.. ska inte ta upp tråden med massa gaffel som inte hör hemma här..men ville bara få ur mig det.

ja han är med på det hela.. han vill inte vara där inne själv med henne... tror han är lite rädd för henne *S* hon är....väldigt engagerad kan man väl säga *ASG*

Han har dessutom haft svårt med sin sexualitet fram tills ganska nyligen och han vill nog inget annat än att ha med mig därinne...Tack.. vi har ju läst på och var helt inställda på att det var så det skulle gå till, ev får de tom blottlägga testiklarna men när vi fick detta alternativet kändes det som att det skulle vara lättare och vi dessutom skulle kunna göra det med heminsemination...men nu känns det lite tungt...

Argumentet är att hon tycke att vi ska skilja på sex och provtagning... förra gången vi var där så fick vi valet att antingen skulle hon och ett biträde göra det "det är ju inte värre än ett blodprov" eller så skulle vi fixa det själva, men på plats där (vi bor 8 mil från sjukhuset )

Vi vill göra det själva men eftersom vi inte fått till det med apparaten vi lånat så ringde mannen upp henne, vi skulle dit på tisdag egentligen, och tanken var att vi kunde göra det under överseende av henne, att hon liksom talade om ifall jag gjorde något fel med "apparaten"....men då var hon tveksam.. att det var att blanda ihop saker.

TROTS detta har hon ju ändå gett oss valet att göra det själva..hon har berättat att par har gjort det själva men att det ibland har spårat ur så att de har börjat ha samlag inne på provtagningsrummet (gud vad vi skrattade åt det... snacka om att gilla spänning liksom)...

Nu har inte min sambo varit otrogen hela vägen ut så att säga men han hade två-tre sexuella relationer på nätet under vintern och bara tanken på att någon annan ska hålla i hans....tja ni vet...gör mig illamående. Detta känner hon dock inte till.

Han själv är inte bekväm med det heller..alltså vi kan tänka oss att hon hjälper till eller åtminstone att jag är med i rummet...men det är ju lite lustigt detta, är ju absolut inte som ett blodprov.

min man har ju en ryggmärgsskada och har därför svårt att få utlösning, och pga ryggmärgsskadan kan det till och med vara svårt att få ut spermier med en nål.
Men eftersom han faktiskt HAR fått utlösning på egen hand så fanns den här maskinen som ett alternativ.. vi har lyckats få till det 4 ggr på 4 år kan man säga och en gång med maskinen men det var nog nybörjartur :-/

Man gör ju först nån sån där nål in, sen om man inte får ut nåt då så kan man göra ett litet snitt och ta ut... och som sista hand är det att blottlägga testiklarna... brrrrr... känns så däääär kul att göra.