. De billigare visar alltid lite svagare även då, huvudsaken att man vet hur de ser ut och att man då har ÄL!
som svar på varför vi inte försökt tidigare.. eftersom vi inte träffades förrän för 4 år sedan och min man ville inte ha barn då... inte jag heller. Vi kom båda från väldigt trassliga relationer där jag hade med mig en son (som det tog 3 år att få och enl all vetenskap skulle den mannen inte kunna bli pappa utan hjälp men trots allt fick vi barn på naturlig väg) min man har flera styvbarn från tidigare relation som han ser som sina egna och är med och uppfostrar...... sen en dag kände vi båda att vi vill försöka och pga min mans handikapp är chansen väldigt liten att vi kan få barn på naturlig väg så det blev IVF direkt.
I övrigt....
spöksymptom så det skriker om det... min mage är helt konstig..jag som vanligtvis är väldigt hård och förstoppad springer på dass 3-4 ggr om dagen, jag är jättehungrig och hättetrött.. liknande spymtom som jag hade när jag väntade sonen...En sak som kom tidigt med sonen var mina humörsvägningar...Jag blev gravid den 2/1 (jag vet för vi hade bara sex en enda gång på semestern...den 7/1 satt vi på ett flyg hem och jag var rent rabiat...exet skojade lite med mig om att jag släpat med mig hans kudde genom halva planet på väg mot toa och jag bröt ihop och grät så jag skakade, jag var nedstämd och ledsen mycket fram tills jag testade positivt.. och detta kände jag av i går..KAN vara PMS iofs men jag kände mig helt gråtfärdig i går vid tanken på vår lilla resa vi pratat om att göra i augusti.. för jag satt o var HELT säker på att mannen INTE kommer att planera NÅGOT alls och det kommer inte bli något...snacka om neggo...hahaha....
I vilket fall....blir det nåt så blir det nåt...spöksymptom eller ej.
Hej på er töser.. angående öppenheten i tråden så tycker jag att den är bra,, Min sambo går in här i bland och tjuvläser (precis som han tjuvläser min blogg) för att få lite insyn och förståelse..det är inte så lätt för männen att hantera alla gånger.
Plus att det finns många "tjuvläsare" som själva inte vågar delta som är i samma sits.
ANg åldersgräns nedåt kan jag tala om att den sköterska som tog våra prover på fertilitetskliniken önskade att en lägre åldersgräns skulle sättas.. Hon sa nästan ordagrannt:
-När det kommer unga par, 22-25 år så önskar jag att de skulle bli stoppade och uppmanade att vänta lite. Det ÄR inte bråttom att skaffa barn och passa på att lev istället och när man minst anar det så lossar det för dessa unga. Statistiken säger att unga ofrivilligt barnlösa har större chans att lyckas senare i livet UTAN att utsätta kroppen för denna medicinering. Det har dessutom bevisats att eftersom man "slösar" på äggen vid IVF-behandling så blir även nästa barn svårare att få eftersom man tilldelas en viss dos ägg redan vid födseln.
Jag VET att barnlägntan vid 20+ och vid 40+ är annorlunda..För mig handlade det "förra gången" om att jag närmade mig 30-strecket...jag tyckte det var gammalt, jag hade velat ha tre barn innan jag fyllde 30, jag förstod inte hur "gamla kärringar på 40+" kunde få gå före mig i kön till IVF-behandling..........Jag visste att åldern var en faktor både för kvinnor och män och ansåg mig ha rätten att gå före. Det var ju så då att IVF inte ingick i vårdgarantin så jag och mitt ex stod i kö i TRE år.. och vad hände mitt i den perioden...jo jag blev gravid..Trots att vi hade svart på vitt att han inte kunde bli pappa.. han hade inte ens 1% dugliga spermier...se där..en envis jäkel lyckades trots allt........
NU vid snart 40.. jag har visserligen ett barn, men min man har inget biologiskt barn och det brinner i mig.. paniken stiger för jag VET minsann att min fertilitet är nedsatt i och med åldern......MEN det gör inte mig till en sämre mamma, det gör inte att någon pigg allert 20+are med betydligt bättre förutsättningar biologiskt ska glida före i någon kö.. snarare tvärsom...Hon har 25 år på sig innan det är "kört".
I mitt landsting går gränsen för IVF vid 40 år.. så jag har 1,5 år på mig att lyckas om jag inte ska behöva betala själv, vilket jag gladeligen gör om det behövs.
Jag tycker det är KRÄNKANDE och oerhört oempatiskt och väldigt väldigt otrevligt att det kommer en 20+ in i tråden och styr och ställer..att ställa en rak fråga må väl vara en sak men om man nu är så jäkla mogen att man tycker att man kan hantera att vara mor, så borde man ha så pass mycket mognad att inse att man trampar på ömma tår när man ställer en så skarp fråga "Det skulle ni väl tänkt på liiiite tidigare"
Det är härligt att man vid 20+ har hittat mannen man tänker leva med hela livet.. men surprise surprise...det hade jag också.. både vid 22 och vid 27 hade jag mannen jag skulle bli gammal med (två olika dock)...nu vid 38 inser jag att ingen av dessa egentligen var så bra men där och då var de rätt.....Jag tror att väldigt många som träffar sina män vid 20-25 inser senare i livet att det inte var så rätt och det var vad sköterskan på repro också menade...att man inte behöver ha så jävla bråttom och att mammor vid 40+ ofta är lugnare och mer innåtlyssnande, de klarar av att lyssna innåt istället för att försöka bli den perfekta mamman (se Solsidan)....
Om man är 20-30 och snubblar på den här tråden tycker jag att det kan vara intressant att läsa och svara på deras funderingar... men man gör ett oinbjudet besök i en zon där man inte passar in och då bör man uppföra sig oerhört empatiskt och tänka sig för... Det är så lätt att sitta på nätet och gömma sig bakom ett nick och hävda sin sak bara för att man kan och vill.....
Är det någon 20+ som är beredd att träffa mig och bjuda mig på en kaffe så kan jag svara på funderingarna öga mot öga....
Jag var öppen med detta redan "förra gången" .. vi kom ju aldrig till IVF tack vare ett underverk.. men jag gick en utbildning och berättade redan första veckan att vi försökte få barn och hade kämpat i över 2 år, min utbildning var förlagt till Sahlgrenska akademin så jag var ibland tvärs över vägen för något prov eller så..fick två tidiga men väldigt blodiga missfall som påverkade mina studier då jag blev hemma någon vecka och jag tyckte det var min plikt att meddela mina studiekamrater varför....
Sen pga utbildningens art var det en del grejer jag helt enkelt inte ville delta i, det var en utbildning där vi experimenterade en del med våra kroppar, testade dieter och gjorde fysiska tester osv och även där ville jag att alla skulle veta varför jag inte "tog en kula för gruppen" och utsatte kroppen för detta...
En ung tjej i min klass (jag var då 30 och hon var 21) tog mig åt sidan och nästan skällde på mig för att jag var så öppen med det.. hon tog illa vid sig eftersom hon efter en sjukdom i tonåren var infertil och hon tyckte inte att man pratar öppet om sånt för att det kan såra andra...jag fattade verkligen INGET. Vet inte om det var för att hon blev påmind om sin situation, hon sa att barn inte var aktuellt för henne där och då men att hon ALDRIG skulle prata högt om utifall hon provade eller gick i behandling för att det var något hon skämdes över....Jag är tvärsom..tycker att folk har rätt att veta, varför jag blev ledsen istället för jätteglad då en av våra lärare talade om att hon var gravid....och när jag sen BLEV gravid så talade jag om det redan i vecka 6....just för att OM något gick snett så skulle alla veta varför jag blev ledsen..jag är ju pessimist när det kommer till sånt och var inte säker på att jag var gravid förrän v25 i stort sett *S*
Den här gången.. om vi lyckas så kommer jag nog hålla tyst lite längre...av hänsyn till min man eftersom han inte är den öppna typen direkt....men troligtvis inte vänta de där 12 veckorna som alla säger att man ska... 
*flyttar fram listan* och lägger till mig själv då....
***VÄNTAR PÅ NYTT FÖRSÖK***
Mimmsann72, 39 år, IVF/ICSI 3 i höst
Hönan 38 snart 39 år, Stockholm ICSI 3 i höst
Fruttan, 37 år, Stockholm, IVF Sophiahemmet. (Syskonförsök 3)
Mia, 42 år, IVF2/FET 1 i augusti/september
Mammagås, 38 år, 3 IVF:er. Bor i Örebro, gör IVF på CvL, FET 1 i sep
Snösport, 42 år, sista försöket i höst Falun , bor i Luleå.
Syskon Nu, 41 år, IVF Kliniken Sthm, 5e och troligen sista Syskonförsöket i Aug. Sparar en eskimå till sen.
***SÄNGHALMSLIGAN***
Fjällsippan, 43 år, Stockholm, syskonförsök nr 6 på CvL (FET) i aug, ÄL 15/6, BIM 30/6
Zinfandel, 39 år i Skåne, 3 ET & 2:a FET i aug. ÄL 13/6, BIM 25/6
Lenafena, 41, Åmål, IVF1 Carlanderska maj 2011. ÄL 12/6, BIM 25-27/6
Enya70, 40 år Uppsala, BIM 1/7
pralinen.jessica, 38 är, 2 ET, sätter in 2 eskimåer i aug ÄL 30/6
Boe, född 72, Stockholm, syskonförsök 2, FET CvL, sept 2011
Slemtorsk i din bralla, född 73, Västra Götaland, halvsyskonförsök (får man väl kalla det) IVF i höst
***SPRAYAR***
***SPRUTAR***
buzanss 39 år Fertilitetetskliniken IVF 1 sprutstart 26/5
***ÄP/ET***
***RUVARE OCH TESTDAG***
mamman0301, 39 år Cura Malmö ET 6/6 TD 24 juni
Thuleslapper, 38 år, IVF 3, USÖ/ Gripen ET 9/6 TD 24/6
***GRAVIDA***
Fahlvik, 40 år, syskonförsök IVF nr1, BF 18/7, bor i Göteborg
dallas, 37 år(38 i maj),syskonförsök 1 ,Carlanderska, bor ca 25km söder om Gbg
Kattenizze, 38 år, korta metoden, BF 26/12
Chichisita, 40 år, bor i Guatemala, IVF 2, korta metoden, BF 29/12
Spears 42 IVF 3 korta metoden , TD 13/5, BF 14/1
Turlid, 40 år, bor i Norrtälje, IVF2 på CvL, TD 24/5, BF27/1
Snösport, 42år, spontangravid just innan IVF6,Luleå gått i Falun BF27/1
No Ka Oi, 39 år, Göteborg, Carlanderska, FET, BF slutet av jan.
Inanna, 42 år, Göteborg, ICSI 3 (försök 5 totalt), BF 14/2
Min Tur, snart 38 år, Halmstad, (3st ICSI + 1 FET , 1 MA 06-07,annat förhållande) 1:a IVF BF 30 jan
***FÖDDA***
Oceanney, IVF/ICSI nr1, dotter född 27/2 2011
***Övrigt***
Linköping68: 42 år , hemmaförsök för tillfälltet
pp08, 40, hemmaförsök, kanske ny IVF(nr6) till våren
Sushikatten 42, hemmaförsök ett tag framöver
Myrslok69, 41 år, avbrutet ivf vid vul = hemmaförsök!
Hispan 39 år, hemmaförsök till i höst.
Betty Boop, 38 år, 3:e PGD-försöket på Huddinge sjukhus.
Lumix, 40 år, syskonförsök på Shady Grove, bor i USA, FET ?, p-piller istället för spray.
Hoppaspåenliten: 38år Invätar IVF i februari, bor i skåne.
Glenda Glad, 40 år, Malmö, Syskonförsök nr1(IVF2), spraystart 4/3
Mary73: 37 år Syskonförsök IVF 2
Eviglängtan, 39 år Skåne, (IVF3, syskon). Troligtvis i april
Riita, 40 år Uppsala, IVF1, FET2
Skytten, 39, Stockholm, IVF1 i augusti
Rowanda, 40 år (född -70) syskonförsök nr 1 Falun maj 2011. Hemmaförsök sommaren 2011.
hur är det med symptom/spöksymptom???
Alltså... trötthet... totalt utslagen..ständigt hungrig och bajsnödig (jag som ständigt är förstoppad annars) -precis som när jag var gravid sist-
humörsvägningar...
grrrra... och i dag är det typ 7-8 dagar till Bim....ska man testa? nääe....blir ju negativt oavsett. MEN jag hörde för 7-8 år sedan.. när jag jobbade på förra graviditeten...att man kunde testa med ägglossningstest och få svagt utslag om man var gravid.....vad vet ni om det ?
men va fan SNösport.... nu när jag läser ditt inlägg så känner jag att brösten ömmar o spänner...GAAAH *ASG*
Jag lyfte en del i går.. var i sommarstugan o hämtade utemöbler.. men det var bara 6 st plaststolar staplade och ett stort sånt där "tapetseringsbord" ganska lätt men ändå tyngre än vanligt....och massa kassar med läsk och grejer (mannens 40-års kalas på lördag)....
Vet inte.. vill testa men vet ju att det kan vara negativt även om jag är gravid liksom....
Halsbränna också ha ha... se där ....snart går jag o lägger mig.
Sambon fick höra från sin bror som fyllde 50 förra året att när man fyllt 40 så får man sova middag, man är tillräckligt gammal för det då, 40 eller gravid var det visst.
Så jag funderar på att hävda att jag ÄR gravid för att få gå o sova middag.. haha sambon såg framför sig hur jag kom ut från dass med ett "positivt" gravtest som bevis..
"men älskling...teststrecket är ju ditmålat med TUSCH!!"
ha ha.. tur att man kan skoja om det iaf
ÅH NEJ Inanna... så ledsen för din skull.
Hoppas att du får en skön sommar där du orkar få tillbaka krafterna och oavsett hur du väljer att fortsätta så tänk igenom det noga. Kramar..
har köpt clearblue digital nu iaf... GRAVtester inte ägglossning haha... och tanten på apoteket var så gullig.. för jag köte två st kostersättningsbars.. och då säger hon lite tyst och försiktigt:
"men du.. om det blir positivt på testerna så är du lite försiktig med diet o sånt va... det är inte tillfälle att försöka gå ner i vikt om man är gravid" och så blinkade hon lite med ena ögat och jag lovade att inte köra med kostersättning om jag testade positivt
Läste på förpackningen att man kan testa ända från BIM-4.... men jag är som sagt förvirrad.. räknade mina cykler och förra cykeln fick jag mens på dag 23...vilket skulle innebära att OM jag har samma längd nu så blir det BIM-5 i dag.... men om jag hoppar tillbaka till min regelbunda 28 dagars så har jag betydligt längre kvar......
VILL testa... men jag vill ju inte få ett negativt svar...och någonstans längst där inne tror jag ändå att det blir negativt, vi har ju bara lyckats EN ENDA gång med heminsem.. och då var det en månad sen gubben fick utlösning så det var ju inte "färska" simmare direkt... och med tanke på då att han sitter hela tiden (värme i pungen osv) så vet vi ju ännu inget om kvaliteten...allt talar för negativt..men hoppet är väl det sista som lämnar en antar jag.