IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?

Man har pratat om papilomvirus... (eller vad det nu heter) som en tänkbar orsak till nedsatt fertilitet.. .även klamydia så klart (men det känner väl alla till vid det här laget) Det finns också en del oidentifierade sexuellt överförbara virus som man funnit men som man inte kunnat se vad de egentligen GÖR..... där kan man ju fundera lite.....

Papilomvirus vet man ju är orsaken till livmoderhalscancer och cellförändringar, men man tror även att det kan ställa till det med fertiliteten.

Eftersom man vet att vi i dag har sex med flera och att man dessutom har andra sexvanor mer utbrett, tex oral och analsex finns det även en del som pratat om att bakterier som överförts kan rubba saker o ting...

Jag har dock inte läst NÅGON artikel ännu som är vetenskapligt baserad utan mest reflektioner och funderingar kring saken- vet heller inte om det finns någon pågående forskning....

BY the way..såg "barn till varje pris" I går på kunskapskanalen och jag höll på att somna... tyckte inte den gav en rättvis bild alls utan mest massa flum och extrema varianter...var finns "vi vanliga" par, hetero eller homo som vill få barn, var finns FAKTA....jag störde mig enormt på en mening i programmet..."Enligt WHO är ju tydligen barnlöshet en sjukdom".....

Det där lilla ordet "TYDLIGEN" fick mig att bli förbaskad....det lät så spydigt....kommer nog inte se det igen.

ENYA vad roligt..grattis

och jag stämmer in i kritiken kring "Barn till varje pris".....känns luddigt och som att öppna för fördomar kring ofrivillig barnlöshet...

men ska du inte åka in ändå i nuläget.. bättre att ringa / åka in en gång för mycket tycker ju jag.. ta hand om dig vännen.......

Jag blir så engagerad i er här inne att mannen frågar om jag känner er IRL... ibland pratar jag om er som att ni vore nära vänner *S* Tänk vad nätet påverkar en.....

I övrigt... jag har preciiiiiiiiis beställt och betalat min brudklänning.....he he he...jag skiter i om jag fortfarande är tjock när jag gifter mig (igen) men jag ska ändå ha den mest fantastiska klänning jag någonsin sett. Gifter mig ju för andra gången och förra gången var det uniforsbröllop med vit prinsessklänning...det blir det inte denna gången... och det bästa är....att det KAN faktiskt vara så att när jag gifter mig så har jag en liten knodd i magen.......man hoppas ju iaf

tassar in här igen.... 2 november börjar jag spraya och har i dag börjat med bidrottninggele för att boosta mig sista hemmaförsöket.

Pratade med killen i hälsokosten och han påpekade att han inte trodde det var någon bra idé att äta dem under behandlingen men han sa också att ni tjejer (jag nämnde att jag hängde i en tråd på ett forum) förmodligen har mer koll än han.. Älskar den hälsokostbutiken för han utger sig inte för att kunna något han inte kan... dessutom fick jag lära honom lite om ryggmärgsskador OCH om blodsockernivåer...fick höra att det är viktigt att man har en jämn blodsockernivå när man försöker bli gravid så jag gick o köpte mig en blodsockermätare, den kostade bara 50 kr (inkl 10 stickor, sen kostar stickorna typ 200 spänn för 50 st) och det tyckte jag inte var något att gnälla om..

Visar sig att jag har ett väldigt jämnt blodsocker så här långt.. med tanke på min vikt (runt 90 kg i dag.. men har legat på 117 och över 100 iaf större delen av mitt vuxna liv), att jag har diabetiker i familjen (både typ 1 och 2) och att jag faktiskt är lite slarvig med maten (kan äta mitt första mål vid 14 på dagen). Jag har legat mellan 3.7 och 5.8 hela tiden jag har mätt oavsett tidpunkt och förhållande till matintag

Jag har inte riktigt orkat vara aktiv i tråden, förklarade det kort i ett mail jag fick från en av er (och det betyder jättemycket att man är saknad).. det har varit oerhört mycket runt mig med en tenta som var fruktansvärd.. på bara 7,5 poäng men som kändes som en helterminare... fick resultatet i går och var godkänd på 2 av 3 frågor och får komplettera....Kan låta som ett nederlag men jag är skitnöjd eftersom jag var bombis på att få göra en omtenta och kursen vi går nu är ganska jobbig med mycket obligatorisk närvaro och mycket jobb....

Sen har jag haft en lite känslomässig dipp... jag har funderat mycket på om jag har pressat min sambo in i detta... han liksom bara nämnde i förbifarten att han kunde tänka sig barn och en vecka senare var vi hos min gyn och skrev en remiss.....Det brukar bli så när jag engagerar mig.. det händer saker fort. Han är inte alls sån så jag började tvivla... plus att vår lilla kris låg i bakhuvudet.. Häromdagen pratade jag över nätet med en av hans flirter..hon svarade mig äntligen. Har pratat med några av de andra men just denna tjejen var han ganska djupt involverad med (om så bara på nätet) och det betydde jättemycket att hon faktiskt efter mycket om o men erkände samt la alla korten på bordet... Hon var ärlig och kom till och med med lite relationsråd *S* det lustiga var att de råd hon kom med hade jag redan lagt upp för sambon när krisen inträffade och vi har redan pratat igenom det. Samtalet med henne var jobbigt men väldigt givande och hon avslutade med att "På ett underligt sätt var detta trevligt och du får jättegärna höra av dig igen om du känner att det är något du vill få svar på"...........

NU känner jag att jag verkligen kan stänga dörren om den krisen ....det var inte så allvarligt men eftersom vår relation inte var så bra så blev allt så stort och ohanterligt...nu är det utrett...

PLUS att när sambon kom hem ville jag direkt berätta att jag pratat med henne så jag satte mig ner och försökte inleda en konversation och han märkte ju direkt att det var något jag ville berätta...... till saken hör att min mens var jättekonstig denna månaden, jag blödde liksom inte utan hade en rejäl flytning som var blodblandad så min barnmorska rådde mig att ta ett test trots att jag blödde. Testet blev jättekonstigt och jag skickade bild till barnmorskan som skrattande ringde upp och frågade om hela universum var emot mig.. finns nog bild på det i mitt galleri.... så jag skulle ta ett till under dagen och min sambo blev så "besviken" när jag sa att jag pratat med "Henne"... inte för att jag pratat med henne utan för att han trodde att jag skulle berätta att jag var gravid.... och det fick mig att inse att han verkligen vill detta med barn.

Ja.. det var en liten uppdatering..hoppas det har blivit många plus under min "frånvaro"...

har inte gått ner något alls sen i sommras...utan har stått still, men läkaren tyckte att det räckte så här.. hon vill inte att fokus ska ligga på vikten just nu utan på behandlingen. Känns bra.

häftigt.. grattis... Hoppas det smittar av sig då

En liten fråga.. vad kostar det i Danmark?

Har de generösare åldersgränser där?

wow... det var ju lite skillnad mot sverige... hmm tål att tänkas på när gratisförsöken är slut.. om man inte lyckats då alltså.

tack för infon.. det var killen på hälsokostbutiken som tyckte att jag skulle vara försiktig med det under behandlingen så att jag inte "sabbade" något.. tyckte det var fantastiskt att han som ändå ville tjäna pengar på mig påpekade detta. Mina slemhinnor har ju hittills varit väldigt tjocka och fina...har ju vid det här laget gjort VUL nästan varje månad sedan april och ibland två gånger *S*

Jag knaprar dem denna månaden nu till att börja med och så får jag se hur det går med suprecur och sprutor o sånt sen..om inte annat så ska dem ju hjälpa mot pms-besvär och sånna finns det gott om

Finns det någon här som inte går i Danmark

Jag har säkert frågat förr men glömt bort, men hur har ni fått det med antal embryon? Och då tänker jag främst på er som får behandling i Sverige och inom landstinget....

Vi går ju på Sahlgrenska och är båda överrens om att två embryon vore toppen.... men vi fick ganska klart svar på att "så gör vi inte vid första behandlingen, kanske senare om första gången misslyckas"

Samtidigt får jag höra från andra att det bara är att be om att få två embryon så får man det!?!??!