Vill att alla som kämpat med IVF och äntligen lyckats ska kunna känna sig hemma här!
Hit vill jag även ha alla från ursprungliga tråden: www.familjeliv.se/Forum-7-134/m55236143.html
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-04-08 17:30
Bara för att det finns en ursprungstråd betyder det inte att vi inte vill ha andra IVFare hit, tvärtom! ALLA är välkomna. Ju fler desto roligare!
längtar ihjäl mig !
Eileen: Härligt att höra!
Jis: Jag gillar också att bo i Stockholm. Bodde ett tag uppe i norr så är glad över att ha kommit hem 
. Hus har vi haft o kommit på att vi är för bekväma för det, trivs bäst i lägenhet. Kan tänka mig radhus med liten tomt som går att göra till altan
shoppinggalen som man är. Jag sökte massor av jobb i Göteborg men fick inget och så hade jag heltid och inte min man så han flyttade hit och han är inte så förtjust i den här lilla hålan, han saknar sina kompisar och familj. Men jag är villig att flytta till Göteborg men nu är vi två som ska hitta nya jobb och det är inte lätt men nån gång.
Jag kommer från Värmland men flyttade till Sthlm när jag var 19, älskar Stockholm:) när jag var 33 träffade jag min stora kärlek och strax efter fick han ett Jobberbjudande i Köpenhamn. Jag hade nyligen bytt jobb efter 10 år i samma företag så jag var sugen på nåt nytt så vi chansade och flyttade till Malmö. Vi trivs bra här och numera jobbar vi båda i Danmark. Klart vi saknar Sthlm och åker upp ofta. Ibland pratar vi om att flytta tillbaka men sen kommer vi fram till att vi trivs ju riktigt bra är nere. Min sambos familj bor i Norrland så i Sthlm har vi min bror och sen en hög med vänner. Snart 4 år sen vi flyttade ner och vi börjar få en del vänner, mer än bekanta men det tar tid, hoppas på fler nu när vi får barn.
det som är jobbigt är att min mans familj fortfarande bor i Skåne, min bror i Nyköping (iof bara 10 mil från Sthlm) och min mamma och pappa bor i Sthlm. Det känns så skönt att ha dom här. En skön trygghet.
Jag har alla mina vänner här, eller ja nästan, min bästa vän bor i Köpenhamn så det blir en del resor dit oxå...men annars finns alla här.
Jag gillar oxå att bo i lght, men saknar just en liten tomt som man kan påta i och typ släppa ut barnet i utan att tänka att det är på en gemensam innergård.
Jis: Våga inte racka ner på Skåne för då j-a....
Fast jag gillar också Stockholm!!. Har inte bott där iof, men varit där väldigt mycket, både i jobb och hos vänner. Har under årens lopp bott på lite andra ställen, både kortare och längre "hemifrån" , och kan på vissa sätt tänka mig att flytta igen, men det är samtidigt skönt att ha familjen nära. Framför allt nu när vi får barn. Men vem vet, nån gång kanske vi rör på oss igen...
Lillstintis, jag hade gärna bott i Skåne, om hela min familj fanns där Jag spenderar väldigt mkt tid där å trivs bra.
jis : Vad fin du är i cerist ! 
kikade in på din blogg :)
Härligt när man känner sig fin!
Jag är små putt idag, Känner att de är JÄTTE långt till den 22:e ingen direkt aptit och känner mej inte fin alls!
men de hör la till på nått sett!
Jag flyttade till Solna för tre år sedan, när mitt jobb flyttades till Stockholm. Min sambo hade då tågpendlat från Uppsala i flera år och var hjärtligt trött på allt SJ-strul, så när jag fick beskedet att min arbetsplats skulle flyttas sa han direkt att vi skulle flytta. Jag var inte alls positiv först, jag trivdes jättebra i Uppsala och hade rotat mig där. Men nu trivs jag jättebra här.
Både min mans och mina föräldrar bor i Nyköping, och även min svägerska med familj samt annan släkt till min man. Det är ju närmare nu än när vi bodde i Uppsala, men 10 mil är ändå såpass långt att vi inte ses så ofta som jag kanske skulle önska, åtminstone inte nu när vi snart får tillökning. Fast då kanske vi anstränger oss mer.
Vi trivs i alla fall superbra i Solna, och vi trivs båda två på våra jobb. Men jag kan nog tänka mig att byta jobb om några år och flytta tillbaka till Nyköping (det är trots allt 16 år sedan jag flyttade därifrån, så jag börjar komma över den värsta ungdoms-hemflyttar-ångesten (typ "jag kommer ALDRIG återvända tll den här HÅLAN".)). I Nyköping skulle vi nog ha råd att köpa hus (iaf bättre än i Stockholmstrakten...) och så skulle vi ha bådas familjer nära, men allt stöd och möjlighet till avlastning som det innebär. Men det dröjer nog som sagt några år, för då skulle vi nog vilja byta jobb båda två så att vi inte behöver pendla (pendla mellan Nyköping och Stockholm verkar inte vara någon höjdare).
cattm, kul med en Södermanlands tjej till. Jag kommer från lilla Trosa och har gått i skolan i Nyköping. Min bror och hans familj köpte ett fint hus på typ 160 kvadrat i Bergshammar för 1,2 miljoner. Vad får man för det i Sthlm, typ en garderob.
Dealiy, tack. Känner mig fin som vågar färg idag :)