lilla juni 2014 tråden.

Det ni flesta känner av är de kallade spökveckorna. Önska så att jag också fick känna av det, men är nu inne på tredjeveckan soffliggande :(. Detta illamående gör att jag faktiskt önskar att jag inte var gravid...suck

Jag mådde jätteilla men trodde ändå inte att det var någon bebis därinne. Sofieri, vilken vecka är du i?

och idag tjejer går jag äntligen under 200 strecket. 199 dagar kvar. känns underbart faktiskt. ska man räkna ner till 100 nu eller kanske 150 först så kanske det känns lite närmare.

en sak jag tänkte på var att nu i v.13 så syns ju inte magen speciellt. alltså livmodern är ju knappt ovanför bäckenet. men i v.20 så är ju livmodern i höjd med naveln. så det borde ju bli en jäkla tillväxtspurt nu eller hur?

Ja det kanske jag skulle kunna fråga. Jag sa dock att jag har mycket oregelbunden mens i telefon, men fick ändå en tid för ul då längre fram. Var på KK när jag inte visste att jag var gravid pga ont i nedre delen av magen, och då fick jag reda på att jag var gravid, och gynekologen var ganska osäker men gissad epå vecka 5 då, men detta var ju ett bra tagsen och sa jag skulle ta det med en nypa salt för MVC skulle ge mer exakt datum. Så nu kan jag bara tro att det är v 11.

Jag oroar mig precis som du över att bebisen har dött men att jag bara inte fått någon blödning. Oroar mig för att fostret ligger därinne och bara är utan att leva :/. Jättetråkigt att oroa sig. Tror jag är rädd för att min mage inte har växt, är fortfarande som den brukade vara innan graviditeten. Har dock lite ömma bröst och känner mig illamående efter maten. Men borde man inte få en blödning om man fått missfall?

Idag gick även jag under 200-sträcket!

Jag är verkligen toknojjig över både Vanishing Twin Syndrome och MA. Min Bm verkar inte ha nån förståelse alls för detta, utan tycker bara att det ska vara ett mysterium vad som händer där inne...

Missfall är jag inte lika orolig för, för då vet man ju sedan. Men tänk om jag fått ett MA och det inte upptäckt förens på rul när vi redan berättat för alla...

åh vad skönt att även du kommit så långt nu. visst är det en underbar känsla? nu räknar man bara ner mer och mer. jag räknar i alla fall ner till jul nu,

jag tror nog inte du behöver oroa dig. men det är ju lätt för mig att säga. men jag har också varit orolig men har bestämt mig för att släppa det. Jag blev i alla fall helt galen av alla dessa tankar och kunde knappt leva normalt. det är jättesvårt att bara släppa det jag vet, jag gjorde ju 3 ultraljud innan jag kunde släppa det. men nu känner jag bara att det får bära eller brista. men med tanke på att vi gått rätt långt nu så borde det inte vara någon fara. lite så jag känner.
I min ena app står det att det är dags att berätta för sina nära och kära nu. så det tar jag som ett gott tecken.

Till alla er som är oroliga! Tycker att bm ska ta det på allvar och låta er boka en tid för ul! Förstår inte varför man inte får det i alla kommuner. Ett tidigt ul för att släppa oro och slappna av lite mer..
Och illamåendet! Det finns hjälp, bra medicin, som hjälper en hel del, prata med bm, man måste få må så bra som det bara går!!!

ja tyvärr så tar ju det på resurser och det är ju alltid så vården fungerar. spara på så mycket resurser som det går. men som sagt  jag har varit orolig och gjort 3 ultraljud men ändå så har jag varit orolig efter varje så oron var ju kvar i vilket fall tyvärr.
men som det ser ut så får man nog bearbeta det bäst det går.
Som alla andra på detta forum säger vi väntar bebisar inte missfall.

Precis så känner jag med, min mage e bara svullen(fläskig) man borde få blödning för eller senare, men e så rädd att dom på ul ska säga att dom inte hittar nått hjärtslag! 1 Månad kvar till ul då e ja i v 18