lilla juni 2014 tråden.
Tänkte kolla om det finns något intresse för en mindre grupp för oss som väntar barn 20-30juni. Mitt bf är 23/6!
Tänkte kolla om det finns något intresse för en mindre grupp för oss som väntar barn 20-30juni. Mitt bf är 23/6!
Det är andra barnet, så magen syns tidigare samt så var jag direkt inte alls platt tyvärr... degig är den än men det dröjer nog inte länge innan den börjar bli hårdare liksom. :)
Då vi gjort IVF har vi gått på VUL i v.9 (8+1 både med storebror och denna), alltid fantastiskt att se en cirka 16 mm bebis med tickande hjärta.
Nu är jag i v 12 (11+1 idag) och redan i 10+3 kände jag fosterrörelser, men bara om jag är stilla och om bebisen ligger precis där som jag kan känna av. Ser fram emot att känna mera senare. Har kub-UL nästa vecka, ska bli kul och se, och hoppas att allt är väl. Min BF kommer ej ändras alls, eftersom vi vet befruktningsdatum.
Mår bättre! Herregud va lycklig man blir, måste vara nån magisk gräns vid vecka 12 (för många), för nu mår jag inte illa (ev pyttelite efter maten)!
Såååå skönt! Va glad man blir! Nu kan jag gå tillbaka till jobbet äntligen!!!
Var på ett vul idag, fick betala för det men det var det värt. Nu vet jag att den lille lever med ett tickande hjärta. Känns jätteskönt! :)
12 fulla veckor idag. känns underbart att ha passerat denna magiska gräns.
på måndag är det dags för kub och jag längtar så jävla mycket. :D
Eniway: Härligt! :)
H
någon mer än jag som börjar få mage? det här är ju första barnet och jag trodde lätt att magen skulle hålla sig borta till i alla fall v.20 men nej så blev det inte. sjukt svårt att dölja för familjerna nu kan jag lova.
I början blev den ju mindre på morgnarna för det berodde ju säkert på svullna tarmar och så. det gör det säkert till stor del nu också men den är ungefär lika stor dygnet runt nu.
Sunset: Jösses, vilken fin mage!
Jag tycker inte det syns något alls på mig än och då ska det ju ändå finnas två inne i mej... Har bara blivit fläskigare, tycker jag... =/
Har mått riktigt uselt i över en vecka nu. Illamåendet har passerat, men jag har varit oerhört trött och haft ont i magen, svårt att äta, huvudvärk, mensvärk. Har bara legat och kvidit typ... Ingen höjdare, men Bm och min läkare verkar inte oroade, så det är väl bara att kämpa på...
Jag går in i v 13 idag. Trodde min oro skulle lägga sig lite nu, men istället är jag bara mer övertygad om att de dött båda två och att vi kommer få en himla otrevlig överraskning på rul i januari... Önskar jag kunde byta hjärna, eller få ett extra ultraljud...