Mamman har ställt av sin bil...

Men mamman har rätten att tvinga dem? För det är ju det du säger?

Självklart kan de inte påverka om mamman har bil eller inte, men mamman kan inte heller kräva att de numera sköter även hennes del av körningen.

Handen på hjärtat - hade vi gjort oss av med vår bil hade vi NATURLIGTVIS sett till att vår del av körningen (vi delar med mamman efter överenskommelse) ordnat sig på annat sätt. Vad vi INTE gjort vore att meddela att hon hädanefter får sköta både hämtning o lämning eftersom vi inte längre är i behov av bil.

Det är så befängt att det är skrattretande!

Däremot kan man - INNAN man genomför ändringen - ta upp frågan till diskussion och fråga om det är möjligt att lösa. Men man tar inte för givet att ngn annan skall lösa ens åtaganden bara för att man får lust att ändra på det själv.

Med hjälp av LSS behöver inte barnet skjutsas utan kan åka buss. Bara försatt man har barn som bor på annan ort varannan vecka behöver man inte bil..

Mamman verkar ju ganska svar att ha och gora med. Klart att du far hamta nar det ar din sambos vecka. Men ursprungsfragan ar ju om det ar rimligt att ni hamtar/lamnar och det tycker jag att det ar. 1,2 mil liksom??

VAD är problemet? Om mamman bor kvar på orten där de bodde innan de separerade så får pappan ta resorna nu. Hans problem. Om han skulle ha barnet på heltid skulle han behöva skjutsa VARJE DAG!

Jobbar pappan på landet där ni bor?

Åker ni aldrig in till stan och handlar? Kan ni inte passa på vid hämtning/lämning?

En resa per vecka kan väl ändå inte vara ett problem???

Självklart kan mamman inte tvinga ts eller pappan till någonting heller. Det säger ju sig självt.

Nu är det nya omständigheter vilket innebär nya överenskommelser. Pappan och mamman behöver sätta sig ner och hitta en lösning som fungerar för båda

Barnet går skola där mamman bor, är skriven hos mamman och mamman behöver inte alls komma överens om hur pappan ska hämta och lämna barnet.

Barnet är skriven hos pappan och inte mamman. Det talar ts om på första sidan.

Det lär nog ändras snart. :)

För att?

Jo, det är just det. Det säger sig självt. Att jag reagerade var att du ENBART tog upp att pappan inte kan tvinga mamman till ngt. Inte en enda gång tog du upp att mamman inte kunde tvinga pappan utan istället skrev du att pappan o TS fick "gilla läget"

Jag tycker också de bör sätta sig ner men som jag även skrev - det är svårt när en part vägrar kompromissa. Och här är det ju faktiskt så - mamman vägrar alternativet att barnet blir hämtar av TS när hon hämtar sitt barn i skolan utan går enbart med på att pappan hämtar OCH lämnar hemma hos henne.. Det är inte att försöka komma fram till en lösning anser jag.