• Anonym (Rådvill och sorgsen)

    39 år, barnlös, göra abort?

    Hej.. önskar lite tankar och råd angående min situation.

    Är 39 år, och har inga barn sedan tidigare, aldrig varit gravid.
    Hade en tillfällig fling med en några år yngre bekant som tyvärr inte ledde vidare, förutom att jag sent upptäckte att jag var gravid. Är nu i vecka 17. Han har gått vidare och träffar en ny kvinna.

    Känner att jag "måste" genomgå en abort vare sig jag vill eller inte på grund av situationen. Då han inte vill bli "pappa" och vi båda anser att detta inte är en bra bakgrundssituation för att sätta ett barn till världen. Han jobbar, jag studerar och jobbar vid sidan av. Jag har med andra en halvdålig ekonomisk situation ett tag till innan examen. Och ingen familj eller släkt i närheten. Kan alltså känna att det är abort är det bästa även för mig i min livssituation JUST NU, men hjärtat, kroppen, den långt gångna graviditeten samt min ålder håller inte med.

    Vi umgås just nu som ganska bra vänner, pratar och försöker förstå varann och resonerar lugnt. Han stöttar och är med på alla undersökningar/kuratorsamtal jag vill och önskar han är med vid. Däremot har han panik om jag skulle behålla och säger att han kommer säga upp kontakten helt då.
    Jag mår jättedåligt över att se honom vara ledsen och må dåligt över att ev tvingas bli far till ett barn, han mår dåligt att se mig ledsen över att genomgå en abort - när jag inte direkt kan räkna med att bli gravid igen "om några år" som jag kanske kunnat trösta mig med om jag var yngre.

    Aborten bli alltså en sen medicinsk, jag är mycket väl påläst i vad det innebär och vad jag har att vänta. Har redan gjort ett försök men klarade inte ta första tabletten, bröt ihop i tårar. Nu står jag inför sista chansen att försöka och kommer isåfall genomföra detta i vecka 18.

    Abort och troligen aldrig bli mamma/få barn - eller behålla som ensamstående, med dåligt samvete för "pappan", till viss del barnet, och allt ansvar helt själv? Visst finns en chans att han mjuknar när barnet väl är fött, men ingen chans jag vill räkna med.

    Är barn allt?

    /Ledsen

  • Svar på tråden 39 år, barnlös, göra abort?
  • Anonym (...)
    Anonym (Ditt tåg!) skrev 2014-11-26 15:17:22 följande:

    Mest troligt rent krasst är det här din enda chans till barn. Efter 40 sjunker chanserna rejält. Och du är långt ifrån den första eller sista att bli ensamstående och klara av det galant! Man ångrar mycket oftare det man inte gjorde och jag har aldrig hört om nån som ångrat barn de fått.  Glad


    Jo, det finns _många_ som ångrar barn de fått, men det är ju väldigt tabu att prata om...

    I det här fallet håller jag dock med de flesta (alla?) tidigare skribenter. Det verkar som om du ts vill ha barnet,
  • Anonym (gör som du vill)
    Anonym (mmm) skrev 2014-11-29 18:14:18 följande:

    När det gäller att välja, så har jag resonerat så här:

    Det lönar sig att välja det alternativ som känns bäst, och inte det som man enligt olika kriterier "borde" välja. För oberoende av hur man väljer, så kan man omöjligt veta i förväg om det kommer att gå bra eller dåligt. Om det i efterhand visar sig att det var fel val, och man egentligen inte ens ville det valet, DÅ har man verkligen anledning att gräma sig. Ett beslut som känns rätt blir inte lika svårt att leva med även om det längre fram går dåligt.

    Sign. en som borde ha valt annorlunda.


  • Blåbär0103

    Ts gör upp en plus och minus-lista.
    Skriv upp alla fördelar med att behålla och sedan alla nackdelar.
    På så sätt kan du se och jämföra vad som är bäst för dig.

    Personligen tycker jag att du skall behålla.
    Dels för att du är långt gången och dels för att det låter som att det är det du vill.
    Din ålder gör ju också att du inte har så mycket tid på dig så ta chansen.
    Man ångrar aldrig sina barn, men man ångrar bara de som inte blev av.

  • Anonym (gör som du vill)
    Blåbär0103 skrev 2014-11-30 09:03:18 följande:

    Ts gör upp en plus och minus-lista.

    Skriv upp alla fördelar med att behålla och sedan alla nackdelar.

    På så sätt kan du se och jämföra vad som är bäst för dig.

    Personligen tycker jag att du skall behålla.

    Dels för att du är långt gången och dels för att det låter som att det är det du vill.

    Din ålder gör ju också att du inte har så mycket tid på dig så ta chansen.

    Man ångrar aldrig sina barn, men man ångrar bara de som inte blev av.


    Som någon skrev ovan så kan man visst ångra sina barn. Det har t.o.m. funnits några trådar på FL om det. Ts verkar dock innerst inne inte vilja göra abort och då bör hon enligt min åsikt inte göra det heller.
  • Anonym (Frân en förälder)
    Anonym (gör som du vill) skrev 2014-11-30 09:29:18 följande:

    Som någon skrev ovan så kan man visst ångra sina barn. Det har t.o.m. funnits några trådar på FL om det. Ts verkar dock innerst inne inte vilja göra abort och då bör hon enligt min åsikt inte göra det heller.


    Ångra sina barn? Det måste ju ändå vara ytterst sällsynt och kanske något tillfälligt för att personen just då lider av psykiska problem eller ligger i skilsmässa eller något? Jag hoppas ni inte räknar in trolltrådarna som lyder typ: "jag är så vacker men min dotter är så ful, stackars mig".
  • Anonym (Hej)
    Anonym (...) skrev 2014-11-30 02:32:46 följande:
    Jo, det finns _många_ som ångrar barn de fått, men det är ju väldigt tabu att prata om...

    I det här fallet håller jag dock med de flesta (alla?) tidigare skribenter. Det verkar som om du ts vill ha barnet,
    Det finns inte många som ångrar sitt eget barn.

    Är så fruktansvärt trött på det argumentet "Hellre göra abort än att föda ett oönskat barn". Inse att det är extremt ovanligt att man ångra ett barn.

    Men visst, det kanske dövar ens egna samvete en aning, det är därför man använder det falska argumentet.

    TS, behåll ditt barn, du kommer inte ångra det!
  • Anonym (HPV +)

    behåll om du inte redan bestämt dig,  jag tycker att det blir grymt för dig att gå igenom detta tala ut med en kurator.

    Det har gått många veckor,    personligen nej jag säger nej till abort i detta läge  men du bestämmer själv

  • Anonym (gör som du vill)
    Anonym (Frân en förälder) skrev 2014-11-30 09:45:04 följande:

    Ångra sina barn? Det måste ju ändå vara ytterst sällsynt och kanske något tillfälligt för att personen just då lider av psykiska problem eller ligger i skilsmässa eller något? Jag hoppas ni inte räknar in trolltrådarna som lyder typ: "jag är så vacker men min dotter är så ful, stackars mig".


    Här är en tråd som handlar om det och inte stämmer in på det du skriver. Det är ett ämne som är väldigt tabu, därför hör man inte så mycket om det. www.familjeliv.se/forum/thread/73442326-vi-finns-vi-som-angrar-barn
  • Anonym (Frân en förälder)
    Anonym (gör som du vill) skrev 2014-11-30 11:46:09 följande:
    Här är en tråd som handlar om det och inte stämmer in på det du skriver. Det är ett ämne som är väldigt tabu, därför hör man inte så mycket om det. www.familjeliv.se/forum/thread/73442326-vi-finns-vi-som-angrar-barn
    Okej. TS i den trâden du hänvisar till skaffade tydligen barn väldigt ung. Om man skulle sammanfatta det hon säger sâ är det att hon skaffade barn alldeles för tidigt och att hon inte riktigt hann "leva sitt eget liv" innan. Visst, det är kanske ytterligare en situation där man kan komma att ångra att man skaffade barn, man kanske inte alls var mogen eller hade hunnit göra vissa saker man gärna ville göra. Men det lär ju inte vara fallet vid 39 âr skulle jag tro.

    De flesta som skriver i "ångra-barn"-trâden verkar inte hâlla med den tjejen och de som gör det verkar mest säga saker som "jag är gravid och känner ingen stormlycka just nu" (helt normalt) eller "vid födseln var det inte kärlek vid första ögonkastet med min bebis" (helt normalt också) eller "ja, det finns press i samhället att göra som alla andra gör och bilda familj när man kanske inte vill det" (visst finns det mânga som gör saker bara för att man "ska" göra det, och inte bara genom att skaffa barn - väldigt synd att leva sitt liv sâ, det hâller jag med om. Men jag sâg faktiskt väldigt lite av "jag ångrar verkligen mitt barns existens" i trâden.

    Men hursomhelst respekt till dem som inte vill ha barn och inte skaffar sig några och lever helt andra liv än familjeliv, man borde verkligen inte skaffa barn för att "det är sâ man ska göra" eller för att "alla andra gör sâ".
  • Anonym (Frân en förälder)

    Sâg just det här citatet i slutet av en barnbok jag läste för mitt barn:

    "Sâ se vi aldrig vârt verkliga tillstånd, förrän det framstår för oss i sitt rätta ljus genom sin motsats, och aldrig känna vi värdet af hvad vi njuta, förrän vi sakna det". Robinson Crusoe, Daniel Defoe. 

    Kändes pâ något sätt relevant i sammanhanget.

Svar på tråden 39 år, barnlös, göra abort?