• Anonym (Rådvill och sorgsen)

    39 år, barnlös, göra abort?

    Hej.. önskar lite tankar och råd angående min situation.

    Är 39 år, och har inga barn sedan tidigare, aldrig varit gravid.
    Hade en tillfällig fling med en några år yngre bekant som tyvärr inte ledde vidare, förutom att jag sent upptäckte att jag var gravid. Är nu i vecka 17. Han har gått vidare och träffar en ny kvinna.

    Känner att jag "måste" genomgå en abort vare sig jag vill eller inte på grund av situationen. Då han inte vill bli "pappa" och vi båda anser att detta inte är en bra bakgrundssituation för att sätta ett barn till världen. Han jobbar, jag studerar och jobbar vid sidan av. Jag har med andra en halvdålig ekonomisk situation ett tag till innan examen. Och ingen familj eller släkt i närheten. Kan alltså känna att det är abort är det bästa även för mig i min livssituation JUST NU, men hjärtat, kroppen, den långt gångna graviditeten samt min ålder håller inte med.

    Vi umgås just nu som ganska bra vänner, pratar och försöker förstå varann och resonerar lugnt. Han stöttar och är med på alla undersökningar/kuratorsamtal jag vill och önskar han är med vid. Däremot har han panik om jag skulle behålla och säger att han kommer säga upp kontakten helt då.
    Jag mår jättedåligt över att se honom vara ledsen och må dåligt över att ev tvingas bli far till ett barn, han mår dåligt att se mig ledsen över att genomgå en abort - när jag inte direkt kan räkna med att bli gravid igen "om några år" som jag kanske kunnat trösta mig med om jag var yngre.

    Aborten bli alltså en sen medicinsk, jag är mycket väl påläst i vad det innebär och vad jag har att vänta. Har redan gjort ett försök men klarade inte ta första tabletten, bröt ihop i tårar. Nu står jag inför sista chansen att försöka och kommer isåfall genomföra detta i vecka 18.

    Abort och troligen aldrig bli mamma/få barn - eller behålla som ensamstående, med dåligt samvete för "pappan", till viss del barnet, och allt ansvar helt själv? Visst finns en chans att han mjuknar när barnet väl är fött, men ingen chans jag vill räkna med.

    Är barn allt?

    /Ledsen

  • Svar på tråden 39 år, barnlös, göra abort?
  • Centurione
    Anonym (mor) skrev 2014-11-29 16:58:15 följande:
    Jag hoppas och tror att TS är ett unikum (?) och att det, när det görs sena aborter, verkligen är medicinskt befogat och inte för att "mamman" gått och velat hit och dit i fyra månader. 
    Fast vi har ju redan sett exempel här i tråden, på kvinnor som ångrar sig. Samt länkar till trådar om kvinnor som ångrat sig efter första pillret...

    Och när det gäller tjejer/kvinnor som pressas till abort av sina föräldrar/män/pojkvänner o.s.v., så tror jag att mörkertalet är jättestort!
  • Anonym (mor)
    Centurione skrev 2014-11-29 17:05:10 följande:
    Fast vi har ju redan sett exempel här i tråden, på kvinnor som ångrar sig. Samt länkar till trådar om kvinnor som ångrat sig efter första pillret...

    Och när det gäller tjejer/kvinnor som pressas till abort av sina föräldrar/män/pojkvänner o.s.v., så tror jag att mörkertalet är jättestort!
    Ja det är en stor och svår fråga. 
  • Anonym (Frân en förälder)
    Centurione skrev 2014-11-29 16:52:38 följande:

    Vet inte, jag bara spånar. Om man vill få ner antalet relativt sena aborter - som är traumatiska både för kvinnan och personalen - så skulle man kanske kunna sätta gränsen för fri abort vid 12 veckor. Många länder har den gränsen, och som någon redan skrev i tråden har den sina skäl - handlar om fostrets medvetandegrad, vad man kan veta eller tro om ifall det känner smärta och ångest när det ska dö.

    Handlar det om att skydda kvinnor från att tvingas till abort av sina närstående, så borde den prövningen krävas ifrån början (med undantag av dagen efter-piller.)


    Men det svåra kanske är att vissa kvinnor också "vill" själva (även fast de inte vill) för att inte riskera bli utfrysta ur familjen, eller behandlade som svarta får, eller för den delen bli ensamstående vilket kan (utöver praktiska frågor) stämma illa med personens självbild och skapa en "identitetskris" (det var inte så jag hade tänkt mig det, osv.).

    Men men, hoppas TS mår okej.
  • Anonym (mor)

    Före den fria abortens tid så var det strumpstickor, svavel, heta bad och/eller cykla på järnvägssyllar som gällde (hjälpte sällan) och idag så krävs det bara att man bestämmer sig. Man har ENORMT med tid att tänka efter och man får hjälp och stöd av kuratorer och man behöver inte genomgå hemska behandlingar om man väljer abort utan man får smärtlindring, stöd och hjälp  ..............etc etc etc. MEN tyvärr detta hemska finns kvar......man måste själv bestämma. Grymt?

  • Anonym (Frân en förälder)
    Anonym (mor) skrev 2014-11-29 17:41:34 följande:

    Före den fria abortens tid så var det strumpstickor, svavel, heta bad och/eller cykla på järnvägssyllar som gällde (hjälpte sällan) och idag så krävs det bara att man bestämmer sig. Man har ENORMT med tid att tänka efter och man får hjälp och stöd av kuratorer och man behöver inte genomgå hemska behandlingar om man väljer abort utan man får smärtlindring, stöd och hjälp  ..............etc etc etc. MEN tyvärr detta hemska finns kvar......man måste själv bestämma. Grymt?


    Ja livet är fullt av hemskt svâra val. Kanske sällan sâ svâra som detta skulle jag tro men visst, man kan väl i allmänhet inte göra mer än att eventuellt välja fel och lära sig och förhoppningsvis välja bättre nästa gâng.
  • Anonym (mor)
    Anonym (Frân en förälder) skrev 2014-11-29 17:58:02 följande:
    Ja livet är fullt av hemskt svâra val. Kanske sällan sâ svâra som detta skulle jag tro men visst, man kan väl i allmänhet inte göra mer än att eventuellt välja fel och lära sig och förhoppningsvis välja bättre nästa gâng.
    Ja om det blir en "nästa gång". TS är ju 39 år så det är ju inte självklart att hon får en chans till. Jag tror att hon behåller sitt barn och så lever de lyckliga i alla sina dagar........................
  • Anonym (mmm)
    Anonym (Frân en förälder) skrev 2014-11-29 17:58:02 följande:
    Ja livet är fullt av hemskt svâra val. Kanske sällan sâ svâra som detta skulle jag tro men visst, man kan väl i allmänhet inte göra mer än att eventuellt välja fel och lära sig och förhoppningsvis välja bättre nästa gâng.
    När det gäller att välja, så har jag resonerat så här:
    Det lönar sig att välja det alternativ som känns bäst, och inte det som man enligt olika kriterier "borde" välja. För oberoende av hur man väljer, så kan man omöjligt veta i förväg om det kommer att gå bra eller dåligt. Om det i efterhand visar sig att det var fel val, och man egentligen inte ens ville det valet, DÅ har man verkligen anledning att gräma sig. Ett beslut som känns rätt blir inte lika svårt att leva med även om det längre fram går dåligt.

    Sign. en som borde ha valt annorlunda.
  • Anonym (Frân en förälder)
    Anonym (mor) skrev 2014-11-29 18:06:03 följande:
    Ja om det blir en "nästa gång". TS är ju 39 år så det är ju inte självklart att hon får en chans till. Jag tror att hon behåller sitt barn och så lever de lyckliga i alla sina dagar........................
    Hoppas det.
  • Anonym (Frân en förälder)
    Anonym (mmm) skrev 2014-11-29 18:14:18 följande:
    När det gäller att välja, så har jag resonerat så här:
    Det lönar sig att välja det alternativ som känns bäst, och inte det som man enligt olika kriterier "borde" välja. För oberoende av hur man väljer, så kan man omöjligt veta i förväg om det kommer att gå bra eller dåligt. Om det i efterhand visar sig att det var fel val, och man egentligen inte ens ville det valet, DÅ har man verkligen anledning att gräma sig. Ett beslut som känns rätt blir inte lika svårt att leva med även om det längre fram går dåligt.

    Sign. en som borde ha valt annorlunda.
    Lâter bra.
  • Anonym (mor)
    Anonym (Frân en förälder) skrev 2014-11-29 18:15:15 följande:
    Hoppas det.
    Ja och jag hoppas att TS uppdaterar så vi får gratulera henne ordentligt.
Svar på tråden 39 år, barnlös, göra abort?