• Anonym (Rådvill och sorgsen)

    39 år, barnlös, göra abort?

    Hej.. önskar lite tankar och råd angående min situation.

    Är 39 år, och har inga barn sedan tidigare, aldrig varit gravid.
    Hade en tillfällig fling med en några år yngre bekant som tyvärr inte ledde vidare, förutom att jag sent upptäckte att jag var gravid. Är nu i vecka 17. Han har gått vidare och träffar en ny kvinna.

    Känner att jag "måste" genomgå en abort vare sig jag vill eller inte på grund av situationen. Då han inte vill bli "pappa" och vi båda anser att detta inte är en bra bakgrundssituation för att sätta ett barn till världen. Han jobbar, jag studerar och jobbar vid sidan av. Jag har med andra en halvdålig ekonomisk situation ett tag till innan examen. Och ingen familj eller släkt i närheten. Kan alltså känna att det är abort är det bästa även för mig i min livssituation JUST NU, men hjärtat, kroppen, den långt gångna graviditeten samt min ålder håller inte med.

    Vi umgås just nu som ganska bra vänner, pratar och försöker förstå varann och resonerar lugnt. Han stöttar och är med på alla undersökningar/kuratorsamtal jag vill och önskar han är med vid. Däremot har han panik om jag skulle behålla och säger att han kommer säga upp kontakten helt då.
    Jag mår jättedåligt över att se honom vara ledsen och må dåligt över att ev tvingas bli far till ett barn, han mår dåligt att se mig ledsen över att genomgå en abort - när jag inte direkt kan räkna med att bli gravid igen "om några år" som jag kanske kunnat trösta mig med om jag var yngre.

    Aborten bli alltså en sen medicinsk, jag är mycket väl påläst i vad det innebär och vad jag har att vänta. Har redan gjort ett försök men klarade inte ta första tabletten, bröt ihop i tårar. Nu står jag inför sista chansen att försöka och kommer isåfall genomföra detta i vecka 18.

    Abort och troligen aldrig bli mamma/få barn - eller behålla som ensamstående, med dåligt samvete för "pappan", till viss del barnet, och allt ansvar helt själv? Visst finns en chans att han mjuknar när barnet väl är fött, men ingen chans jag vill räkna med.

    Är barn allt?

    /Ledsen

  • Svar på tråden 39 år, barnlös, göra abort?
  • Anonym (gör som du vill)
    Anonym (mor) skrev 2014-11-29 13:08:54 följande:

    Fattar inte varför du är så engagerad! Känner du TS personligen? F ö så är väl FL ett diskussionsforum där man kan dryfta både högt och lågt? eller ska man bara stryka medhårs och skicka styrkekramar? Då dör FL snabbt, det kan jag lova dig.


    Upplysningsvis kan man engagera sig i och känna med personer på diskussionsforum utan att känna dem personligen.
  • Anonym (mor)
    Anonym (Att tveka) skrev 2014-11-29 13:31:15 följande:
    Tig ihjäl henne (Anonym, mor) bara - hon verkar bara vara här för att skapa bråk. Får hon ingen uppmärksamhet lägger hon av. Om ingen svarar på hennes inlägg blir det inte så roligt längre.
    ???Så i denna specifika tråd så måste man tycka precis som du gör? Kanske ska vi invänta TS synpunkt? Kanske kan man se saker ur olika vinklar? Är det inte just precis det som är det fina med FL? jag menar att man kan få nya infallsvinklar! Eller?
  • Anonym (Frân en förälder)
    Centurione skrev 2014-11-29 12:59:33 följande:

    Ja, att ha en obligatorisk kuratorkontakt är ju ingen garanti för att det blir rätt kvinnor som aborterar och rätt som låter bli, det håller jag med om. Men NÅGON form av sådan kontakt, där någon annan lyssnar på vad kvinnan har att säga, är bättre än inget som idag. Först och främst så är det viktigt att det kommer fram, om det är någon annan som driver på aborten. Vanligen barnets pappa, men det kan också vara föräldrar eller syskon (tänk "hederskultur", men det kan även vara svenska föräldrar som har andra ambitioner för sin dotter än att hon ska bli ensam mamma vid 17).

    Dessutom kan det vara så att en kvinna inte känner till vilken hjälp hon kan få av samhället. Om aborten t.ex. står eller faller med att hon hittar en egen bostad och kommer bort ifrån föräldrarna eller mannen, så bör samhället kunna ordna det i ett rikt land som Sverige. Sådant kan kuratorn fånga upp. Det finns även dom som är irrationellt rädda för själva förlossningen, och som behöver hjälp att förbereda sig för den i stället för att i panik ta bort fostret.

    Närmast innan den fria aborten gick igenom i Sveriges riksdag, så hade vi ett system där det GICK att få abort för s.k. "sociala skäl" (till skillnad från endast medicinska, vilket många tror idag). MEN då krävdes det att två läkare oberoende av varandra skrev på. Det tycker jag verkar vettigt - men frågan är förstås hur läkarna skulle ha tid med ytterligare en omfattande arbetsuppgift idag, när de är så överbelastade redan...


    Ja det vore nog bra att kvinnor fick chansen att prata med en mera neutral person, särskilt i de fall där påtryckningar från andra finns med i bilden, och även att bli informerade om vad för slags hjälp och stöd de kan få.
  • Centurione
    Anonym (Frân en förälder) skrev 2014-11-29 14:59:04 följande:
    Ja det vore nog bra att kvinnor fick chansen att prata med en mera neutral person, särskilt i de fall där påtryckningar från andra finns med i bilden, och även att bli informerade om vad för slags hjälp och stöd de kan få.
    Ja, och den möjligheten finns i och för sig redan idag - det finns ju speciella abortkuratorer (eller kuratorer som tar hand om alla förekommande ärenden) på kvinnokliniken. MEN det kan vara så att en ung tjej som har en förälder med sig till sjukhuset (eller en vuxen kvinna som har sin man med sig) inte vet om att det finns, eller inte vågar fråga efter det.

    Därför borde det vara obligatoriskt med dessa samtal och I ENRUM med den abortsökande kvinnan. Det är även viktigt, att föräldrarna/brodern/maken/pojkvännen etc. aldrig får veta varför kvinnan fick nej på sin abortansökan. De får inte veta att det var p.g.a. att hon själv uttryckte i samtalet att hon ville behålla.
  • Anonym (mor)
    Anonym (Frân en förälder) skrev 2014-11-29 14:59:04 följande:
    Ja det vore nog bra att kvinnor fick chansen att prata med en mera neutral person, särskilt i de fall där påtryckningar från andra finns med i bilden, och även att bli informerade om vad för slags hjälp och stöd de kan få.
    Men är inte kuratorerna neutrala? 
  • Centurione
    Anonym (mor) skrev 2014-11-29 15:10:09 följande:
    Men är inte kuratorerna neutrala? 
    Jo, och det menade vi också.

    En kurator kan dock inte ha makt att tillstyrka eller neka en abort, om vi skulle återinföra det systemet att kvinnans ansökan om abort måste prövas. Jag skulle vilja att det var två läkare som oberoende av varandra måste tillstyrka att aborten ska genomföras, som det var på 60-70-talet före den fria aborten. För rättssäkerhetens skull. Om bara en läkare tillstyrkte så blev det ingen abort.
  • Anonym (Frân en förälder)
    Centurione skrev 2014-11-29 15:37:36 följande:

    Jo, och det menade vi också.

    En kurator kan dock inte ha makt att tillstyrka eller neka en abort, om vi skulle återinföra det systemet att kvinnans ansökan om abort måste prövas. Jag skulle vilja att det var två läkare som oberoende av varandra måste tillstyrka att aborten ska genomföras, som det var på 60-70-talet före den fria aborten. För rättssäkerhetens skull. Om bara en läkare tillstyrkte så blev det ingen abort.


    De två läkarna, menar du vid alla aborter eller vid särskilda fall som sena aborter?
  • Anonym (mor)
    Anonym (Frân en förälder) skrev 2014-11-29 16:43:10 följande:
    De två läkarna, menar du vid alla aborter eller vid särskilda fall som sena aborter?
    Undrar jag också
  • Centurione
    Anonym (Frân en förälder) skrev 2014-11-29 16:43:10 följande:
    De två läkarna, menar du vid alla aborter eller vid särskilda fall som sena aborter?
    Vet inte, jag bara spånar. Om man vill få ner antalet relativt sena aborter - som är traumatiska både för kvinnan och personalen - så skulle man kanske kunna sätta gränsen för fri abort vid 12 veckor. Många länder har den gränsen, och som någon redan skrev i tråden har den sina skäl - handlar om fostrets medvetandegrad, vad man kan veta eller tro om ifall det känner smärta och ångest när det ska dö.

    Handlar det om att skydda kvinnor från att tvingas till abort av sina närstående, så borde den prövningen krävas ifrån början (med undantag av dagen efter-piller.)
  • Anonym (mor)
    Centurione skrev 2014-11-29 16:52:38 följande:
    Vet inte, jag bara spånar. Om man vill få ner antalet relativt sena aborter - som är traumatiska både för kvinnan och personalen - så skulle man kanske kunna sätta gränsen för fri abort vid 12 veckor. Många länder har den gränsen, och som någon redan skrev i tråden har den sina skäl - handlar om fostrets medvetandegrad, vad man kan veta eller tro om ifall det känner smärta och ångest när det ska dö.

    Handlar det om att skydda kvinnor från att tvingas till abort av sina närstående, så borde den prövningen krävas ifrån början (med undantag av dagen efter-piller.)
    Jag hoppas och tror att TS är ett unikum (?) och att det, när det görs sena aborter, verkligen är medicinskt befogat och inte för att "mamman" gått och velat hit och dit i fyra månader. 
Svar på tråden 39 år, barnlös, göra abort?