BF Oktober 2016

Alltså, min dotter är prematurfödd pga utplånad livmodertapp och prematur vattenavgång. Hon kom dock först i 33+4 och allt har verkligen gått jättebra. Idag har hon problem med tarmfloran och är överkänslig mot typ allt jag kan komma på att laga mat med, haha. Hon är i övrigt som vilken tvåårig pratkvarn som helst, mitt lilla hjärta.

Jag var in till fl och mitt tapp var helt opåverkad. Det kändes så sjukt! I vecka 20 var tappen exakt lika gång som igår. Det är verkligen skräckblandad förtjusning; jag kommer att få uppleva en normal förlossning utan ett läkarteam som tar barnet och lämnar mig ensam, jag kommer få uppleva ett fullgånget barn och slippa sjukhus, jag kommer att få känna ett lugn snarare än panik.

Samtidigt är jag verkligen livrädd för hur mycket stryk min kropp kommer att ta. Jag kommer aldrig att hitta tillbaka till mig själv om den ärras på samma sätt som den gjorde under påverkan av fetma och extrema hudutslag i min ungdom. Det tog 15 år att komma över det.... Ögonen tåras bara jag tänker på det, det har varit en smärtsam och lång process att bli vän med kroppen.

Hej,

Någon annan som har problem med andningen? Är så otroligt svullen i ansiktet och på halsen - alltså inte vätska/snor så hjälper inte med typ koksalt. Har ju som en följd börjat snarka som en galning och r väldigt trött och sliten, mannen säger att jag också har en del andningsuppehåll på nätterna som sömnapné och det är varken bra för mig eller bebisen vad jag kan läsa. Några tips? Prövat plåster, spray (den enda de sålde till gravida utan recept iaf) och vanlig allergimedicin utan framgång.

Hjälp!

Det funkar inte för dig att ligga på sidan? Nu kan ju barnets vikt o tryck påverka ens andning. Ligger man på rygg så trycker den på en kroppspulsådern och man får problem med andningen.

För mig funkar det bara att ligga på sidan o lite högre upp med överkroppen. Har en gravid kudde också. Den är guld värd

Såg att det var fler som har risk för för tidig födsel. Mitt vatten gick igår så jag är nu inlagd på sjukhus. Har regelbundna sammandragningar som är rätt svaga och jag känner knappt av dem, kanske känner var tionde sammandragning bara och de gör inte ont alls. Har fått kortisonspruta (oj vad ont den gjorde däremot!!) och antibiotika men inget värkavstannande. Avvaktar nu och ser vad som händer, ska få göra viktuppskattning imorgon. Känns så overkligt för jag känner ju ingenting förutom att det rinner vatten då och då. Bebisen som låg i säte för någon dag sedan har också vänt sig rätt och fixerat sig senaste dygnet så hon verkar ju redo iaf!

Kommer hon inom de närmaste dagarna blir det en rekordkort graviditet för mig iom att jag inte fick reda på att jag var gravid förrän vid tiden för rutinultraljudet! : O Typ två månader eller så bara.

Någon nämnde halsbränna. Har stora problem med det på natten men en tablett rennie och så blir det bra. Ingen annan medicin har hjälpt mig så värt att testa :)

Någon mer där slemmisen börjat släppa? Vet att det kan dröja länge innan bebis kommer men det blev ändå en väckarklocka för mig och min man för vi har inte förberett något alls känns det som. Vi har ju allt sparat sen dottern så det ska bara tvättas och packas och framförallt letas fram från källaren. Igår hade jag ett sånt tryck neråt när jag skulle kissa att det helt enkelt inte gick. Kändes som om en boll var på väg ut. Vet inte om det har med varandra att göra men men. Får börja packa väska lite lätt och leta fram lite kläder i alla fall så jag kan slappna av lite.