Anonym (EL) skrev 2016-05-22 21:15:31 följande:
[quote=76648289][quote-nick]Rosenblad skrev 2016-05-22 15:13:27 följande:[/quote-nick]
Ingen bra dag idag :( Fy vad detta tär på en..blir inte bättre av att jag drömde att jag fick ett plus på stickan, höll på att ta bilder och åt macarons för att fira, haha..Funderat på hur jag ska berätta för mannen den dagen förhoppningsvis plusset kommer, men tror jag bara kommer bli en känslobomb och springa och skrika det rakt ut, att va lurig i de ögonblicket kommer jag nog inte kunna klara av. Sen att berätta det för familjen kanske man kan göra en kul sak av, hur har ni tänkt kring de? Har läst lite trådar om detta men inget som känns sådär rätt.
[/
Har också funderat över det. Sist så tog jag ett test precis innan vi skulle gå på begravning. Tänkte att "va fan. Den här dagen kan ju ändå inte bli värre". Testet va positivt och hur mycket jag än försökte bita mig i tungan och sitta på mina fingrar så lyckades inte hålla truten utan väste "jag är gravihihiiiid", i lite lött panik, precis när min sambo skulle till att bära in kistan. Ungefär NOLL skicklighetspoäng till mig så att säga, haha. Herregud stackarn visste inte om han skulle skratta eller gråta där han stod och slipsen har nog aldrig känts så stram. Han erkände efteråt att det kanske inte va den mest briljanta timeingen i världshistorien men oh well Så jag har insett att jag nog inte kommer lyckas hålla mig den här gången heller, Haha.
Jag tycker det blir så otroligt stelt på begravningar och självklart blir det väldigt sorgset, min farmor hade grav alzheimers de sista åren och det sista hon velat hade varit att alla grät på hennes begravning och hur ledsen jag än var så kändes det ändå som en befrielse när hon gick bort, det är ju inget värdigt liv...så när jag och farfar stapla in i kyrkan så hade dom flesta redan anlänt och stod och snyftade...vilket jag reagera på då nästan ingen brydde sig om henne senaste åren... så jag sa rent ut.."vad står ni här och gråter för" "det hade ju inte farmor velat" alla vart helt paffa oh började småle istället... min systerdotter som aldrig gått på begravning är 12år och hon störtgrät I kyrkan o ja tror farmor gick in i mig eller nått för ja kunde knappt hålla mig för skratt, så konstigt, sen farfar ville säga adjö ordentligt framme vid kistan och när vi skulle rulla därifrån med rullstolen så satt den som fastljuten i golvet så farmor ville väl inte vi skulle lämna hennes sida riktigt än utan hon ville säkert visa att det var fortfarande bestämde när vi fick gå vidare, o där framme stor ja röd o försökte knuffa på rullstolen...farmor fick sitt sista ord sagt och alla i kyrkan tyckte det var roligt. ..så vissa saker kan lätta på stämningen i jobbiga tider ;)