-
-
Svar på tråden VAD är det ni stör er mest på hos er svärdotter?
-
ramsylina skrev 2011-09-18 21:50:43 följande:vad många bittra svärdöttrar det var i en tråd som skulle vara för svärmödrarna...
"min svärmor hatar mig för att jag är snygg. Och bäst. Och vet bäst. Alltid. "
Tänk att det finns så många elaka svärmödrar och så många perfekta svärdöttrar....
Och nej, jag är inte särskilt förtjust i min svärmor, men jag har förstånd att se att det sällan är en persons fel när två individer inte kommer överens... -
om man ska känna sig som hemma hos någon får man ju respektera hemmets ägare, och hur hon vill ha det.Anonym (usch!) skrev 2011-09-18 21:23:29 följande:Familj ska man behandla som familj. Jag tycker att det är helt okej att sitta och äta frukost i trosor och linne hos svärmodern ifall man känner för det. Hålla på o känna sig som en främling, nej! Känna sig som hemma, ja!
Och man städar som man vill att ens hem ska se ut, inte som någon annan vill att det ska se ut.
Det är såna här trådar som stör mig enormt då jag själv har ett problem med min svärmor. Eller rättare sagt hon har ett problem med mig, vilket jag inte vet vad det är? Hon har helt enkelt svårt att ta in mig i familjen, och det stör mig så enormt! Vi hälsar inte på ofta, och jag har alltid haft respekt för föräldrar vare sig det är vänners eller pojkvänners. Jag antar att jag inte faller henne i "smaken" och ibland kan jag känna att hon tycker att jag inte är tillräckligt bra för hennes son då han är hennes söta, snygga, charmiga lilla puttenuttson som hela släkten älskar(som hon gör klart för mig varje gång jag är där).
Jag tycker att svärmödrar ska vara glada för att dom ens har en svärdotter, att deras son är lycklig(vilket jag antar att han är)!
Och en till sak: Det är inte bara svärdottern som ska göra sig omtyckt, utan även HANS familj! Idioti, stroppar och egosim känner jag bara över den här tråden.
Jag hade gärna velat vara "vän" med min svärmor, men jag blir så trött och ledsen av det här att jag snart spyr! Tänk er för svärmödrar! -
Jag vet vad svärmor stör sig mest:
Att jag snodde hennes son från henne!
Ha ha!!!
-
jag är oxå en svärdotter..
vi har inga problem alls mellan oss.. eller inga stora iaf..
jag störmig på att hon e velig och inte vågar säga emot andra även när hon tycker annorlunda i sitt eget hem..
sen stör hon sig något på min öppenhet... hon är från wales och på hennes tid pjusssades man inte öppet.. etc etcc.. jag är säker på att ni förstår vad jag menar.. så ibland glömmer man bort sig och hon blir generad.. ja okey jag e lite mera slapp när det gäller min dotter.. medans hon går i taket av oro om hon sätter i halsen så är jag lugn och hon hanterar inte sånt så bra.. samt jag ansåg inte det var farligt att bita på dator musens kabel (hon fick sin egen då hon va lite avis) efter som den inte var ikopplad.. medans hon va säker på att hon skulle bli elektrifierad xD små saker med andra ord..
men bråkar gör vi aldrig och vi pratar gärna och länge ^^ -
Jag är ingen svärmor jag heller utan en svärdotter.
Men jag älskar mina svärmödrar, jag har två ;) Med deras fel och brister och den ena räknas inte riktigt som svärmor för vi är jämnåriga. Men min riktiga svärmor är en pärla även om jag kan bli duktigt irreterad på henne iblend men det blir jag ju på min egen mamma också så vad är skillnanden?
Men det har men att känna sig hemma och sånt skitsnack. I mitt hem gäller mina regler för alla personer och gäster hur hemma dom än känner sig och det innefattar att man inte springer omkring naken eller halvnaken för det är jag inte bekväm med, sen struntar jag fullständigt i om du alltid springer fullständigt näck i ditt eget hem i mitt gör du det inte. Det tillhör god uppfostran att följa de uttalade och outtalade regler och seder som finns när man är på besök hemma hos folk. -
Du har säkert rätt och minst lika många svärmorsproblem hade kunnat undvikas om svärdöttrarna inte hade varit så obstinata och letat fel hos sin svärmor, om de hade förstått att deras svärmor är MAMMA till deras älskade pojkvän.asta66 skrev 2011-09-18 16:47:11 följande:Ja, det är intressant. Och att många pojkmammor har så svårt att klippa navelsträngen till sin gulleplutt. Skulle inte mycket av svärmor-svärdotters problem minska om den var klippt.
Jag har en son och jag hoppas innerligt att jag inte uppfattas som en jobbig svärmor av hans underbara flickvän, men oavsett hur gammal han är så är han min son och han kommer alltid att förbli min son. Nu är det väl snarare så att det är han som har haft svårt med att klippa navelsträngen, men han har tack och lov blivit mer självständig nu. -
Eh...jo? Man är hemma hos någon annan när man inte är i sitt eget hus/lägenhet/whatever. Jag är "hemma hos andra" när jag är hemma hos min egen mamma eller mina syskon också, och visar dem hänsyn och respekt när jag besöker deras hem.mopsmatten skrev 2011-09-18 22:06:13 följande:fast "hemma hos andra" är man väl inte hos sina svärföräldrar lr...
tycker ni så så förstår jag att det blir problem
Mina svärföräldrar och jag har en väldigt bra kontakt och jag känner mig bekväm hemma hos dem, men jag skulle aldrig ens komma på tanken att sitta vid deras frukostbord i enbart linne och trosor! Vansinnigt respektlöst, framför allt om man dessutom blivit ombedd att klä på sig. -
Jag tycker om mina svärföräldrar och älskar deras son.
Men jag vet också att svärmor kommer behöva ganska lång tid på sig att släppa in mig på riktigt, av den anledningen att jag varit gift och har barn med hennes storebrors son.
Och för resten av släkten ser det väll ganska illa ut just utåt.
Kan tillägas att x:et och sambon aldrig haft någon vidare kontakt utan sagt hej på begravningar ungefär.
Att svärmor inte protesterar utan helt enkelt ser till att hålla sig lite på sin kant berör nog på att hennes son hade ett väldigt slappt liv innan han träffade mig, jobbade ibland, bodde hos någon tillfällig tjej ett par månader då och då och när det sprack flyttade han hem till pojkrummet, och fördelen då var ju att svärisarna kunde få gratis hjälp med allt från renovering till bilar istället för hyres betalningar.
Under två års tid har han vuxit upp till mer en man än en pojke och är en ansvarsfull familjeförsörjare, som
fortfarande hjälper sina föräldrar med bilar och renoveringar, när han har tid men som skaffat sig ett eget liv och lärt sig stå på egna ben.
Kanske är det just så att oron över att sonen ska ta upp sitt tidigare liv om jag försvan från hans nuvarande gör att hon ändå kan acceptera det jag och sonen har.
Svärfar är en underbar man som tagit mig och mina barn under sina vingar och struntar blankt i vad den övriga släkten säger.
Men i mitt fall handlar det om ge svärmor den tiden hon behöver, och hon ser framemot att bli farmor oavsett vad som funnits i mitt liv tidigare. :) -
Det där hade definitivt blivit för mycket för mig. Är din värld så trång att du måste leta nya pojkvänner inom samma släkt alltså?Anonym (ge det tid) skrev 2011-09-19 07:59:34 följande:Jag tycker om mina svärföräldrar och älskar deras son.
Men jag vet också att svärmor kommer behöva ganska lång tid på sig att släppa in mig på riktigt, av den anledningen att jag varit gift och har barn med hennes storebrors son.
Och för resten av släkten ser det väll ganska illa ut just utåt.
Kan tillägas att x:et och sambon aldrig haft någon vidare kontakt utan sagt hej på begravningar ungefär.
Att svärmor inte protesterar utan helt enkelt ser till att hålla sig lite på sin kant berör nog på att hennes son hade ett väldigt slappt liv innan han träffade mig, jobbade ibland, bodde hos någon tillfällig tjej ett par månader då och då och när det sprack flyttade han hem till pojkrummet, och fördelen då var ju att svärisarna kunde få gratis hjälp med allt från renovering till bilar istället för hyres betalningar.
Under två års tid har han vuxit upp till mer en man än en pojke och är en ansvarsfull familjeförsörjare, som
fortfarande hjälper sina föräldrar med bilar och renoveringar, när han har tid men som skaffat sig ett eget liv och lärt sig stå på egna ben.
Kanske är det just så att oron över att sonen ska ta upp sitt tidigare liv om jag försvan från hans nuvarande gör att hon ändå kan acceptera det jag och sonen har.
Svärfar är en underbar man som tagit mig och mina barn under sina vingar och struntar blankt i vad den övriga släkten säger.
Men i mitt fall handlar det om ge svärmor den tiden hon behöver, och hon ser framemot att bli farmor oavsett vad som funnits i mitt liv tidigare. :) -
Inget letande alls, hade aldrig träffats innan vi mötes och blev stört förälskade utan att faktiskt veta från början vilka vi var. Och när vi kom fram till att han var släckt med mitt X tog vi oss en rejäl funderare på om det var värt att fortsätta eller om vi skulle bryta.Anonym skrev 2011-09-19 08:03:46 följande:Det där hade definitivt blivit för mycket för mig. Är din värld så trång att du måste leta nya pojkvänner inom samma släkt alltså?
Vi valde att fortsätta, och jag ångrar inte det beslutet för en minut.
Men jag har förståelse för att det kan kännas konstigt för min svärmor.