Roliga förlossningshistorier?

Pga av medicinska skäl beslutades det om igångsättning i v.38+5.

Blev inskrivna på förlossningen vid 12 tiden 16/12
Fick "shotar" att dricka var 3h och däremellan var vi fria att gå runt på sjukhusområdet i väntan på värkar. De sa att det kommer att ta tid det här och rummet var ju inte så roligt att vara på. Men lekterapin fanns ju i närheten och där fanns ett pingisbord! Stor lycka! Folk tittade lite skeptiskt på oss när de passerade. Kanske inte så ofta en höggravid kvinna och hennes sambo spelar pingis i väntan på värkar. Dock var det svårt att plocka upp bollen från golvet..

Tiden gick och tredje skiftet sen vi kom började jobba. -Jaha håller ni er på rummet eller ska ni spela mer pingis? Frågade det efter de hade presenterat sig. Hade då tillräckligt kraftiga värkar att pingis inte kändes lockande.

Slutade med "shotarna" vid 02 för då var det bra värkar, lyckades somna och vaknade vid 6 av att värkarna avtagit.
Beslut om att sätta in ballong fattades och den satt ca 1h sen ploppa den ut. Då var kl 12 den 17/12. De tog hål på hinnorna så vattnet gick och satte värkstimulerande dropp. Öppen 4cm. Sen kom värkarna tillbaka. 13,30 var jag i stor smärta och efter lyste en sån där "rygggrej". tens och värmekuddar funkade inte. Sambon översatte rygggrej till epeduralbedövning för bm. I väntan på narkosläkaren fick jag lustgas och svettades som ett djur. Sambon la en blöt sval handduk på min panna.
-Du måste vika handduken fiiiint!- Den är inte fint viken! Sambon fatta ingenting. -Måste vika fiint! Sambon vek igen men den var fortfarande ojämn i kanterna. Vek den själv till slut. Klart att det är viktigt med en fiiint viken handduk?!?
Fick bedövningen som inte hjälpte, lillan tryckte för mycket neråt kl 15. Hemska plågor! Lustgasen var räddningen. Vid 16,30 ville jag börja krysta och det fick jag inte än . Fick en bäckenbotten bedövning, vet inte om den hjälpte. Fick börja krysta vid 17. Då jag blundade och inte sa något under större delen av förlossningen frågade de vid ett tillfälle om jag sov! Nä,var det ända jag svara.
Sen när jag hade krystvärkar så frågade jag - är ni med nu? -ja svarade det. känndes också som en viktig fråga.
17,57 kom hon. 4060g och 53cm lång.

Sambon som inte lämnat min sida sedan 12 tiden klippte navelsträngen sen sprang han. Han hade varit kissnödig sedan 13 tiden men jag håll honom i ett järngrepp under förlossningen så han vågade inte gå och kissa! Stackarn!

Skrattar så jag gråter varje gång ja hittar denna tråd ð???

Själva förlossningarna ha inte vatt nått speciellt roliga men första tecknet på att de va dags va lite speciella alla tre gånger ð???

Första barnet; Gick på stan me mamma när ja känner hur de droppar nått i trosan, sprang in på bibblans toalett i tron att ja va kissig men kom inget, detta gjorde ja tre gånger innan ja o mamma fattade att de kanske va vattnet. Ingen av oss hade tillräckligt med batteri för att ringa in t fl så vi gick in hos en guldsmedsaffär o bad om att få låna telefon då vi misstänkte att vattnet gått. Stackarn där inne fick panik o visste inte vad han skulle ta vägen ð?? (8 år senare o han nämner den händelsen än idag när ja gå dit)

Andra barnet; Inga tecken alls o ja o gubben blev lite myssugna .. Mitt under aktern sätter mina värkar igång, fattade dock inte de riktigt så vi körde på som vanligt, fast varje värk sa jag Vänta, andades igenom den, o sedan fortsatte ð??? Så färdknäppen kan funka ð??

Tredje barnet: Är på Willys o storhandla själv med mina två barn på 6 o 4 år när ja helt plötsligt stanna upp i tron om att ja blev kissig.. Helt plötsligt känner ja hur de pulsera i magen o Där gick vattnet, inte lite utan de rann längs båda benen rätt ner i skorna o där stod jag, med halvfull kundvagn, två barn o vattnet rinnandes längs benen i mina ljusgråa byxor ð??? Vilken syn de måste vatt ð??? O bm som svarade när ja ringde in t fl o förklarade situationen fick sig ett gott skratt ð???

Underbar tråd! Är i v 25 nu, andra barnet. Läser denhär tråden och skrattar så jag gråter.

Kanske inte så jätte roligt, men här kommer en förlossningsberättelse från mig som "erfaren flerföderska": När jag väntade mitt tredje barn hade jag mycket förvärkar, främst nattetid. De gjorde inte särskilt ont och var väldigt oregelbundna, men efter flera sömnlösa nätter blev jag rätt trött och sliten. Min BM tyckte då att jag skulle åka in och få en "sovdos", inte bara för att orka med en förlossning, utan även för att orka med att vara tre-barns mor efteråt. På natten kom förvärkarna tillbaka och vi bestämde oss för att tacka ja till sovdosen. Ringde svärmor för att be henne att vara barnvakt och jag bäddade om i våran säng åt svärmor med rena lakan och plockade fram kläder åt barnen och packade dagisväskorna osv. Bara för det avtog förvärkarna och jag kände mig dum som väckt svärmor i "onödan", men vi bestämde oss för att åka in ändå. Jag hade tens-apparaten inkopplad och använde den på de tre förvärkarna jag hade på vägen in (knappt 10 min resa). Fick en till förvärk medan vi väntade på att de skulle släppa in oss och en till i väntan på hissen (ganska tätt med andra ord), men jag tänkte inte på det utan skruvade upp tensen varje gång och såg fram emot sovdosen! När vi kom in skulle BM bara göra en vaginal rutinundersökning och sa sedan att det inte skulle bli ngn sovdos för vi skulle föda barn i stället. Jag blev irriterad över att BM inte förstod att jag bara hade förvärkar och reagerade inte på att hon sa att jag var 8 cm öppen (!). Jag fick lämna ett urinprov och sen fick jag stå mot ett ståbord medan CTG-kurvan kopplades in. Då fick jag en till "förvärk" och vrålade som en brunstig älgtjur. BM frågade då om jag kände att det tryckte på ngt. Det gjorde det och det hade det gjort när jag var på toa och jag hade försökt bajsa, men det kom inget, så jag sa att jag är nog förstoppad. Då tittade barnmorskan på mig och frågade "visst har du fött två barn innan?" (Snacka om att vara i total förnekelse, var bara inte inställd på att föda barn, kontroll-freak som jag är, jag skulle ju bara sova.) Jag fick lägga mig på sidan i sängen och då kommer nästa krystvärk och vattnet går samtidigt som en varm vattenexplotion. DÅ först förstår jag att jag håller på att föda och skriker i panik till min man att jag ångrar mig, nu åker vi hem!! (Eftersom jag helt ologiskt tycker att det är förlossningsrummets fel att jag föder.) Jag hann dock inte åka hem för några minuter senare låg en liten prinsessa på mitt bröst! Då kände jag mig rätt dum som inte insett att det faktiskt varit förlossning på G!