December bebis 2013

Hoppas allt går bra inelg. Ber en liten bön för dig och lilla livet i din mage. Kram!

Eveloo: Stort grattis till ditt plus! :))

Inelg: Önskar dig ett stort lycka till imorgon! :)

Hoppas att går bra för dig inelg!!

Imorse sa jag till maken att jag känner ingenting längre...tror inte detta kommer gå vägen, sen plötsligt började jag må illa, blev yr, nästan svimfärdig och har sen legat i sängen hela eftermiddagen/kvällen och mått konstigt. Så jag är nog gravid fortfarande trots allt.

Har funderat mycket på detta med KUB-test senaste veckan. Känner mig så kluven. Jag är 27 år och vi erbjuds att göra det gratis där jag bor (Östergötland)oavsett ålder. MEN jag tror inte (eller jag vet) att jag inte skulle kunna ta bort ett barn så sent som det blir, om det skulle ha tex downs. För mig känns det inte riktigt etiskt rätt även om jag kan förstå och respektera andra som gör det valet. Om jag skulle göra KUB är det isåfall för att hoppas på bra siffror så jag kan "släppa" tankarna på det för även om siffrorna är dåliga vet jag ändå inte om jag vill göra fostervattensprov (och riskera att fostret som också kan vara friskt blir ett sent mf). Och även om jag gjorde ett fostervattensprov och barnet var sjukt så tror jag inte jag fixar att ta bort det....då tänker jag att jag hellre inte vet och kan vara lycklig under graviditeten. Helst hade jag önskat att de inte ens erbjöd detta test för allt prat kring detta ger mig ångest och nu känner jag nästan att jag "måste" göra testet för att kunna slappna av typ. Min man delar min åsikt helt och fullt så vi är överrens om detta. Men jag undrar är det nån som känner som jag. Som väljer att ej göra kub för att man OM det är nåt ändå inte skulle kunna abortera det barnet? Känner att jag skulle behöva lite stöd i det då det känns som att man är nästan udda om man skulle välja att behålla ett barn med DS.

   

 

Vi valde att inte göra kub test när vi vänta dottern. För att vi skulle älska det barn som kom. Det blev en frisk dotter som fyller 1 år idag. Hade aldrig heller kunnat göra en abort pga det skulle kunna va fel på fostret. Är i valet o kvalet om vi ska göra denna gång. Men blir nig till att göra ett vul i stället pga av mina tidigare mf. Du tänker riktigt klokt tycker jag. Varför gå och oroa sig mer än en halv graviditet för att du får ett resultat med hög risk för ett barn med downs symdrom om det inte är det iaf. Tror det påverkar barnet negativt av en stressad mamma. Å skulle det titta ut ett barn med downs syndrom så får du ju ändå veta det när barnet är fött.

Man ser även svårare avvikelse på KUB än Downs. Har en bekant som upptäckte en svårare form av trisomi som inte är förenligt med liv, dvs barnet kunde ha fötts till en kort tid av smärta för att sedan dö. De fick göra en sen abort och det var jättegräsligt såklart. Fruktansvärt. Det kan vara en viktig aspekt att ha med sig dock, att man kan se andra saker än downs. Sen gjorde vår BM (med sonen) en koll av allt annat med. Och det kändes skönt för mig! Jag var så glad att få veta att allt såg bra ut därinne såtidigt som i v12. Allt som går se då, vill säga.

Hej. som jag har letat efter en grupp med bebis i December :) ärligt talat så känner jag mig inte alls gravid. ömma bröst och trött samt lite smått växtvärk men thats it, väntar nummer två den 8 december och storebror kanske hinner fylla 5 (19 december). Annara får man hålla tummarna att det nu går som det ska gå för oss allihop :D

Vi kommer göra abort om vårt barn visar sig ha DS eller någon annan skada som försämrar barnets livskvalitet. Arbetar med personer som har DS och andra former av förståndshandikapp. Vet vilket lidande det kan innebära för både barn och närstående. Jag skulle aldrig orka ta hand om ett barn med särskilda behov. Skulle älska det men vill inte, så är det! Vi kommer göra kub test. Skulle värt barn ha svåra skador och inte klara ett liv utanför livmodern vill jag hellre göra abort i v 13 än föda fram någon som inte kommer överleva!

Åh är så nojig - plussade för 2 veckor sen å är beräknad till 10dec. Nu är det såhär att innan jag plussade så hade jag en del symtom som illamående å molvärk. Nu såhär 2 v senare känner jag mig inte alls illamående utan mer svullen, otroligt trött å kissnödig hela tiden. Är ett missfall på gång lr vad sker?! Gick in i v7 nu. Å testade så sent som igår starkt positivt.. Åhh är så nervös!

Känner mig som du. Mår bara yttepytte illa ibland inget som stör. Kissar massor, har svullnat upp och är dödstrött. Har inte haft molvärk på hela veckan. Brösten ömmar mindre vissa dagar mer vissa dagar. Jag är inte orolig eftersom symtomen kommer och går hela tiden. Du vet att man vänjer sig vid gravidhormonerna också. När jag väntade min dotter mådde jag konstant illa v.7-14. Detta är en ny upplevelse. Är enbart lite känslig om jag ser eller luktar på något äckligt. Blir alltid lite illamående efter lunchen men ingenting mot när jag väntade dottern. Alla fungerar olika, alla mår inte illa.