lilla juni 2014 tråden.

Jag slutade med depp medicin innan jag blev gravid, men har nu bestämt med läkare och bm att börja igen på 50 mg sertralin när jag passerat v 12. ( mitt eget val) det dom sa till mig var att dom hade stora erfarenheter av att det inte skulle ha nån fosterskadande effekt, men självklart är all medicinering en risk, men läkaren sa att det kunde ju lika gärna varit högt blodtryck du hade så att jag var tvungen att äta medicin, jag själv e ju självklart rädd för tabletten men känner mig mer och mer nedstämd, förra grav klarade jag mig utan men de va tufft. Jag känner att jag vill njuta och vara glad.
Du kan gå till vilken läkare som helst, min visste inte säkert men ringde till nån psyk doktor som hade stenkoll på detta ämne.
Men har inte bestämt om jag vågar börja, tänk om det skulle vara nått fel då skulle jag ju härleda till tabletten även om det inte var den som var orsaken.
Men min sambo tycker att jag ska börja och att ja ska lita på vad dom säger.
Det jag vet är att barnet kan få abstinens besvär vid födelsen. Och att man ska berätta för personalen på förlossningen att man äter den.
Man kan ju också sluta nån månad innan bf, allt beror ju på hur man mår.
Det är inte bra om man går och mår dåligt och att barnet får massa adrenalinpåslag hela tiden(av ångest tex)
Mår mamma bra mår bebis bra

eniway: Jag skulle inte bry mig om att äta en nyttig frukost om du har lättare att få i dig en onyttigare.. Jag kan knappt äta alls och hade jag kunnat äta något onyttigt så hade jag definitivt gjort det hellre än att inte äta alls. 

 

Jag äter vad som helst som är 'godkänt' och som jag kan få ner. Det får gå som det vill med vikten just nu, för jag måste få i mig Något!
Än så länge har jag dock gått ner något. Antagligen för att jag tycker att allt sött är äckligt, och bananer och clementiner/apelsiner är det ända jag får i mig på morgonen och på kvällarna... 

Jag tycker också att allt sött är äckligt just nu.. det enda söta jag får i mig-som också är det enda jag får i mig är nyponsoppa. Dock är jag sugen på våfflor, funderar på om jag ska be min man göra det. Men är rädd att det bara är en "fantasi" att jag kan äta det och när de väl är gjorda så kommer jag inte ens vilja smaka..

Vitlök i maten har fått mig att bli väldigt illamående och efter jag ätit så känner jag mig uppblåst och spyfärdig. Ganska jobbigt då jag äter med andra ibland och man känner att man bara vill gå och lägga sig. Efter någon timme brukar det gå över men sen blir jag hungrig igen och om jag inte äter inom tid, så blir jag illamående igen suck. Äter ni godis och chips och sådant? Jag gör det ibland för att det är gott.

Mitt illamående har också börjat gå över. Har märkt under veckan att det blev senare och senare på dagen innan illamåendet kom. Och nu mår jag knappt illa alls. Har lite halsbränna ibland och lite illamående, men stor skillnad från en vecka sen. Är inte heller lika trött längre. Man blir såklart lite orolig när man börja må bättre, men väljer att tro att allt är bra tills annat är konstaterat. Är i v 10 (9+2) så det går väl åt rätt håll.

Om en vecka ska vi till gynläkaren och prata om fostervattensprov och då kommer han nog göra ett vul för att se cystan. I västmanlands län(där jag bor) gör dom inte KUB.

Jag klarar inte av sötsaker (godis) alls, och choklad är vidrigt. Jag hade en period på några dagar när jumbo-ostbågar smakade toppen. Men det gick snabbt över. Dill- och grillchips kan jag äta, men jag tycker inte att det är så gott. De smakar inte så mycket som förut... 
Spiskummin brukar vi använda massor av i vanliga fall, men det går inte alls längre. Vill bara ha en massa peppar!  

åh vad skönt att det är någon mer och inte bara jag. alla mina symtom finns kvar men dom är inte lika påtagliga längre. förutom halsbrännan då. men illamåendet är bättre och min man kan i alla fall röra mina bröst nu även om dom fortfarande är ömma men inte alls lika mycket som förut.
jag är i 9+4.

Jag har tyvärr ingen lättnad av symptom att rapportera. Men det är väl kanske inte konstigt. Med tvillingar på gång blir det väl dubbelt med illamående o trötthet... 

Jag orkar ff inte mer än att äta frukost innan jag måste gå och sova igen! 

fast mer och starka symtom har ju inget med att det är tvillingar att göra. vissa är bara mer lyckligt lottade vad det gäller symtom tyvärr.