• Anonym (Tess)

    Makens och min egna semestervecka är hotad!

    Jag och min man har varit tillsammans i nio år, gifta i sju år.

    Min man har en son på elva år som bor hos oss varannan vecka, vartannat lov, samt fyra veckor under sommaren.

    Min man och jag är lediga fem veckor var under sommaren (alltid samma veckor), så en sommarvecka har vi alltid haft tillsammans själva, utan barnet. Den veckan har vi alltid passat på att åka utomlands bara vi två, för att riktigt få koppla av och ro om varann som familj, maken och jag. Detta har aldrig varit något problem.

    För elva månader sedan så fick vi en gemensam dotter.
    För mig är det självklart att vi fortsätter precis som vi alltid har gjort under alla år, dvs att vi har makens son fyra av fem semesterveckor och under den femte veckan (då vi inte har hans son) så åker vi utomlands. Självklart för mig är även att vår gemensamma dotter följer med på denna resa.
    Detta håller dock inte svärmor med om. Hon tar pojkens "parti" (även om han själv inte någon gång uttryckt något i frågan), och menar på att vi lämnar honom utanför om vi åker utomlands utan honom.
    Jag anser att svärmor har fel.

    1. Vi har ALLTID åkt utomlands utan makens son - det har ALDRIG varit några problem!

    2. Veckan vi åker utomlands på, är en vecka då barnet antingen är med sin mamma (som även hon har fyra veckors sommarsemester tillsammans med sin son, varav minst en vecka av dessa fyra, spenderas utomlands), eller med sin mormor och morfar, eller farmor och farfar (pojken brukar spendera ungefär en vecka var hos m&m och f&f under sommarloven, för att slippa fritids under sommarloven).

    3. Vi har som sagt alltid åkt på en utlandssemester jag och sambon - som en familj, - som den familj som vi är och alltid har varit varannan vecka, under alla dessa nio år. Nu har jag och sambon fått tillökning i vår familj och givetvis så får vårt gemensamma barn bli en del av vår årliga familjesemester! Vart annars ska vi lämna vårt barn under denna vecka - och varför?!

    Jag tycker att detta är helt absurt! Jag blir väldigt arg, ledsen, besviken - ja, det är många otrevliga känslor gentemot svärmor just nu kan jag säga.

    Jag ville bara skriva av mig lite och kanske få lite stöttande ord från andra som är eller som har varit i en liknande sits?

  • Svar på tråden Makens och min egna semestervecka är hotad!
  • Piala
    Pojkmamma01 skrev 2014-07-02 13:23:02 följande:
    Klart ni ska åka på resan som ni planerat!
    Skit i svärmor, hon får väl tycka vad hon vill men det är eran familj och ni som bestämmer!
    Men tror du inte att pappan anser sin son vara familjemedlem??? Mycket konstig pappa att favorisera dottern. Men vi har ju inte fått höra vad han tycker...
  • Anonym (biggalow)

    Situationen är löst.
    Det gäller att hänga med i alla kommentarer.

  • Anonym (Meja)
    Brumma skrev 2014-07-02 13:19:02 följande:
    Såg det med ;)

    Att ta hänsyn och inkludera ngn i en familj är inte att se till att alla gör samma saker och är med på allt.

    Det är att titta på varje familjemedlems behov och önskningar och försöka göra det bästa utifrån hur situationen ser ut.
    Jag är med på mycket av ditt resonemang. Men för mig hade det verkligen varit främmande att alltid åka på semester med bara ena barnet.

    Misstörstå mig rätt...jag åker gärna på barnfria semestrar och åker gärna med bara ett av barnen. Men att aldrig ta med mig det ena barnet och bara åka med samma barn varje år hade varit så främmande. 

    Förra året åkte dottern på ridläger. Sonen har noll intresse av hästar och vi var istället på bio,restaurang och gjorde andra skojjiga saker.
    Men jag hade aldrig bokat en resa utomlands den veckan. Vi åkte veckan efter istället.....hela familjen :)
  • Anonym (råkar veta)

    OK,  en make till som förbjudit hustrun att läsa Familjeliv -  finns det många?

  • vet bäst

    Som  någon kanske sagt, varför inte göra en resa (Liseberg, tivoli i Köpenhamn ex) några dagar /en vecka varje sommar när pojken är hos er. Sen har ni er egen semester som vanligt men ingen blir exkluderad.
    Sen undrar jag varför du bryr dig TS när den enda som är emot det är svärmor.
    Vad spelar det för roll vad hon tycker när ni andra är överens om att inga problem finns?
    Du får väl tänka att - om förmodan- du och din man skulle skiljas nån gång och han träffar en ny, att svärmor antagligen kommer att ta "ditt" barns parti också om dom gör saker i hop ditt barn inte är medbjuden på.  Tittar du på det ur den synvinkeln kanske inte känslorna mot svärmor blir så hårda, det är barnets känslor hon tänker på. Rätt eller inte rätt värnar hon om barnen iaf
    I övrigt tycker jag inte att ni gör något fel TS. Självklart måste ni få vara en familj även när hans son sen tidigare- som även har en annan familj den tid han inte har hos er- är där. Överlåt till din man att förklara läget för svärmor. Onödigt att DU ska behöva göra dig osams med henne över detta. Och svärmor kan ju få tycka vad hon vill, eller hur? Det ändrar ju inte ert liv på något större sätt (om ni inte låter det göra det).

  • vet bäst

    Vänd på det. Pojken åker på utlandsresa med sin mamma på semester varje år. Sen ska han dessutom åka med TS familj en gång varje år. Pojken får två utlandsemestrar. Hur ska detta kunna rättfärdigas för TS lille nyfödde dotter som bara får åka utomlands EN gång per år?!! Orättvist så det sjunger om det!
    Vad jag menar är att millimeterrättvisa är svårt- och någon kommer alltid att "bli" förfördelad. Om man inte inser att saker kan vara komplicerade och att allt inte behöver vara 100 rättvist (eftersom det aldrig blir det iaf) men att det kan vara jäkligt bra ändå!
    Om folk PÅPEKAR hur orättvist det är hela tiden däremot kan nog DET skapa en känsla av exkludering hos personen trots att det kanske inte fanns där från början...

  • MissEmma

    Hur tänker du?! I den här situationen får du nog utifrån ifrån flera synvinklar än bara din egen. Hur bra ser det ut egentligen från din mans sida att låta ett utav hans barn att följa med och det andra inte? Och jag tror pojken som är 11 år struntar i att han inte ska vara där den veckan, han blir bortvald att inte få följa med utomlands. Ni har ju den veckan för bara NI två, men nu kan ni inte ha den veckan bara NI två eftersom ni har en dotter som ska följa med, då tycker jag pojken ska följa med er också. Varför skulle han inte få det? För det är ERAN vecka bara ni två, men ni kan ju inte ha den veckan längre ändå. Så förstår inte varför han inte får då följa med?!
    Det är som att ett barn får följa med till Busfabriken och det andra inte. Tror det barnet som inte får följa med skiter i vad det är för dag och vecka, utan barnet blir bara avundsjuk och känner sig utanför. Du saknar T.o.m (Theory of mind) som vi har läst om i min förskollärarutbildning. Något som är viktigt att ha när man har med barn att göra.

  • elmadumle

    Så eran gemensamma dotter kommer få följa med på era utlandsresor medan mannens son ska uteslutas? tycker pappan är konstig som tycker det är ok, barnen är ju för sjutton syskon! hur tror du pojken kommer känna det sen när dottern börjar berätta om resorna? Antingen tar ni med pojken också eller så lämnar ni eran dotter hemma också.

  • elmadumle
    Anonym (Tess) skrev 2014-07-02 06:46:30 följande:
    Ja, denna resa är en vuxenresa. Resan går till samma destination varje år. Det kan dock hända att vi i framtiden, då dottern blivit lite äldre, ägnar delar av vår vistelse där, ihop med andra föräldrar och barn - nu när vi också har barn. Men resan är och förblir en resa för mig och min make att få kunna koppla av tillsammans utan hans barn sedan tidigare.

    Jag har liksom alltid ställt upp till 100% för makens son - och det är ingen skillnad nu. När han är hos oss så är allt fokus på honom (och nu även vår dotter, givetvis). Men vi måste få kunna ha ett liv utan hans son också. Det har vi ju kunnat haft nu varannan vecka under nio års tid. Jag förstår inte varför vår ensamma-tid med varandra, plötsligt ska försvinna?

    Det var inte därför vi valde att utöka vår familj.

    Vi är en familj på fyra varannan vecka - men varannan vecka är vi en familj på tre (tidigare två), hur kan detta vara så svårt för vissa att förstå?

    Tack för dina stöttande ord, "sextiotalist".
    Ni behöver koppla av utan hans barn?!! då måste ni behöva koppla av från erat gemensamma bar också, eller vad är skillnaden tycker du? och pappan verkar vara knepig som måste koppla av från ett av sina barn men inte det andra.
  • Anonym (Svärmor har rätt)
    vet bäst skrev 2014-07-02 14:38:40 följande:

    Vänd på det. Pojken åker på utlandsresa med sin mamma på semester varje år. Sen ska han dessutom åka med TS familj en gång varje år. Pojken får två utlandsemestrar. Hur ska detta kunna rättfärdigas för TS lille nyfödde dotter som bara får åka utomlands EN gång per år?!! Orättvist så det sjunger om det!
    Vad jag menar är att millimeterrättvisa är svårt- och någon kommer alltid att "bli" förfördelad. Om man inte inser att saker kan vara komplicerade och att allt inte behöver vara 100 rättvist (eftersom det aldrig blir det iaf) men att det kan vara jäkligt bra ändå!
    Om folk PÅPEKAR hur orättvist det är hela tiden däremot kan nog DET skapa en känsla av exkludering hos personen trots att det kanske inte fanns där från början...


    Det handlar inte om orättvisa, utan att bli utesluten.

    Jag personligen fattar inte hur man kan välja bort ena barnet på sin familjesemester varje år, vilket ju tydligen var planen. Detta oavsett om barnet sedan åker på 10 utlandsresor med den andra föräldern, så är ju en familjesemester för mig alla mina barn.

    Sett ur pappans synpunkt.
Svar på tråden Makens och min egna semestervecka är hotad!