En POSITIV tråd för BF April 2015 =)

Skönt att läsa att det finns fler än jag som väljer bort fårskinnet. Känner mig inte ett dugg lockad av att använda det. Men har nästan känt mig som dåliga mamman eftersom alla pratar så varmt om det.

Jag fick också en ruptur efter förra förlossningen. Grad 3 och 4, står det i journalen. Syddes på operation under natten efter att jag fött. Har inga men alls av det idag.

Sömnen börjar strula här med. Kissnödigheten kommer mitt i natten, vilket jag klarat mig utan fram tills nu jag också. Inatt väcktes jag dessutom att bebis övade fotboll. Det sparkade vilt där inne och framåt småtimmarna var det dags för lite mensvärkslikmande känslor, som jag är osäker på om det kan definieras som förvärkar. (Kände inget sånt i förra graviditeten. Sonen hade ju inget intresse alls av att komma ut förrän ham blev vräkt ;) (igångsatt)

Jag har ju ett stillasittande jobb som inte kräver nån fysisk ansträngning. Men tycker ändå det börjar bli riktigt jobbigt att jobba. Tänker jobba fram till 27 mars, sen tar jag semester. Och har jobbat ihop lite flex så att jag från och med nu kan gå hem 15.30.

Men hjärnan är inte på topp längre. Har jag behövt tänka mycket på förmiddagen har jag helt slut på eftermiddagen.

Hoppas du får igenom din överklagan nu så du får gå hem med gp.

Jag tror bebis har varit på gång och "testat" det här med att fixera sig idag, men tvärt ändrat sig. Det har sen i morse ilat och tryckt på nedåt, och har känt av tryck mot bäckenet under hela dagen. Kändes dessutom som magen var på väg att sjunka ner. Men nu ikväll rörde det sig rejält i magen och nu känns det som den håller på att spricka och spänner åt alla håll. Bebis har tydligen ångrat sig och vill fortfarande rumstera runt inne i magen.

På tal om det här med igångsatt, så blev jag också det förra gången, BF + 16. Jag vill helst av allt slippa bli igångsatt igen, även om jag inte kan säga att det var en jättehemsk upplevelse. Ca 14 timmar från första steget i igångsättning till att sonen var ute, många timmar där inte mycket hände och sen ett jättesnabbt förlopp på slutet. Tog ca 45 minuter från att ha varit öppen 4 cm till att det var dags att krysta ut honom.

Den här gången vill jag att verkligen att det ska sätta igång av sig självt och vill helst inte behöva gå över igen. Men är däremot inställd på att det blir så igen.. Har nämligen fått för mig att risken är stor att gå över igen, om man gjorde det första gången. Nån som vet hur statistiken ser ut när det gäller överburenhet?

Men vad menas under förlossningen kan man ju då undra? För förloppet är ju väldigt olika och kan ta olika tid. När det är som mest intensivt var iallafall jag ändå inte intresserad av att äta. Men har upplevt det där med att behöva sövas efter och narkosläkaren stod och räknade på när jag åt ngt senast. Så jag kan förstå poängen.

Försökte googla på fast föda under förlossning och hittade massor av artiklar om kattfödslar... Sist jag kollade så var jag inte katt ;) (har dock varit närvarande när en katt födde och det var skithäftigt, men nu blev det väldigt ot.)

Tunna bomullsfiltar kommer jag ihåg att jag använde mycket. (Sen hade jag bestämt mig för att min son skulle inte ha en särskild snuttefilt som han bara ville ha, så jag bytte filtarna ofta. Det gick ju strålande, det blev den filten som vi använde som täcke som blev hans snuttefilt. Sover han med än, 7 år gammal. ) men är det en bebis som kräks mycket kan ju filtarna behöva bytas och tvättas ofta. Jag tänker köpa på mig några stycken.

Vad trist för dig. Tycker jag släpar mig till jobbet och bara överlever dagarna, och jag har ett stillasittande jobb. Men du har rätt, bättre att försöka fokusera om nu då, och sluta låta det ta energi. Hur länge tänker du jobba (om du inte blir sjukskriven) under de här förutsättningarna?

Jag fick ge upp det här med motion i form av träning redan runt v 20. Kroppen sa helt enkelt nej genom onda höfter efteråt och sammandragningar under träningen. Däremot har jag håller fast vid att försöka röra mig i form av promenader. Men nu känns det mer och mer som de består av att jag vankar fram.

Vi har gjort iordning ett gym i källaren som står och väntar på att jag ska kunna träna igen, och jag längtar efter att kunna ha en rörlig kropp igen.

Inser att jag bara har tre veckor kvar tills jag går hem från jobbet, och 12 arbetsdagar. Nu börjar det gå upp att det inte är så långt kvar.

Känner av en lätt molande mensvärk idag och ömma fogar.