Bf juli 2015

Ja, vid fick en tid. Däremot har vi valt att hålla datumet lite hemligt, men jag kan se slutet i alla fall. Blev ni igångsatta? Det känns som att det blir så mycket mer intensivt då? Fast eftersom det är min första, så har jag ju inget ä jämföra med heller å andra sidan :)

Blev igångsatt, har ju inget att jämföra det med jag heller, men tyckte inte det var så himla jobbigt. Tyckte det mest var trögt att det tog från torsdagsmorgonen kl.8 till fredagsmorgon kl.10 för att bli tillräckligt öppen för vattenavgång. Men sen gick det fort! När jag var öppen 8cm började det ta SVINONT och då bad jag om EDA, men före det var det överkomligt genom att bara andas. Men alla reagerar ju olika. :)

Halleluja, plöttsligt händer det!

Efter en småknorrig dag igår somnade våran tös för natten kl 22 och sov till 03.30! Ammade och sov till kl 6. Ammade och sov till 8. 
Så idag har man fått 8 timmars sömn, inte varje natt det händer!!

Det är som att våran tjej är varannan dag mer nöjd och varannan dag lite mindre nöjd. Inte så att hon skriker utan hon knorrar mer. Famnen duger i 5 min, babygymmet i 10, sen vill hon bli buren i 10, sen amma osv.. Håller oss sysselsatta med andra ord. Men nätterna brukar vara ganska problemfria, även om tiderna mellan amningarna kan variera från 1 h till 5 h...
Hur är era småttingar??

Är nog lite det man är rädd för, att det ska ta väldigt lång tid innan det händer något. Men du var kvar på FL under tiden? Fick din partner stanna kvar? Jag har en sån macho inställning att lustgasen och jag ska fixa biffen tillsammans. (Fast känner jag mig själv rätt så blir det kanske med lite hjälp av edan också...) Gör det ont att få Edan? (Eller ja, alternativet gör kanske ondare.. :p)

Man har mycket tid att fundera när det drar ut på tiden. Jag skulle bara vilja hoppa framåt en vecka, så fl är förbi och vi har vår knodd hos oss. Men inget ont som inte har något gott med sig ;)

Det kommer gå super! Bra tanke med att du och lustgasen fixar det!

Jag blev helt ett med Agnes i magen, jag tänkte bara att ni jävlar fixar vi det här! Bara du och jag. Det gick med endast lustgas!

Är så avis på dig som får gå igenom förlossningen! Jag vill också igen!
Någon mer som känner så? Att man vill uppleva sin förlossning igen?

Vår tös somnar vid 19-20 på kvällen, vaknar igen vid 22, äter och blöjbyte sen somnar hon igen vid 23-23:30 och sover till 04-05, äta sen sover hon oftast till 09:) men är vaken väldigt mycket på dagarna så blir svårare att få något gjort då;)

Men jag känner mig allt utvilad och behöver inte sova något på dagarna.. Hoppas verkligen detta håller i sig;)

Jag hade också velat uppleva förlossningen igen, det häftigaste jag varit med om och längtar redan till nästa;) om jag får en lika bra förlossning då förstås;)

Tack för all pepp hörrni! <3

Jag förstår verkligen din längtan. Och frustrationen över den väntan. Vi var femton dagar över när han kom. På måndagsnatten så vaknade jag vi ett av en sån obeskrivlig smärta. Det tog ungefär 40 minuter då värkarna kom först med 10 minuters mellanrum tills det bara var två minuter. Min mamma som körde oss körde 140 på motorvägen. När vi kom fram så visade det sig att jag bara var öppen 4cm som jag hade varit i lite mer än en vecka. Men sen gick det fort. När jag fick lustgasen blev det en lättnad. Den hjälpte mycket. Men när den inte räckte till så bad jag om epidural. Den kände jag inte av alls. När krystvärkarna kom så fick jag lite panik av smärtan. Så jag knep istället för att krysta. Stackars sambon har rivmärken i nacken från mina naglar. Men dom sista tio minuterna tog jag mig själv i kragen när min sambo säger att han ser hår. Då kom det till mig att smärtan faktiskt har ett syfte. Det var bara att köra. Plopp så var han ute. Super fin och grät direkt när han kom. Däremot fick jag åka in och operera två bristningar. En i ringmuskeln och en i bäckenbotten. Jag hade lite skuldkänslor direkt efter att jag inte kunde behärska mig och hantera smärtan så bra. Men nu är jag ganska stolt att jag klarade det. Att föda är något som e grymt häftigt ändå;) lillgubben vägde 4335g och är 53cm så han var inte så liten. Och lyckan är oslagbar <3

Måste gnälla av mig!! Lillstumpan har grinat och skrikit om vart annat i snart 5h i sträck! Endast bärsele som hjälper. Och sambon är på hockey. Tur att han tog med sonen i allafall. Usch vad värdelösa sånna här dagar är!! Tur man glömmer bort dem sen.

Det är mysigt med bebis, men idag längtar jag efter att hon ska bli större!! Och sen längtar man efter att de ska vara små igen. Aldrig nöjd

Jag som lagat så god middag till mig själv, trodde hon skulle sova så jag fick äta. Nix. Hon låg på amningskudden och ammade och jag halvhängde över henne och åt samtidigt. Tur att grannarna inte ser in måste varit väldigt snyggt!!

Nu ligger hon som en knöl i min famn, sitter så sjukt obekvämt, men måste vila ryggen och öronen i två sekunder. Så då sitter vi väl såhär ett tag. Tur man har mobil och tv!!