ivf / äd 2016/ 2017?

Vi gjorde PGS hos AvaRiga pgr av att jag haft missfall tidigare och inte ville riskera att de satte in fler dåliga embryon.

Tack snälla att du håller tummarna, detbehövs! Är nojig hör att jag väljer fel klinik. Valt Ava Riga framför St Petersburg pga tidsaspekten men rädd att jag gör fel, usch så mycket nerver redan nu.

En fråga, gjorde ni pgs? Läkaren jag talade med på Ava Riga sa att det inte är nödvändigt, inte heller koordinatorn på St Petersburg men jag är osäker efter mina misslyckade ivf.

Kram

Hej du! Kan bara hålla med föregående talare, att det inte är nödvändigt men visst ökar det chansen för att få en frisk bebis. Sen ska man vara medveten om att PGS inte innebär ngn garanti att inga kromosomfel finns, man fångar upp de vanligaste felen med PGS, såsom tri- och monosomi, men det kan finnas små mikrofel liksom inuti kromosomerna ändå. Men som sagt, sådana fel är ju inte den vanligaste orsaken till missfall.

Vi är, förstås, väldigt nöjda med AVA Riga. Har du ngn speciell orsak till att tro att St Petersburg är bättre?

Hej!

Ojojoj, då är det nära nu! Såååå spännande. Alltså, lite kalla fötter är väl normalt inför stora händelser, det ÄR ju faktiskt att ?åka och bli gravid? som du ska göra! Även om det förstås inte är säkert att det blir plus så sätter de faktiskt in ett levande embryo i din kropp. Tror det kommer gå galant jag! Det är trots allt för det mesta svårt att bli gravid när man börjar försöka sent, för vissa omöjligt, så d e långt ifrån säkert att det är ngt fel med din kropp utöver det. Positiv thinking här nu Smurfen! (gud så klämkäckt, haha)

Jo, visst är det lite läskigt med första barnet, speciellt om t ex amningen strular, men man har SÅ stort stöd att tillgå från alla möjliga håll i vården. Amningscentrum, BVC, BB avdelningen man låg på, osv osv. Bara att lyfta luren. Och för det mesta rullar det på helt naturligt inne i bebisbubblan! Instinkt antar jag. Nu är det ju lättare med nr 2, litar mer på min egen känsla av vad Elsa behöver och inte.

Såhär: nej, förlossningar ÄR inte roliga, och det GÖR jävligt ont, men inte så ont att man ALDRIG I LIVET gör om det igen. Plus att det finns t ex epidural om man inte pallar, helt suveränt tyckte jag. Iaf, det jobbiga bleknar fort bort när man väl har sin lilla bebis på bröstet! <3

Förstår ert val. Det är därför jag funderar på det. Vet ju inte hur länge jag orkar vara i denna processen och då vill man ju öka chanserna. Ganska sliten just nu.

Tack för svar!

Om jag ska vara ärlig har jag ingen speciell orsak mer än att jag har läst månganöjda, fick bra känsla då jag pratade med koordinatorn samt samtal med en kvinna som har två barn efter besök i St Petersburg. Jag är nog mest rädd och nojig att det ska misslyckas...

Det hjälper mig verkligen med att läsa det ni skriver!! Blir mer peppad och lugn!

Ganska sliten...jo jag känner igen mig där! Ändå har man inte ens blivit gravid än.

Vi kommer inte göra PGS, då vi tänker det är ju yngre ägg denna gång, på mina hade vi nog gjort det.

Det kommer gå bra ska du se!

Jo så långt har jag aldrig i mitt liv kommit, så bara det är en milstolpe, ett embryo. Mycket overkligt. Men nu nojar jag med mässling...har väl bara en spruta vid 12 års ålder, dessutom om jag inte fattar fel så var jag inte immun mot röda hund längre. Så möjligen blir det spruta, och ännu längre väntan på äd. Suck säger jag bara. Visst det är för vårat bästa, men vi skulle u egentligen kommit igång i november...:( Så jag kommer bli lika gammal som dig när (kanske) kotten kommer !

Önskar kliniken kunde klämt ur sig detta med sjukdomar vaccin mm, för vi gav dom info om detta redan i september. Suck.

Men kul höra det verka rula på bra för er hemma, tror väl också det kommer nån form av instinkt sen:)...får du nån sömn? :)

Ja suck, är det inte det ena så är det det andra, gaaah! Jag ökade som tur var på mitt grundskydd för några år sedan när jag tog TBE, är jag mkt glad för nu!

Nej, inte mkt sömn men har iaf fått några timmar djupsömn nu känner jag, lite piggare i huvudet dock ej i kroppen tyvärr. Blir helt matt och yrslig av minsta lilla.. Kombination av sömnbrist, lite lågt Hb, diabetes och maratonloppet som en förlossning innebär, är min gissning. Men det är bara att ge sig själv tid, är alldeles för otålig med detta inser jag. Förr i tiden skulle man t ex ligga till sängs i tre veckor!