• Anonym (Ledsen)

    Jag vill adoptera ett barn, han vill inte

    För 2 år sedan så träffade jag min sambo. Det klickade direkt. Jag älskar honom och vi har det jättebra, men det är en sak som jag inte kan släppa.

    Jag är infertil och vill så gärna adoptera ett barn. Det är min högsta önskan. Samtidigt som jag gör en god gärning så går min högsta dröm i uppfyllelse - att bli mamma.

    Men här är problemet. Min man vill absolut inte adoptera. Han har en dotter på 5 år som är här varannan vecka och han säger att han är färdig med barn. Han står fast vid att det inte blir några fler barn för hans del. Jag förstår ju givetvis att jag måste respektera det, men jag vet inte hur. Jag vill inte lämna honom för att skaffa barn. Han är den viktigaste människan i mitt liv. Men jag vill inte heller bli utan barn.

    Jag har tagit upp att jag kan ansöka om att adoptera som ensamstående, men han vill inte det heller. Han säger att han inte orkar ha en till bebis i huset, att det kommer bli jobbigt och att det inte är så lätt som jag tror, att jag kommer att behöva mycket hjälp som han inte orkar eller har tid med. Till saken hör den att han har ett ganska tungt och stressigt jobb. Han jobbar mycket, så jag förstår honom och hans oro.

    Kan även nämna att vi inte pratade nånting om att skaffa barn innan vi blev ett par.

    Jag vet inte vad jag ska göra.. ):

  • Svar på tråden Jag vill adoptera ett barn, han vill inte
  • Anonym (Lilla Lina)
    Anonym (maiden) skrev 2017-05-21 13:03:00 följande:

    och hon en självisk sambo så win win?


    Är man självisk för att man inte vill ha fler barn?

    Det är ju inte okej nånstans att tvinga folk till sex ELLER försöka tjata till sig sex. Varför är det då okej att försöka tvinga/tjata till sig sex/pressa sin sambo till det?
  • Anonym (Lilla Lina)
    Anonym (maiden) skrev 2017-05-21 13:03:00 följande:

    och hon en självisk sambo så win win?


    Varför är det då okej att försöka tvinga/tjata till sig/pressa sin sambo till barn? *
  • Guden Tor
    Anonym (Mella) skrev 2017-05-20 14:22:27 följande:

    Man kan självklart inte tvinga den man älskar att bli förälder men jag anser även att man inte kan tvinga sitt livs kärlek att vara barnlös heller. Vill du skaffa barn på egen hand så tycker jag inte att din sambo har rätt att hindra dig. Han vill själv ha det barn som han har men han unnar inte dig samma sak. Du ska ställa upp för honom att han ska få ha sitt barn i erat hem men han vill inte göra samma ansträngning tillbaka.

    Om jag hade varit du hade jag skaffat barn ändå och sen kommer det visa sig om min älskade verkligen älskar mig också. Kanske blir det så att du måste lämna honom och inse att han trots allt tyvärr inte var rätt man för dig.


    Det är ingen som tvingar ts att vara barnlös. Nu hittar du på saker som du inte vet något om.

    Sambon har ingen rätt att neka ts barn, MEN han har rätt att neka ts barn med honom. Förstår du skillnaden? Ts har all rätt att sticka och adoptera ett barn om det nu är vad hon vill, men sambon ska inte behöva bli farsa bara för att hon vill bli morsa.

    Jag förstår inte riktigt hur du tänker. Man kan inte tvinga sin älskade att skaffa barn, säger du. Men du tycker ändå att ts ska försöka tjata på honom? Det är den uppfattningen jag får.

    Ts liv är hennes ansvar. Bäst för båda två att de bryter upp.
  • Guden Tor
    23 tried skrev 2017-05-20 15:24:56 följande:

    Detta

    TS antingen lämnar du först och skaffar barn på egen hand eller så informerar du din man om att du kommer adoptera och det är upp till honom om han vill stanna eller lämna.

    Men varannan vecka ska alltså TS ha hans barn där hos dem?

    Jag finner inte han attraktiv ett dugg utan bara egoistisk och inte någon förebild som jag vill ha som pappa till mina barn med det tankesättet.


    Ts gjorde ett val när hon flyttade ihop med en man med ett barn. Hans barn är givetvis viktigare än ts. Bara för att han har ett barn sedan tidigare så betyder det inte att han ska gå med på ett barn med ts för att vara "rättvis". Det är det löjligaste resonemanget jag hört.
  • Guden Tor
    Ess skrev 2017-05-21 09:36:52 följande:

    Öhhh, därför att tråden handlar om att ts ska nöja sig med sitt sk "bonusbarn", varför ska hon det?

    Hur kommer hon att se på mannen och hans unge om några år om hon ger upp vad hon vill ha, för hans skull?

    Hur många skulle egentligen ge upp egna barn bara för att partnern redan har, skulle du själv det?


    Om ts inte "nöjer sig med att leka familj med hans unge" så bör hon inte vara tillsammans med en man som har barn. Hennes negativa energi påverkar då hans dotter som är oskyldig. Ts och denna sambo bör genast göra slut så att han inte blir pressad längre. Och jag hoppas verkligen för sambons barns skull att ts inte har samma syn på bonusbarn som du har.
  • Guden Tor
    Ess skrev 2017-05-21 09:36:52 följande:

    Öhhh, därför att tråden handlar om att ts ska nöja sig med sitt sk "bonusbarn", varför ska hon det?

    Hur kommer hon att se på mannen och hans unge om några år om hon ger upp vad hon vill ha, för hans skull?

    Hur många skulle egentligen ge upp egna barn bara för att partnern redan har, skulle du själv det?


    Är ts vuxen? I såna fall bör hon fatta att göra slut med mannen och gå vidare om barn är så jädra viktigt. Just nu beter du dig som en omogen 12 åring som skyller ifrån sig på andra.
  • Anonym (Emelie)
    Anonym (maiden) skrev 2017-05-21 13:02:13 följande:
    Det finns så otroligt många barn som ingen vill ha, än mindre betala för att få så att 'vissa' gör si eller så är ju inget som är representativt för alla så att be andra 'läsa på lite' när man själv vägrar se annat än sin egen synpunkt blir fel.

    Att det finns de med barnlängtan som vill ta hand om ett oönskat barn är något positivt. De som säljer eller köper är inget positivt men ts är ju inte av den kategorin.
    Det finns otroligt många barn ingen vill ha ja, men de barnen är inte de som går att adoptera överhuvudtaget. Hr varit insatt i adoptioner och baksidorna kring det flera år, något de flesta andra faktiskt inte är då de tror att det bar är att adoptera ett av de lidande gatubarnen eller nåt av alla barn på ser på bild via nån bild på ett barnhem men sanningen är liksom inte så att man bara får adoptera dessa barn. Så ja, att be folk läsa på om saker de inte har en susning om är ganska relevant. Och nej, skall man adoptera skall man göra det enbart för att man vill ha barn, inte för att hjälpa någon. Vilket de noga kollar upp under utredningarna då detta är en anledning som inte är godkänns. Det var som sagt det där med att läsa på...
  • Ess
    Anonym (S) skrev 2017-05-21 10:33:07 följande:

    Nej du ess. Det är DU som ständigt ska komma med "sk bonusbarn". Ja, vi vet, som sagt att du inte är en lycklig bonusmamma. Det kan man rätt lätt se om man läser dina inlägg från flera år tillbaka. Beklagar att du av någon anledning stannat kvar i ett liv du inte vill ha egentligen. Förstår att man blir bitter av det. Men du får gärna sluta sprida din fruktansvärt negativa energi på detta forum.


    Det var ett jävla hackande från dig. SKULLE DU SJÄLV VALT BORT EGNA BARN?

    Hoppas du kan läsa stora bokstäver.......
  • Less is more
    Ess skrev 2017-05-21 09:30:48 följande:

    Visst går det, det gäller bara att diskutera vilken roll man ska ha till varandras barn. Han kan ju inte förvänta sig hjälp med sitt barn om han inte ger samma tillbaks.


    Sådär kan ju bara en person svara som inte har egna barn själv, är väldigt ung eller helt insiktslös. På pappret kan allt fungera. Jag är helt övertygad om arr det INTE skulle fungera särskilt bra. Han vill inte bli pappa igen - förmodligen inte bonuspappa heller under samma tak.

    Man kan inte bo under samma tak utan arr kommunicera med varandra eller ta hand om vardagliga saker tillsammans som mat, tvätt, handling, städning, fjärrkontrollen till TVn etc. etc. etc. Man måste prata med varandra. Och man kan inte ignorera ett barn. De vuxnas gemensamma egentid under barnaåren är också begränsat. Det blir en dysfunktuonell familj för ett barn och någon som inte känner sig önskad och som lever på nåder, inte sedd.

    Bättre då att bo på skilda håll så kan de vuxna träffas när de kan. Vilket inte kommer bli så ofta tyvärr, antar jag, eftersom hon blir endamstående om hon vill adoptera själv.

    Så det borde luta åt att hon kanske ska göra slut ändå om hon inte vill leva livet utan barn. Då kanske hon kan träffa en ny man, som är mer barnsugen.
  • Ess
    Guden Tor skrev 2017-05-21 13:54:29 följande:

    Är ts vuxen? I såna fall bör hon fatta att göra slut med mannen och gå vidare om barn är så jädra viktigt. Just nu beter du dig som en omogen 12 åring som skyller ifrån sig på andra.


    Jag hade inte stannat med den mannen ens fem minuter till, eftersom du drar upp mig.

    Ts kan ansöka om ensam adoption, eller varför inte att få satt in ett befruktat ägg om det hade funkat. Hennes val har mannen inte med att göra.
Svar på tråden Jag vill adoptera ett barn, han vill inte