Augustibarn 2018
Hej!
Väntar mitt fjärde barn i augusti 2018.
Jag bor i Västmanland och studerar till grundlärare.
Här kan vi följas åt och hjälpa varandra med råd och tips.
Välkomna!
-
-
Svar på tråden Augustibarn 2018
-
Usch fy för att må så!! Klarar du hormoner allmänt bra? Jag funderar mycket så tycker det är kul att se samband mellan mående. Det är väldigt intressant hur det kan skilja så mycket från graviditet till graviditet? När är du beräknad? Hoppas att det vänder snart för dig!varmlanning skrev 2018-01-29 18:58:50 följande:
Jag vet inte om det kan stämma. Jag mådde relativt bra förra graviditeten. Hade några kvällar hit och dit då jag mådde lite illa. Men inte så att jag spydde eller tappade livsgnistan. Nu däremot, med barn nummer 2 i magen, så mår jag så obeskrivligt illa attjag knappt ser något ljus i tunneln. Mår illa konstant från att jag vaknar till att jag somnar trots mediciner. Spyr emellanåt och har allmän sjukdomskänsla och trötthet. Jag tror att alla graviditeter kan vara olika. Sen finns de såklart de som inte reagerar på en enda graviditet och sen de som reagerar dåligt på alla. Det kanske har att göra med vad det är för liten krabat därinne och vad den kräver x)
-
Jag har inte ätit hormoner på säkert 10 år så kommer knappt ihåg. Men jag slutade med det för att jag ökade i vikt för mycket och fick fler finnar. Men inte så att jag "mådde illa" av det. Jag är beräknad till 16 augusti så måtte tiden gå fort x)Saanny skrev 2018-01-29 19:02:22 följande:
Usch fy för att må så!! Klarar du hormoner allmänt bra? Jag funderar mycket så tycker det är kul att se samband mellan mående. Det är väldigt intressant hur det kan skilja så mycket från graviditet till graviditet? När är du beräknad? Hoppas att det vänder snart för dig!
-
Jag dricker kaffe, 2 koppar om dagen. Jag har haft tur och klarat mig undan illamåendet! Trött är jag lägger mig vid 21 varje dag. Hoppas illamåendet håller sig borta:)
-
Jag slutade också...Norisen skrev 2018-01-29 18:53:28 följande:
Jag slutade med koffein för jag helt enkelt är rädd för ett missfall.. Jag kanske är överdriven nu men tänker på det stackars lilla hjärtat som ska behöva bearbeta all koffein? Eller är jag helt överdriven nu?
-
Jag slutade också...Norisen skrev 2018-01-29 18:53:28 följande:
Jag slutade med koffein för jag helt enkelt är rädd för ett missfall.. Jag kanske är överdriven nu men tänker på det stackars lilla hjärtat som ska behöva bearbeta all koffein? Eller är jag helt överdriven nu?
-
Jag tror absolut på din tes. Har faktiskt tänkt detsamma. Det stämmer i alla fall på mig. Har aldrig påverkats av p-piller eller haft problem med pms. Har mått jättebra båda mina tidigare graviditeter med bara några enstaka dagars illamående (har en dotter och en son så ingen skillnad beroende på kön). Mår bra även denna gång, även om jag känt av något mer illamående än tidigare. Tröttheten som de flesta verkar lida av har jag heller aldrig upplevt någon av graviditeterna. Kul att du också tänkt på detta!Saanny skrev 2018-01-29 18:53:57 följande:
Jag har ju som sagt varit orolig tidigare då mina symtom avtog så tidigt i gaviditeten. Var på vul förra veckan (v12+1) och såg en frisk och pigg bebis, tydligt på skärmen. Så är lugnare nu. Nu har magen dessutom börjat synas tydligt så det bidrar ju till att det känns verkligt.
Men nu till saken! Jag hade en tes om att huruvida man är känslig för hormoner allmänt eller ej påverkar hur man mår i graviditeten. Detta lyfte jag med min gyn som sa att man inte kunde veta säkert men att det absolut kunde stämma. På mig stämmer det, jag har aldrig reagerat på hormoner. Har testat massa p-piller och p-ring utan att få en enda biverkning. Fick inte ens biverkningar av preparaten jag fick för att stimulera ägglossning då jag hade oregelbunden. Jag mådde illa och kräktes till och från i 3 veckor, va trött och hade ont i huvudet. Sen mådde jag bra. Min gyn trodde det kunde hänga samman.
Stämmer tesen på er? Ni som mår dåligt av hormoner, har ni även tuffa graviditeter med illamående osv?
-
Jag minns att jag slutade dricka kaffe i början av min första graviditet för att jag var orolig precis som du. Med tvåan och nu trean har jag fortsatt som vanligt med 2-3 koppar om dagen. Är inte orolig nu men en ska ju såklart göra det som känns bäst för en själv.Norisen skrev 2018-01-29 18:53:28 följande:
Jag slutade med koffein för jag helt enkelt är rädd för ett missfall.. Jag kanske är överdriven nu men tänker på det stackars lilla hjärtat som ska behöva bearbeta all koffein? Eller är jag helt överdriven nu?
-
Hormonella preventivmedel- Inga biverkningar allsSaanny skrev 2018-01-29 18:53:57 följande:
Jag har ju som sagt varit orolig tidigare då mina symtom avtog så tidigt i gaviditeten. Var på vul förra veckan (v12+1) och såg en frisk och pigg bebis, tydligt på skärmen. Så är lugnare nu. Nu har magen dessutom börjat synas tydligt så det bidrar ju till att det känns verkligt.
Men nu till saken! Jag hade en tes om att huruvida man är känslig för hormoner allmänt eller ej påverkar hur man mår i graviditeten. Detta lyfte jag med min gyn som sa att man inte kunde veta säkert men att det absolut kunde stämma. På mig stämmer det, jag har aldrig reagerat på hormoner. Har testat massa p-piller och p-ring utan att få en enda biverkning. Fick inte ens biverkningar av preparaten jag fick för att stimulera ägglossning då jag hade oregelbunden. Jag mådde illa och kräktes till och från i 3 veckor, va trött och hade ont i huvudet. Sen mådde jag bra. Min gyn trodde det kunde hänga samman.
Stämmer tesen på er? Ni som mår dåligt av hormoner, har ni även tuffa graviditeter med illamående osv?
Vanlig menscykel utan hormoner- Ingen PMS men fruktansvärd mensvärk
Gravid- Illamåendet från helvetet, hormonell som tusan (grät över en ost i affären fö?ra veckan liksom), ont i magen, trötthet etc etc -
Stämmer inte på mig i alla fall. Är inte känslig för hormoner (p-piller, p-stav, spiral). Förra graviditeten hade jag en relativt lätt graviditet utan illamående alls. Denna (v 13+2 nu) spyr jag tyvärr fortfarande i. Kanske att det är en tös denna gång? Och extremt hormonell - som en berg och dalbanaSaanny skrev 2018-01-29 18:53:57 följande:
Jag har ju som sagt varit orolig tidigare då mina symtom avtog så tidigt i gaviditeten. Var på vul förra veckan (v12+1) och såg en frisk och pigg bebis, tydligt på skärmen. Så är lugnare nu. Nu har magen dessutom börjat synas tydligt så det bidrar ju till att det känns verkligt.
Men nu till saken! Jag hade en tes om att huruvida man är känslig för hormoner allmänt eller ej påverkar hur man mår i graviditeten. Detta lyfte jag med min gyn som sa att man inte kunde veta säkert men att det absolut kunde stämma. På mig stämmer det, jag har aldrig reagerat på hormoner. Har testat massa p-piller och p-ring utan att få en enda biverkning. Fick inte ens biverkningar av preparaten jag fick för att stimulera ägglossning då jag hade oregelbunden. Jag mådde illa och kräktes till och från i 3 veckor, va trött och hade ont i huvudet. Sen mådde jag bra. Min gyn trodde det kunde hänga samman.
Stämmer tesen på er? Ni som mår dåligt av hormoner, har ni även tuffa graviditeter med illamående osv?
-
Och jag är väldigt hormonell UTAN p-piller men reagerar inte på själva pillren. Förra grav fick jag hyperemesis och spydde nonstop mellan v 4-38, nu mår jag betydligt bättre men däckar på kvällen i ?sjukkänsla?. Och jag fick en pojke sist trots att alla sa att man får en tjej om man kräks mycket
