Är så sugen på en annan man men är gift

Allt går inte att bota, men frågan är när det är bäst att medicinera, tidigt eller sent?

Att försöka lösa problem smakar alltid skit i munnen, det är liksom ett problem och inte något trevligt man försöker lösa. Men om man gräver ner skiten så kommer det ju stinka ändå och inget blir löst, problem försvinner inte av sig själva.

Vi har nog olika erfarenheter. Mitt ex valde att hålla tyst och knullade sin älskare i smyg, när skiten kom fram i ljuset (som det ofta gör) så ville hon helt plötsligt börja prata. Jag gav henne långfingret och påpekade att det skulle hon ha gjort INNAN. Hade hon berättat om sina känslor för den andra snubben innan så hade jag inte gillat det men jag hade uppskattat hennes ärlighet och försök att lösa eventuella problem och iaf varit öppen för en dialog. Efter att hon rövknullat mig totalt bakom min rygg så var jag inte lika öppen för dialog 

Jag förstår vad du menar, att man sår osäkerhet och underminerar förtroendet. Men förhållandet handlar ju inte bara om den ena eller den andra, det handlar ju om båda. Om TS mår skit och kåt på någon annan så finns ju redan ett problem där, den försvinner liksom inte av att hon är tyst. Om TS inte mår bra så kommer det gå ut över förhållandet hursomhelst. Sen vet vi ju inte hur hennes partner mått? Han kanske gått i samma tankar han med, eller varit missnöjd av andra anledningar. Inget av det kommer ju försvinna av att båda håller tyst?

Vi reagerar alla olika. Själv hade jag inte tyckt att det hade varit så najs om min kvinna uttryckt att hon har känslor för någon annan. Jag har varit med om det du varit med om också. Konstigaste otroheten har varit när jag var ihop med en bisexuell tjej, vilket jag inte visste om att hon var från början. I början hade vi sex jämt. Sen helt plötsligt var det ganska lite sedan mycket igen. Efter ett år så när vi gjorde slut av andra anledningar så frågade jag om hon varit otrogen mot mig. Hon sa nej inte med någon man. Men jag är bisexuell och jag har haft flera tjejer under tiden. Men otrogen har jag inte varit. Det var hennes definition av trohet i ett förhållande. Inte min dock.

Skrev ett långt svar som försvann, men för försöka få till ett igen, även om det inte känns lika aktuellt efter TS senaste inlägg.

Tja, jag uppfattade det som bittert, jag kanske hade fel..Men läs här vad du skrev..

"jag gjorde ?allt rätt?, var 100% lojal mot mannen jag levde i många år med och skaffade barn, hus och företag ihop med. Men han struntade ju fullkomligt i det och bedrog och ljög under ett år eller mer...tänk om jag istället för att uppskatta och hålla fast vid honom hade gett efter för de frestelser som fanns, det hade förmodligen varit bättre för mig och barnen i längden. Jag hade ju kunnat hitta ngn som uppskattade mig istället."

Och tipset du gav till en kvinna som är på väg att göra precis det din man gjorde mot dig, känns ju inte helt lysande..

" Så jag av alla människor tycker nog att du skall utforska varför du känner som du gör faktiskt. Alla här som tycker att man skall uppskatta sin nuvarande relation, ni vet ju inte ett skit om den är värd att ha kvar?! Varför vara med en person man inte längre är kär i när det finns andra?"

För vad?? Nyfikenhet, och löfte om en grov kuk

Ja det är klart att han blev ledsen, men du skall veta att du har gjort helt rätt, i.a.f tycker jag det..Förutsatt att inget fysiskt har hänt.

Nu återstår jobbet att länka ihop er som ett par igen. Tycker inte det skall vara omöjligt eftersom du sagt tidigare att ni älskar varandra. Nyckelordet är kommunikation, ni måste tala med varandra..vara ärliga..ställa upp för varandra.

Jag förmodar att du inte talade om hur nära du var att vara otrogen, utan bara pratade om att känslor som började svikta. Det kanske räcker med det eftersom bollen ligger helt och hållet på dig hur du vill ha det, och fysisk otrohet inte har förekommit. (enligt dig)

Annars håller jag med (man). Allt måste fram...alla snaskiga saker. Din man måste ju också få ta ett beslut om hur han vill ha det. Om inte annat kan det hjälpa honom att gå vidare.

Men lite nyfiken är jag...Vad sa skitstöveln när du ville bryta??

?Länka ihop er som par?. Alltså vad är det med en del egentligen? Varför är det så oerhört viktigt att hålla ihop, nästan till varje pris efter vad det verkar. Attraktion, att ha roligt/tråkigt ihop och att verkligen gilla varandra som personer, är det inte viktigt ens? Att tycka att ens partner är det hetaste, häftigaste och mest imponerande som finns, är det inga kriterier så som det är för mig? Jag skulle aldrig nöja mig numera som jag gjorde förut, inte en chans. Då är jag mycket hellre utan och har en grym kk under tiden, som nu.

Men herregud, har ni fått dyslexi hela bunten som kommer med en massa efterkonstruktioner. Har ni inte läst tråden eller!!

TS har INTE berättat något om sin "vän", eller något annat som rör någon attraktion för någon annan heller för den delen !! Hon har från första början sagt att "det kommer inte att hända" att hon skulle berätta om sin attraktion.

TS har talat om för sin man att dom har PROBLEM i sitt förhållande som dom måste komma tillrätta med om dom skall kunna fortsätta som par.

Jag har aldrig haft några problem med det.

Det jag har försökt argumentera för är att hon inte skall äventyra sitt äktenskap för ett ons, av nyfikenhet på en man som hon fått höra av en väninna, har en grov....Hon själv vet att det inte kommer att bli något mer med denna man för han är också gift. Hon älskar dessutom sin man och familj, detta rör sig bara om lust.

Jösses...är det fel att reagera på det??