• ALLIEVERDO

    Roliga förlossningshistorier?

    Hej, jag ska om nån månad gå igenom min första förlossning. För att inte bara vara nervös så tänkte jag hitta så mycket positivt som möjligt..förutom den sjäålvklaraste :) ett litet underverk..
    Läste i en tidning där folk skickat in roliga historier från deras förlossningar. Är det nån som har nån att dela med sig?:)

  • Svar på tråden Roliga förlossningshistorier?
  • isolande

    Hahaha! Min förlösande BM sa oxå: GUD så mycket hår! Vill du känna?! Jag svarade bara NÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!!
     

  • AnnaEbbaVeronika

    Den här kan ni gott skratta lite åt. Min sambo är så sjukt nöjd över att han knäppte det här kortet.
    Så där låg jag i ca 4 timmar utan att säga ett ord till någon :) Shit vad vatten jag samlade på mig. Jag är vanligt väldigt smal i ansiktet. Kanske vart för att jag tröck masken allt jag har mot ansiktet också. Hade märken i flera dagar HAHA


  • Morcheeba

    Min man har problem med sin rygg och måste ibland ta väldigt starka smärtstillande. När han tar dessa får han flera biverkningar bl a att han inte kan sova. Dagen innan förlossningen var han tvungen att ta dessa och var således vaken hela natten. På morgonen känner jag att värkarna satt igång och säger detta till maken som varit vaken hela natten. Han får panik och ringer till vår kompis som ska vara hundvakt och säger att han måste komma NU. Tio minuteer senare kliver en trött och svettig (han hade sprungit eftersom min make sagt att det var bråttom) kompis in genom dörren och jag undrar vad sjutton han gör där. När det visar sig att maken ringt dit honom i panik tittar jag bara på honom och säger "älskling, det kommer ta TIMMAR innan vi ska in till förlossningen! Hans sköna svar är "hur ska jag veta det, jag har aldrig gjort det här förut!!" I nästan sex timmar är vi hemma. Min make och hans kompis spelar tv-spel (på mitt initiativ eftersom jag tyckte synd om kompisen som hade sprungit hem till oss klockan sju en söndagsmorgon...) medan jag klockar värkarna. Till sist åker vi alla fall in. Min make är under hela förlossningen helt väck. Han är så trött så att han knappt vet vad han heter, stressad, stirrig och allmänt koko av hela situationen. Hn försöker vid ett tillfälle sno min lustgas mitt under en värk vilket slutar i att jag måttar in en näve mot hans kulor. Han gjorde inte om det. När EDA skulle läggas så var jag nästan panikslagen. Jag ogillar nålar och dessutom stack de fel flertalet gånger. När det var klart kommer min man och säger "alltså, det var jättejobbigt att veta att det var dig de stack, men det var samtidigt SÅ COOLT!! NÅLEN VAR SÅ HÄÄÄÄR LÅNG!!! Jag försökte måtta in ett till slag men denna gången var han förberedd. När det nästan var dags för krystning bad jag maken att sätta sig bredvid mig. Trött som han var satte han sig, tog min hand, lutade sig bakåt och SOMNADE i stolen. Jag sparkar till honom och försöker få honom att inse att hålla handen inte är samma sam som att vara aktiv och prata med mig. Det gick in efter ett tag. Det slutade i alla fall bra. Min knasige make till trots. Efteråt när hans mediciner och sömnbrist gått ur kroppen så skämdes han lite över sitt uppförande, men vi kan skratta åt det i dag ;)

  • MammaMia88
    Morcheeba skrev 2011-09-28 11:05:08 följande:
    Min man har problem med sin rygg och måste ibland ta väldigt starka smärtstillande. När han tar dessa får han flera biverkningar bl a att han inte kan sova. Dagen innan förlossningen var han tvungen att ta dessa och var således vaken hela natten. På morgonen känner jag att värkarna satt igång och säger detta till maken som varit vaken hela natten. Han får panik och ringer till vår kompis som ska vara hundvakt och säger att han måste komma NU. Tio minuteer senare kliver en trött och svettig (han hade sprungit eftersom min make sagt att det var bråttom) kompis in genom dörren och jag undrar vad sjutton han gör där. När det visar sig att maken ringt dit honom i panik tittar jag bara på honom och säger "älskling, det kommer ta TIMMAR innan vi ska in till förlossningen! Hans sköna svar är "hur ska jag veta det, jag har aldrig gjort det här förut!!" I nästan sex timmar är vi hemma. Min make och hans kompis spelar tv-spel (på mitt initiativ eftersom jag tyckte synd om kompisen som hade sprungit hem till oss klockan sju en söndagsmorgon...) medan jag klockar värkarna. Till sist åker vi alla fall in. Min make är under hela förlossningen helt väck. Han är så trött så att han knappt vet vad han heter, stressad, stirrig och allmänt koko av hela situationen. Hn försöker vid ett tillfälle sno min lustgas mitt under en värk vilket slutar i att jag måttar in en näve mot hans kulor. Han gjorde inte om det. När EDA skulle läggas så var jag nästan panikslagen. Jag ogillar nålar och dessutom stack de fel flertalet gånger. När det var klart kommer min man och säger "alltså, det var jättejobbigt att veta att det var dig de stack, men det var samtidigt SÅ COOLT!! NÅLEN VAR SÅ HÄÄÄÄR LÅNG!!! Jag försökte måtta in ett till slag men denna gången var han förberedd. När det nästan var dags för krystning bad jag maken att sätta sig bredvid mig. Trött som han var satte han sig, tog min hand, lutade sig bakåt och SOMNADE i stolen. Jag sparkar till honom och försöker få honom att inse att hålla handen inte är samma sam som att vara aktiv och prata med mig. Det gick in efter ett tag. Det slutade i alla fall bra. Min knasige make till trots. Efteråt när hans mediciner och sömnbrist gått ur kroppen så skämdes han lite över sitt uppförande, men vi kan skratta åt det i dag ;)
    Och vi andra också! Hahaha, jösses, bra timing bebisen hade som valde att komma just då!
  • Katarina30

    Hahahah det här var det roligaste jag läst på länge!

    Bra tråd! Hjälper faktiskt med att känna sig mindre nervös inför nästa förlossning.

     

  • PilboNasse

    har inte tid att sitta och läsa så mycket idag, ska ta mig tid i morgon och göra det. verkar vara en underbar tråd hittils :D

  • lenabolin

    Ska snart föda barn nr 3

    1:a förlossningen. Där fick jag epudural och jag och pappan satt o spela kort hela förlossningen. kände ingenting! Satt bara o tittade på verkmonitorn och konstaterade att jag hade värkar, men kände ingenting. =Drömförlossningen

    2:a förlossningen. Jag hann aldrig få någon bedövning. Väntade in i det sista med att säga till om bedövning. tyckte inte att jag hade så ont, så när jag väl sa till var det för sent så narkosläkaren var i väg på ett akut fall. Då skrek jag" Vad kan vara värre än att föda barn - hallå, jag då jag har ju skiiit ont" Då sa barnmorskan att tyvärr du får klara dig utan för nu kommer bebisen - då fick jag plötsligt krystvärkar varpå barnet föddes 10 minuter senare.
    Den förlossningen spydde jag även när barnet passerade spinen - eller vad det nu heter. jag satt fast med någon dropp i armen, låg på sängen och var tvungen o spy, hoppade ner på fel sida sängen drog ner hela droppstativet, höll på o slita ut droppet och hann aldrig fram till toan innan jag spydde på golvet. av trycket från spyet gick vattnet och jag hörde splasch på hela golvet och gled över hela golvet (Det blev halt) fram till toaletten. Barnmorkan kom in i rummet och konsterade att vi behövde en städvagn... noshit!

    Undra hur förlossning nr 3 kommer bli

  • lindalake

    En bild säger mer än tusen ord va?
    Detta är från min första förlossning. Detta är nån gång efter sterila kvaddlar (som var otroligt effektivt), med TENS och lustgas. jag somnade nästan mellan värkarna. Känslan efter värk var verkligen, aaah. Kanske är öppen runt 8cm när bilden togs?

Svar på tråden Roliga förlossningshistorier?