IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?

ja vad säger man.. hoppas gör jag ju.. så klart..... men så tidigt att visa tecken ...verkar ju otroligt liksom..

Det lär ju inte visa något på något gravtest iaf så det är ju bara att vänta

vad häärligt.. jag måste säga att jag är lite rädd när man kommit så långt.. Min sambo har ju ett förvärvat funktionshinder och han är fantastisk i sin människosyn, själv är jag nog lite mer snäv. Jag har jobbat med vuxna med DS och tyckte det var skitjobbigt (då var det bara en sommar) och jag kan inte se mig själv som mamma till ett sådant barn. Redan förra gången jag var gravid (31 år) ville jag göra KUB för att säkerställa för jag hade aldrig behållt det.... nuvarande sambo är en annan person än den jag levde med då.. men jag vet inte...

Jag är rädd kan jag väl säga... jag tror inte att ett barn med DS skulle få det bra hos mig, jag har inte det tålamodet och den orken att reda ut allt som krävs. Har en vän som för ett år sedan födde ett barn med DS.. hon är bara 30 och hon hade inte en aning, fick diagnosen när bebisen var ett dygn och jag ser allt hon går igenom. Sen fick hon ju en chock och en depression i samband med förlossningen så klart.... men jag är rädd... kanske ska man strunta i att ta tester och ta barnet som det är när det kommer???

Eller göra som min sambo säger..ta alla tester som går för att då VET man och kan förbereda sig... jag har svårt att tänka mig göra en abort nu också... snurrigt värre eller hur??????

MÅR SÅ JÄVLA ILLA!!!!

ringde faktiskt reproduktionsenhetens barnmorska för att höra.... kan det vara sviter av spolingen.. det trodde hon INTE, det är ju en vecka sedan i dag och blir man dålig (infektioner o dylikt) så känner man det ganska direkt.....

Jag frågade lite försiktit.. KAN jag vara gravid...KAN det vara tecken.. men hon suckade och pratade bort det första gången..sen frågade jag en gång till och lade till "För det är väl för tidigt att säga...." och då sa hon att tjaaa... först en spolning och sen ägglossning och sen frekventa samlag kan ju reta livmodern.. men då ingrep jag... "Vi har inte samlag".. och fick förklara allt för henne *SUCK*

TREDJE gången jag frågade OM det kunde vara tecken på grav så sa hon att det tar upp till en vecka innan ägget fäster sig så NEJ det kan inte vara tecken på grav...MEN om jag fortfarande mår illa och har spänningar i livmodertrakten så ska de kolla mig på fredag när mannen lämnar spermaprov....

Men hon sa "UPP TILL EN VECKA".. inte MINST en vecka.. hehe....

PS... inbillnings-symtomen har nu även intagit mina tuttar som värker bara jag kollar på dem.... haha......BIM-9 el 10, troligt att det är "riktiga symtom"???

TACK *rodnar o skrapar med tårna i marken*

mest desperat känner jag mig just nu... hatar verkligen att må illa... men någonstans innuti masochisten i mig så är ändå illamående något jag ser fram emot.. bara det är av RÄTT orsak om du fattar

Syskon nu- Jag håller tummarna så de vitnar.... försöker fokusera att hoppas på dig istället för på mig själv, är ju en dryg vecka tills jag kan börja hoppas ordentligt ha ha....

Jag räknar med att du uppdaterar minst en gång i timman under dagen och bara positiva uppdateringar hoppas jag på

Ja visst hoppas jag på det... illamåendet är inte här än i dag.. å andra sidan dök det inte upp förrän runt lunch i går.... BIM-8 i dag så än så länge är det bara att bita ihop och vänta

Måste fråga lite, även om du säkert berättat det tidigare i tråden....vad är det som du känner inte är korrekt..??

Börjar bli lite orolig att man liksom blir "blåst" på delar av behandlingen, att de inte lyssnar eller tar en på allvar. Kan ju bara hänvisa till mitt samtal med rådgivande barnmorska på repro i går.. hon kunde ju inte svara på mina frågor direkt liksom..

nä att de stänger blir man ju liiite fundersam över. jag menar hela vårdinrättningar inom tex åldringsomsorgen fungerar ju året runt med hjälp av hängivna vikarier. Man får väl lägga semestrarna omlott och inte ta semester alla samtidigt...

SOM när jag ringde Sahlgrenska för att boka om min spolning eftersom min cykel flyttat sig under sommaren...tjejen som svarade på tidsbokningen var jättetrevlig och rar men hade ingen medicinsk utbildning utan var bara vikarie som skulle svara i telefon....det fanns ingen medicinskt kunnig där och hon kunde inte svara på om det gick att göra spolningen så nära inpå ägglossning (skulle enligt uträkning få ägglossning typ samma dag som spolningen)  Hon lovade att återkomma på måndagen (dagen före min nya tid) om hur det såg ut..för fram tills dess fanns ingen medicinsk personal på avdelningen...........

NU ska tjejen ha mycket beröm, hon letade nämligen upp på en annan barnmorska nere på KKs akutmottagning och frågade henne om detta så hon ringde mig på torsdagen före istället och talade om att det gick bra...

Jag upplever väl att vi blir riktigt kollade, men vi har ju en ganska tydlig manlig faktor. Jag var väl snarare rädd att man inte skulle kolla mig eftersom jag ju varit gravid förr men jag fick ju spolningen iaf....sen vet jag inte vad mer man ska be dem kolla..Jag tycker ju bara det tar oändligt med tid allting och jag vill ju hinna med alla våra tre "gratis" försök innan jag fyller 40 i februari 2013......

har du inte fotat testen så kan du lägga upp dem så får vi avgöra Syskon??

ääääh kom igen nuuuuu *nyfiken utan ett eget liv * ha ha