chichisita skrev 2011-04-13 02:41:05 följande:
Tack för alla grattis!!
Jag undrar om det är någon av er som har fått ta estradiolpiller under ruvningen? Jag fick det förra gången men inte denna gång. Hoppas att det inte beror på att läkaren glömde bort det och att jag egentligen borde ha det? Hade lägre värden förra gången.
Undrar också hur mycket sinnestämningen spelar in? Min man håller på med ett konsultuppdrag som han har en tight deadline på så han är superpressad. Tyvärr blir han inte särskilt trevlig att ha att göra med då. Jag önskar att jag inte skulle ta åt mig av hans dåliga humör och elaka kommentarer, men jag kan inte låta bli att bli jätteledsen. Dessutom är jag ju beordrad sängliggande i två dagar så jag är helt beroende av honom. Nu ligger jag här och är vråltörstig men att störa honom i jobbandet för att be honom att hämta ett glas vatten är uteslutet. Han har inte frågat om jag behöver något under fem timmar!! Det är lite som att leva med dr Jekyll och Mr Hyde för han är för det mesta jättegulllig och omtänksam, men han klarar inte stress något vidare bra. Det kommer lite olägligt för det känns som om det är viktigt att må bra dessa dagar, för att det ska fästa. Men det kan väl inte göra något om jag tar en promenad till köket för att hämta vatten? I Sverige säger de väl att man ska leva som vanligt efter ET?
Jag har fått estradioltillskott vid vissa ruvningar (Progynon) när jag gick i Falun. Min nuvarande klinik ger inte något extra under ruvningarna. Min lyckade ruvning som ledde till sonen fick jag inte något estradiol, endast Trombyl.
Jag instämmer med Snösport; ta det lite lugnare och det är helt okej att hämta vatten själv. Vad gäller sinnestämningen under ruvningen så tänker jag numera att den spelar väldigt lite in för lyckat resultat eller ej. När jag ruvade på sonen hade jag väldigt mycket känslostämningar omkring mig då svärfar hamnade på sjukhus i samband med mitt ET, och gick bort efter några veckor. Så under ruvningen tvingades jag hantera/bemöta sambons alla känslor; stress, ilska, oro, sorg. Visst känns det skönt att må bra under ruvningen; men jag tror att om embryot/embryona bestämmer sig för att fästa så gör den/dom det oavsett om man är glad eller ledsen. Håller tummarna stenhårt för dig nu!