• Anonym (anonym)

    svärmor struntar i våra regler

    Vet snart inte vad jag ska ta mig till.

    Vi har som regel att sonen 9 år inte får äta godis och läsk mer än på lördagar och fika någon gång ibland om det inte är något firande. Men det verkar inte hon förstå. Hon ringer ofta och vill hämta honom i skolan och det blir kanske 2-3 gånger i månaden samt att hon kommer hem till oss och vi till henne.

    Vi har sagt till henne flera gånger att hon inte får ge honom godis fika glass och läsk (fika ibland men inte varje gång). Och varje gång hon ringer och frågar om hon får hämta honom i skolan så säger vi till att hon får ge honom vanligt mellanmål dvs macka eller frukt. Men 9/10 gånger så berättar sonen att han fått fika, glass eller godis. Vi har såklart sagt till honom också men jag förstår att han inte kan ta ansvar för vad som serveras och att i den åldern kunna säga nej när hon dukat fram.

    Igår var vi där en snabbsväng och precis när vi satt oss ner i soffan så kom hon med ett kakfat och skulle bjuda, vi sa nej och förklarade att sonen hade haft sin kompis på övernattning fredag-lördag och att det då blev lite gott på kvällen samt lördagsgodis så han hade redan ätit socker 2 dagar i rad (vilket han i normala fall inte får) och vi förklarade också att han haft ett hål nyligen i en tand och det vill vi försöka undvika igen. Okej sa hon bara.

    Men en halvtimma senare går hon ut i köket och hämtar tårta och kommer ut med till oss, då blev sambon irriterad och sa ifrån på skarpen, "vi sa ju nej för en halvtimme sen" då sa hon att hon inte hade hört det.??? Vi pratade ju om det och vi förklarade också varför vi sagt nej innan.

    Tyvärr tar det inte slut där!!! Sonen frågar efter en stund vad vi ska äta för mat när vi kom hem och jag sa att det blir stek, potatis och sås. Det är inte hans favoriträtt och han suckar och säger att det vill inte jag ha. Då frågar svärmor sonen om han vill att hon ska laga mat till honom som han kan ta med hem och äta istället för det som jag skulle laga. Jag sa direkt nej varpå sonen blir ledsen och arg. Jag förklarade för henne att vi inte lagar annan mat hemma utan han får äta det som serveras och det brukar inte vara några problem, han gillar inte potatis och sås men han brukar äta kött och morötter. Annars äter han för det mesta det vi lagar. Han följer sin viktkurva och då anser inte jag att det finns någon anledning till att laga annan mat till honom. Då blev hon arg och började skälla på min sambo och sa att hon minsann lagade annan mat till honom och hans bror när dom var små osv. Han sa bara att det är våra regler slutdiskuterat. Sen åkte vi hem. Tyvärr tyckte ju sonen att vi var världens sämsta föräldrar hela dagen igår pga detta, hade hon inte sagt något så hade allt varit lugnt, han hade ätit utan protest.

    Hon verkar inte förstå att hon gör sonen ledsen genom att göra tvärtemot vad vi säger.

    Sambons lösning på det hela är att hon inte får ha honom ensam, men det tycker inte jag då sonen trivs hos henne.

    Vad tycker ni att vi ska göra? Några tips?

  • Svar på tråden svärmor struntar i våra regler
  • Anonym (Lasse)

    En reflektion från barnets sida.. 

    Jag var ett sånt barn som hela tiden i princip har levt med förbud och strikt matförhållning. Inget fel i det förstås jag fattar att det var bara för att ge mig en bra start i livet. Och att jag inte skulle bli bortskämd.  Min mamma lagade inte särskild mat utan jag fick äta det som serverades. Och sötsaker och fika bara på helger eller vid särskilda kalastillfällen. 

    intentionen var ju bra men det gick käpprätt åt helsike för mig kan jag säga.  För i tonåren utvecklade jag ätstörningar och som har föjt med mig hela livet ända fram till där jag är idag i 40-års åldern. 

    För som någon påpekade här ovanför så den obegripliga indragningen på sötsaker gjorde bara att jag tryckte i mig godis och sötsaker hos kompisar eller smygköpte efter skolan för veckopengen.  Likaså mat. Den mat jag inte fick äta hemma åt jag borta hos andra eller köpte för egna pengar.  

    Det jag önskade att mina föräldrar gjorde var som flera här i tråden påpekar är att jag skulle vilja haft en sund inställning till mat och sötsaker.  Vilket jag inte har. Än idag som vuxen förstår jag inte kopplingen mellan sunda matvanor och osunda matvanor.  Förbud och tjat om att äta upp det som serveras har gjort mig fångad i min egen kropp och ätstörningar. 

    Jag kommer så väl ihåg hur det var gnöl och tjafs kring skolavslutningar, jul osv när det gällde sötsaker, bullar och mat när det kom till släktingar och folk man besökte. 

    Jag förstår så väl att ni vill ert barns bästa och så ska det vara och det är heller inget fel i att begränsa sockerintaget. Men tänk på HUR ni gör det.  

  • Coccolina
    Anonym (anonym) skrev 2015-03-30 18:48:20 följande:

    Jag har väl ett par kilo som jag skulle behöva gå ner efter graviditeten (har en bebis också) annars är ingen överviktig. Vad nu det har med saken att göra? Jag vill ju såklart inte att sonen ska bli överviktig men det är inte därför vi har dessa regler. Min sambo tränar mycket och tänker endel på vad han äter (vi andra också såklart) och vi tycker inte att barn ska äta massa socker i onödan då man sätter sina framtida vanor redan som litet barn. Får han socker flera gånger i veckan redan nu så kommer han med all sannolikhet att fortsätta äta det som vuxen.


    Så din sambo som gissningsvis fick socker oftare har fortsatt med det? Eller säger du emot dig själv här....

    Jag kan förstå det där med maten, man äter det som serveras... Men fikan med farmor förstår jag inte... Hade varit varje dag ja då hade det varit fel, men 1-3 gånger i månaden... även engång i veckan med farmor förutom lördagen. Samt om ni som familj är hos henne och fikar... 

    Losen up! Ni kan lära honom om kosthållning ändå!! 


    Har flera vänner som haft strikt mathållning hemma under uppväxten... Vilket gjorde att så fort de fick egna pengar så rände de iväg och köpte vad de kunde och mölade i sig det när föräldrarna inte såg, vet en som utvecklade bulimi i samband med detta.... De fick skev syn på mat helt enkelt, och då det i familjen var tabu så blev det något som lockade istället... men samtidigt gav det skamkänslor... Bra mix...

    Nej låt farmor bjuda på fika, och samtidigt lär pojken att lagom är bäst i alla lägen!


    I'm not crazy... My reality is just diffrent than yours....
  • Anonym (anonym)
    Fjäril kär skrev 2015-03-30 19:39:13 följande:

    lite förtydligande... 

    Att han får med sig rätt verktyg till hur han ska förhålla sig till sötsaker så hjälper det honom att säga emot farmor och välja ett bättre alternativ. 

    Vill hon köpa läsk till honom på vägen hem när hon hämtar honom så kanske han kan välja en dryck som han vet på förhand är okej att dricka, tex en Loka, en drickyougurt eller vad som nu kan vara vettig motsvarighet till läsk.  Kan han då stå på sig och veta hur han ska tänka och välja så är det inga problem.

    Vill hon köpa en glass till honom kanske han kan fråga om han kan få slanten och spara till helgen och kanske välja att dricka ett glas saft hemma istället. 

    Vill hon bjuda på ett helt fat med onyttig fika kanske han kan ta EN kaka och säga nej till resten eller fråga om han kan få en smörgås istället. 

    Istället för att ge godis och tablettaskar kanske han kan få välja en god frukt istället som lite lyxigare godis. Kanske en ask jordgubbar eller göra en fruktsallad med farmor istället. 


    Hon har allt det här hemma, dom promenerar nästan alltid hem och det finns ingen affär på vägen. Sen kan jag tillägga att hon är inte född här i Sverige och i hennes kultur så tar man inte ett nej tack utan då kommer man närmare med fatet och frågar igen (tjatar till man säger ja). Det är inte så lätt för ett barn att behöva säga nej 10 ggr till något gott. Och säger man nej till bullar så hämtar hon något annat ex glass istället. En gång var dom i köpcentrumet och frågade om han ville ha McDonalds (till mellanmål, hon skulle äta lunch ) och sonen säger nej jag är inte hungrig. Då köper hon iaf ett happy meal och glass och ställer framför honom (han satt och vänta vid bordet)
  • Anonym (J)

    Jag vill bara säga att jag förstår dig precis Ts! Min svärmor är ungefär likadan, jättejobbigt! Hon har till och med skällt ut oss och börjat gråta inför våra barn och mina föräldrar för att hon tyckte att vi var för hårda med våra matregler.

    Förbud är väl egentligen inget bra när det gäller mat, hade ju varit bättre om svärmor gjorde som ni sa, så att det inte snackas så mycket om det. Sen om hon gav något gott NÅGON gång ibland hade väl varit ok, men det är ju inte bara hon som bjuder, precis som du säger. Jag har tyvärr inget råd att ge!

  • Anonym (anonym)
    Coccolina skrev 2015-03-30 20:16:38 följande:

    Så din sambo som gissningsvis fick socker oftare har fortsatt med det? Eller säger du emot dig själv här....

    Jag kan förstå det där med maten, man äter det som serveras... Men fikan med farmor förstår jag inte... Hade varit varje dag ja då hade det varit fel, men 1-3 gånger i månaden... även engång i veckan med farmor förutom lördagen. Samt om ni som familj är hos henne och fikar... 

    Losen up! Ni kan lära honom om kosthållning ändå!! 

    Har flera vänner som haft strikt mathållning hemma under uppväxten... Vilket gjorde att så fort de fick egna pengar så rände de iväg och köpte vad de kunde och mölade i sig det när föräldrarna inte såg, vet en som utvecklade bulimi i samband med detta.... De fick skev syn på mat helt enkelt, och då det i familjen var tabu så blev det något som lockade istället... men samtidigt gav det skamkänslor... Bra mix...

    Nej låt farmor bjuda på fika, och samtidigt lär pojken att lagom är bäst i alla lägen!


    Det hade han säkert om han inte hade haft sitt brinnande intresse för träning. Han fikar på jobbet varje vecka och äter lite godis på helgen och om han är hemma eller är med hem till någon och det bjuds på fika så äter han också. Men inte 5 dagar i veckan. Fast läs igen vad jag har skrivit. sonen träffar henne ca 9 ggr i månaden (2-3 gånger ensam) det är mer eller mindre 2 ggr i veckan och det är då BARA farmor, sen träffar vi andra än bara henne. Man kan ju inte fika jämt??? Vi träffar andra (min mamma, pappa, syster och vänner) också, och vi vill ju såklart fika med dom också men om farmor ger sonen fika, godis och glass 2 ggr /vecka + lördagsgodis så finns det inte så mycket utrymme för mer fika. Och dessutom älskar han frukt och blir lika glad för det. Jag tycker inte att vi har en strikt syn på socker utan vi tycker att det är lagom med godis på lördagar (och vid firandet) och fika någon gång i veckan.
  • Anonym (anonym)
    jenny99 skrev 2015-03-30 19:50:15 följande:

    Fast ni låter hårda,i slutändan blir ni bara bovar och risken finns att han äter i smyg eller äter ännu mer.Vi har ochså regler vi gärna håller på.MEN när svärmor kommer så är det godis och kakor som gäller,jag skulle inte neka barnen det.Det är deras farmor och jag minns själv när min farmor alltid kom med godis,kakor och/eller presenter.Varje vecka.Sen måste inte barnen vräka i sig allt,man kan föreslå att de sparar lite till helgen.Förbud och tjat tror jag inte ett dugg på,brukar i slutändan ge motsatt effekt.Jag tycker ochså svärmor kan vara irriterande eller inte lyssnar,men hon gör barnen lyckliga.Sen är hon till åldern med och ju äldre man blir ju mer går man stå ut med.


    Fast han har en bra inställning till kost och godis. Han har aldrig tjatat om godis i affären, vi har aldrig behövt släpa ut en skrikande unge därifrån. Han äter aldrig upp allt lördagsgodis (fast han skulle få för oss) och kan spara det till nästa lördag. Han tycker mycket om frukt och för honom är det extra festligt att få uppskuren frukttallrik. Fruktsmootie gillar han också. Dessutom älskar han sin mormor, morfar och moster även fast dom inte bjuder honom på fika, godis och glass varje gång dom ses. Han uppskattar att umgås med människor utan att få socker.
  • Maddi

    Jag förstår dig TS, har själv en son på 2 år och svärmor har alltid något gott med dig till honom. Hon kom hit 2 gånger i veckan i 5 veckors tid. Hon frågade ett par gånger om hon fick ge honom kaka hon hade med sig. Det var 3 stycken rån. Eftersom hon frågade och hade tagit med då sa jag ja båda gångerna. Men sa även att en kan han få, men sen får det vara bra. Första gången trodde jag hon inte hörde mig och gav alla tre. Andra gången sa jag högre att en kan han få sen blir det mat strax. Hon gav alla igen.

    Resten av gångerna frågade hon inte ens om det var ok (då jag hade sagt nej, eftersom det blir förmycket). Båda två står i hallen och sen när han redan fått ser jag burken. Sen fortsatte det så, bakom ryggen på mig, trotts att jag sa till att det blir för mycket och det är mycket kalas framöver. Hon ignorerar det helt. Man blir så arg att man kokar inombords.

  • Glittermamma1
    Nenne666 skrev 2015-03-30 19:26:49 följande:

    Jag reagerar lite på dom strikta reglerna. Det är en sak att följa en måttstock, som att äta godis och dricka på lördagar och vad som gäller hemma. Så gör ju jag också. Men Om ni fortsätter att neka honom kakor, tårta och sånt som bjuds (utanför er regel), mer eller mindre i perioder kan det slå precis tvärtom. Så fort ni vänder ryggen till kommer han passa på och möla i sig allt gott han kan komma över. Varför inte bete er mera avslappnat kring matvanor istället? Och dessa konflikter och nejandet till farmor när sonen hör lär inte båda gott inför en framtida relation med maten/godis. Konflikten med farmor får ni ta när inte sonen hör. Låt pojken få ta 1 kaka och 1 glas saft, med förevändningen att han ska orka middagen sedan, eller att det är onödigt med för mycket socker innan läggdags osv. Men det där nej nej nej , bara på lördag. Det tror jag inte på. Begränsa det bara. Och säg nej tack, idag blir det inget, vi ska hem och laga mat, men gärna nästa gång. Mest så sonen tar er inställning på ett annat sätt. Tror ju jag. Och det farmor bjuder på när ni inte ser är trots allt inte så farligt och det händer inte så värst ofta heller. Är han inte överviktig och borstar tänderna ordentligt är det ju ingen fara.


    Fast om farmor tar ett artigt nej som ett "om jag tar fram en miljon saker till" så blir det ju en diskussion! Det finns ju ingenting bra med socker och om en farmor eller mormor har svårt att acceptera en regel angående socker i vår familj så kommer jag inte tveka att dra in umgänget på momangen!!
  • Anonym (Svår gräns)
    Anonym (Lasse) skrev 2015-03-30 19:56:28 följande:

    En reflektion från barnets sida.. 

    Jag var ett sånt barn som hela tiden i princip har levt med förbud och strikt matförhållning. Inget fel i det förstås jag fattar att det var bara för att ge mig en bra start i livet. Och att jag inte skulle bli bortskämd.  Min mamma lagade inte särskild mat utan jag fick äta det som serverades. Och sötsaker och fika bara på helger eller vid särskilda kalastillfällen. 

    intentionen var ju bra men det gick käpprätt åt helsike för mig kan jag säga.  För i tonåren utvecklade jag ätstörningar och som har föjt med mig hela livet ända fram till där jag är idag i 40-års åldern. 

    För som någon påpekade här ovanför så den obegripliga indragningen på sötsaker gjorde bara att jag tryckte i mig godis och sötsaker hos kompisar eller smygköpte efter skolan för veckopengen.  Likaså mat. Den mat jag inte fick äta hemma åt jag borta hos andra eller köpte för egna pengar.  

    Det jag önskade att mina föräldrar gjorde var som flera här i tråden påpekar är att jag skulle vilja haft en sund inställning till mat och sötsaker.  Vilket jag inte har. Än idag som vuxen förstår jag inte kopplingen mellan sunda matvanor och osunda matvanor.  Förbud och tjat om att äta upp det som serveras har gjort mig fångad i min egen kropp och ätstörningar. 

    Jag kommer så väl ihåg hur det var gnöl och tjafs kring skolavslutningar, jul osv när det gällde sötsaker, bullar och mat när det kom till släktingar och folk man besökte. 

    Jag förstår så väl att ni vill ert barns bästa och så ska det vara och det är heller inget fel i att begränsa sockerintaget. Men tänk på HUR ni gör det.  


    Vi fick aldrig mycket sötsaker hemma. Fikade gjorde vi vid festliga tillfällen och inte i några större mängder. Jag har inget minne av lördagsgodis utan godis fick jag någon gång ibland. Min bror fick diabetes som barn och självklart ville ingen frossa massor framför honom. Vi fick alla äta samma mat hemma. 

    Jag och mina syskon har alla en sund kosthållning och är även allätare. 

    Jag håller helt med om att en allt för strikt kosthållning mycket väl kan få barnet att spåra ur när det blir större men utifrån det T.S. skriver känns det som sonen ändå får rätt mycket onyttigheter - betydligt mer än vad jag ens var i närheten som barn. 

    Min son är i ungefär samma ålder och tyvärr får barnen idag mycket socker från alla möjliga håll. Hos en mycket överviktig kompis serveras chips och chokladkakor till mellis. Hos en annan har de fått äta 4 - 5 normalstora bullar var som ett vanligt mellis. Om vi hade haft en farmor eller mormor som agerade som T.S. svärmor hade jag blivit lika irriterad. 
  • Anonym (anonym)

    för att förtydliga lite missförstånd här så är det så att vi har inte några förbud, vi säger inte till sonen att du får inte äta något alls punkt slut. Utan vi förklarar också alltid varför. Som igår sa vi att han hade festat på godis hela helgen samt tidigare under veckan redan så nu räcker det. Hade han inte redan ätit en massa godsaker under helgen så hade han fått ta fika hos farmor igår. Och han får fika även en vardag ibland men inte 5 dagar i veckan.

Svar på tråden svärmor struntar i våra regler