• Dasha

    septemberbarn 2014

    Kroken skrev 2015-06-19 07:42:07 följande:
    Jo det är lag på att alla som färdas i bilen måste vara fastspända. Lagen för att vara fastspänd i baksätet har funnits sen slutet på 80-talet. Även om barnet skriker så skulle jag aldrig ta av mig bältet under färdens gång. Jag förstår att det är frustrerande med en bebis som gallskriker, men tänk på konsekvenserna. Skulle ni bli stoppade så blir det böter. Och den största risken är att om ni krockar, och du sitter utan bälte, så är du som en elefant i tyngd som far runt i bilen.
    oj, jag hade ingen aning!

    jag har frågat att visst finns det ingen lag på att sitta fastspänd i baksätet, och de sa inget. de kanske hörde inte för att bebisen skrek?

    sjäv har jag inget körkort, så jag vet ju inte. trodde det var bara för säkerhets skull.

    i ryssland finnd det inget lag på det  alla fall. jag visste inte ens att det kan finnas bälte i baksätet tills jag kom till sverige för 7 år sedan. man kan inte ens hitta bälterna i bilar på baksätet i ryssland: de är instoppade bakom sitsen för att ingen behöver dem ändå Tomte

    vi får nog ta tåget nästa gång, i alla fall jag med bebisen, så jag kan ha honom i knät, amma vid behov osv. 
  • Dasha
    Kroken skrev 2015-06-19 07:42:07 följande:
    Jo det är lag på att alla som färdas i bilen måste vara fastspända. Lagen för att vara fastspänd i baksätet har funnits sen slutet på 80-talet. Även om barnet skriker så skulle jag aldrig ta av mig bältet under färdens gång. Jag förstår att det är frustrerande med en bebis som gallskriker, men tänk på konsekvenserna. Skulle ni bli stoppade så blir det böter. Och den största risken är att om ni krockar, och du sitter utan bälte, så är du som en elefant i tyngd som far runt i bilen.
    oj, jag hade ingen aning!

    jag har frågat att visst finns det ingen lag på att sitta fastspänd i baksätet, och de sa inget. de kanske hörde inte för att bebisen skrek?

    sjäv har jag inget körkort, så jag vet ju inte. trodde det var bara för säkerhets skull.

    i ryssland finnd det inget lag på det  alla fall. jag visste inte ens att det kan finnas bälte i baksätet tills jag kom till sverige för 7 år sedan. man kan inte ens hitta bälterna i bilar på baksätet i ryssland: de är instoppade bakom sitsen för att ingen behöver dem ändå Tomte

    vi får nog ta tåget nästa gång, i alla fall jag med bebisen, så jag kan ha honom i knät, amma vid behov osv.
  • Dasha
    Kroken skrev 2015-06-19 07:42:07 följande:
    Jo det är lag på att alla som färdas i bilen måste vara fastspända. Lagen för att vara fastspänd i baksätet har funnits sen slutet på 80-talet. Även om barnet skriker så skulle jag aldrig ta av mig bältet under färdens gång. Jag förstår att det är frustrerande med en bebis som gallskriker, men tänk på konsekvenserna. Skulle ni bli stoppade så blir det böter. Och den största risken är att om ni krockar, och du sitter utan bälte, så är du som en elefant i tyngd som far runt i bilen.
    oj, jag hade ingen aning!

    jag har frågat att visst finns det ingen lag på att sitta fastspänd i baksätet, och de sa inget. de kanske hörde inte för att bebisen skrek?

    sjäv har jag inget körkort, så jag vet ju inte. trodde det var bara för säkerhets skull.

    i ryssland finnd det inget lag på det  alla fall. jag visste inte ens att det kan finnas bälte i baksätet tills jag kom till sverige för 7 år sedan. man kan inte ens hitta bälterna i bilar på baksätet i ryssland: de är instoppade bakom sitsen för att ingen behöver dem ändå Tomte

    vi får nog ta tåget nästa gång, i alla fall jag med bebisen, så jag kan ha honom i knät, amma vid behov osv.
  • Dasha
    Bebislängt skrev 2015-06-20 11:14:23 följande:

    Här verkar det som att seperationsfasen har nåt sin kulmen. Jag bär och bär och bär och bebisen är arg och gnällig och sover knappt nåt alls på nätterna trots att han ligger klistrad mot mig. Och vägrar äta..

    När jag googlar verkar den här fasen hålla på allt från två veckor till två ÅR. Vad har ni för erfarenheter? Bärandet är ok, jag har accepterat att inget blir gjort här hemma. Men sömnen, jag går under snart.


    visst har du ofta skrivit att bebisen sover dåligt och verkar vara missnöjd? du misstänkte tänderna, att han är frustrerad för att han vill lära sig krypa, tänderna på g, separationsfasen, bara svårflörtad av sig...

    har du provat ge honom barnalvedon innan läggdags? för att kolla om han har ont någonstans? och se om han sover bättre då. sedan kanske prova med alvedon på dagen och se om han blir mindre gnällig?

    jag tänker att han kanske har ont någonstans... om han blir lugn och glad efter alvedon, då skulle jag kräva vårdcentralen att undersöka honom ordentigt. det är nog bvc som ska skicka remissen, men jag skulle då verkligen kräva att de gör det.

    vad tror ni andra? är det en bra idé?
  • Dasha

    ja, men då förstår jag, förlåt!

    verkligen, ibland kan man få fel bild av det för att vi beskriver inte så mycket av vardagen, utan mest det som är ovanligt eller jobbigt.

  • Dasha
    linnéa001 skrev 2015-06-21 13:59:52 följande:
    Låter som en bra idé. När jag var liten åkte min farmor tåg med mig och resten av familjen tog bilen. Jag vägrade nämligen åka baklänges. Jag vill gärna trösta dig med att det blir bättre snart, men själv slutade jag inte skrika förrän jag fick åka framlänges. Så det var några år av skrik de gånger min farmor inte kunde åka tåg med mig. Inte slutade jag skrika heller utan höll på i timmar varje gång. Var samma sak med barnvagn, vägrade åka baklänges och slutade inte förrän jag fick sitta framåt. Av den anledningen stör jag mig på folk som pratar om att det är så viktigt för barn att få sitta bakåtvänd i vagnen. Alla vill inte det och i vagnen är det ju faktiskt inte farligt att sitta framåtvänd. 

    Det här med separationsfasen är ju intressant. Har inte märkt något alls på min dotter. Vet inte om det kommer att komma eller om hon haft en väldigt mild fas. Hon är nästan alltid glad. Hon fortsätter ta sig fram på rumpan med ena benet böjt. Klarar liksom inte av att komma till krypställning utan att hamna på mage och då blir hon så arg. Jag ska köpa krypmuddar. Det fick min systerson för han hade lite samma problem och med dem så lärde han sig snabbt.
    tack för din berättelse!

    jag tycker mycket synd om barnen som måste åka bakåtvända, för att jag fortfarande mår väldigt illa om jag åker bakåtvänd även en kort stund. Som barn kräktes jag även när jag åkte bil, tåg eller buss framåtvänd.

    fast dottern har aldrig lidit av det...

    med sonen tror jag att det är främst det att han är fastspänd som gör honom galen. han har alltid haft svårt för det, att något begränsar hans rörelser och håller honom fast. han var galen varje gång när jag tog på honom en trång vinteroverall, och precis som jag trodde, det blev bra när det var bara tröja och överdragsbyxor istället. 
    jag kan inte ens hålla honom när jag ammar: bara stödjer hans huvud och rygg. han måste ligga fritt i mitt knä, annars får han panik.

    sedan skulle han nog vaggats till sömns ändå, men han mår illa vid svängningar, det märks!
    och dessutom kan han inte ens tröstas av amning, stackars liten.

    nej, det får bli tåget!

    jag tror att bebisar som hasar fram på rumpan tycker inte att de behöver krypa. varför ska de, liksom? de klarar ju så bra att ta sig fram, och det är ju smidigare att kunna hålla uppsikt i rätt vinkel samtidigt, och man kan även hålla en leksak i ena handen under tiden!
    på min dotter märktes det iaf att hon var helt nöjd med detta sättet,så varför skulle hon krypa? onödigt och ointressant, tyckte min dotter.

    hon har fantastiskt bra finmotorik och grovmotorik, så det var ingen fara att hon hasade fram på rumpan!
  • Dasha
    mirakelmamma skrev 2015-06-22 17:52:27 följande:

    Ibland släpper hon och då kan hon stå själv under ca 30-60 sek. 


    så roligt!

    hon kommer nog att ta sitt första steg imorgon-i övermorgon! var beredda med videokameran!
    sonen står själv i tre-sex sekunder, sedan tar sig ner och kryper. kan släppa taget och ta ett steg från fåtöljen till skåpet, men sedan gå bara när han håller i nåt.

    vi kallar honom "terränggående bebis"; han älskar att krypa över allt: mig, mannen, möbler, saker. gör det med otrolig fart och ingen ansträngning!
    det är väl nyttigt och utvecklande att ha det ostädat hemma: då lär de sig krypa över allt som ligger i vägen.

    vi är hos mannens släktingar nu, och de har lärt sonen:
    vinka på uppmaning ;
    säga "tack", "lax";
    sträcka ut tungan.

    han sträckte aldrig ut tungan förut. Nu ser jag att han verkar ha kort tungband, vilket jag misstänkte hela tiden å grund av hans dåliga grepp vid amning. fast nu klipper de väl inte tungbandet enligt 1177.

    verkar som separationsfasen har minskat. han älskar att vara hos farfar som bär honom runt, även går ut med honom. inte rädd för andra heller.
  • Dasha
    septemberfjorton skrev 2015-06-22 21:00:04 följande:

    Nu är jag VANSINNIG. Idag fick vi äntligen tag i dietisten, som vi ringt i tre veckor utan att ens kunna lämna meddelande. Hon säger att, eftersom vi valt att vårt barn ska äta helvegetariskt, har vi inte rätt att träffa dietist, eftersom "vi kan ge annan mat"(gäller detta även för de som utesluter viss mat pga religiösa skäl?) eller är etiska skäl mindre seriösa? Har vi inte rätt att få stöttning i att ge vårt barn den kost vi, och många andra, anser vara bäst? Vi "kanske kunde få en tid i höst". Hon pratade också om en tabell hon kan läsa från för blandkostare. För det första undrar vi HUR MYCKET protein(vår största förvirring), inte VAD för protein hon ska ha, så den där tabellen hon tjatade om hade vi haft lika mycket nytta av om vi var köttätare. Det har alltså gått fem månader sedan REMISS skickades(och BVC har hela tiden trott att det är på g även de), vilket ju innebär att det är ganska långt efter vårdgarantin, och har de inte tid här i stan, ska vi ju då erbjudas dietist någon annanstans. Jag tyckte det lät som att hon helt enkelt inte visste ett skit om vegankost, och vården här är riktigt dålig överlag, vilket gör mig så matt.

    Det var min sambo som ringde, vet ej om det var bra eller dåligt(jag hade eventuellt flippat på människan). Är det någon här som vet vad som gäller när det kommer till dietist, gäller vårdgarantin även om barnet inte är undernärt? Eller vet någon exakt mängd protein/kolhydrater/fett en bebis ska få i sig? Jag har koll på alla vitaminer veganer kan få brist på, och hon går upp i vikt och mår bra, så egentligen behöver jag ju bara få bekräftat att vi gör rätt. Är dock orolig att hon får för mycket protein, då det är farligt för bl a njurar, vilket ju inte syns direkt.




    tråkigt... kan bara säga att vår dietist var också helkass. även mannen, som stödjer och försvarar allt "officiellt", tyckte att hon inte var någon höjdare.

    konstigt med attityden mot vegetarianer, det är ju till och med officiellt i sverige att man ska äta mindre kött och helst äta vegetariskt 3 ggr/veckan.

    men om du till exempel skulle inte sagt tydligt att dottern åt vegetariskt, utan beskrev bara konkreta måltider, då skulle hon väl räknat ut exakt vad som saknas och vad som behövs att ändra?
  • Dasha
    Kroken skrev 2015-06-23 09:35:58 följande:

    Jag undrar hur jag ska få ihop tillräckligt med sömn?

    Dottern somnar mellan 19-20, vaknar sen runt 22-23 och vill amma.

    Sen vaknar hon 2-4 ggr (oftare 4 än 2) till under natten,
     
    lägger sen ner henne i sin säng igen.

    Vid 01 vaknar hon igen, då har jag hunnit sova en knapp timme, och då vill hon amma.


    vill inte verka tjatig (jag har pratat om det förut)

    men för mig verkar det som att din dotter blivit van att hon måste vakna ordentligt för att hamna bredvid dig och bli ammad.

    om du skulle istället låtit henne sova bredvid dig  från början (mage mot mage, bröst mot mun), då skulle hon lärt sig att amma under REM-sömnen utan att vakna, och snart skulle hon minska nattamningar. för att jag tror att hon ammar på natten inte för matens skull, utan för att få vara på dig, känna sig skyddad, försäkra sig att du är här.

    sedan mitt på natten sover hon bredvid dig, men vaknar ändå. jag gissar att det är för att hon vet aldrig om hon kommer att vakna ensam eller bredvid dig, och hon föredrar att vakna ordentligt för att förstå om du är här eller inte.

    hon har ju varje natt erfarenheten av att vakna ensam flera ggr, därför vågar hon inte sova lugnt.

    mitt tips: låt henne sova med dig från början. första ggn går du upp när hon somnat och gör det du behöver (plockar undan, hänger tvätt). glöm inte borsta tänder! sedan vaknar hon, och då kan du bara fortsätta ligga tills du har somnat.

    jag är så säker att efter tre dagar kommer bådas (din och hennes) kropp sälla om sig och kunna sova hela natten, och amma/ammas utan att ens märka det i sömnen!
  • Dasha

    sedan, nu när hon vaknar bredvid dig på natten: vad händer om du bara byter sida (lägger henne på andra sidan om dig och ammar) istället för att gå upp och amma?

    om hon försöker gå upp - bara lägg henne tillbaka, mun mot bröst. hon försöker gå upp - du lägger henne tillbaka.

    sedan skulle hon nog somna om. och även du. korta avbrott i sömnen sliter inte lika mycket som avbrott då man måste gå upp och vagga, och snart kommer din dotter somna om mycket lätt.

    jag tänker också på det att din dotter och min son verkar vara ganska lika när det gäller behov av närhet vid sömn och behov av lugn och ro vid amning. för att din dotter behövr ju också sova i famnen på dagen, och vägrar att amma ute bland folk och ljud.

Svar på tråden septemberbarn 2014