mirakelmamma skrev 2015-06-25 07:47:53 följande:
Skrytsam!!! Känns faktiskt som ett påhopp!
men!!!!
det jag skrev var ju helt TVÄRTOM!!!!!!!!!!!!
jag både skrev och menade att du är alldelles för
o-skrytsam!
jag tycker att du är en mycket ödmjuk och trevlig person.
här i bloggen förklarar frida på ett bättre sätt, hur jag menar
fridagro.blogspot.se/2014/02/hon-ar-sa-pinsam-nar-hon-kryper.html
du kan läsa, det är ganska kort och roligt (tycker jag). har ni tid, kan ni även läsa kommentarerna till den.
jag tycker att ingen behöver tona ner sina barns framgångar.
när jag säger att det är roligt att någon är fin, stark, snygg - då menar jag det, men folk blir ofta generade och känner sig tvungna att tona ner, så att andra inte blir avundsjuka eller ledsna. Men det blir ju inte jag!!!!
ett typiskt exempel:
jag har blivit mulligare nu, efter andra barnet.
Min kompis är en tjej med mycket fin kropp.
Jag säger till hene (när hon provar nya byxor): gud, vilken fantastisk midja du har! dina byxor sitter så bra! du är ju smal och fin, som en 18åring!
Då säger hon direkt: visst är jag smal, har inga bröst heller, vad jag önskar att få lite mera hull.
då vill jag säga till henne samma som jag sa till dig: menar du det verkligen!!!??? man kan ju hitta negativa saker i allt. men varför ska man göra det?
om samma tjej säger till mig: vilket fint hår du har! då svarar jag: "tack!", och blir glad!
jag kunde ju också säga att det var ett helvete att få bort löss från sånt tjockt hår, när dottern "hämtade" löss på dagis. och det är också sant.
men varför ska ja, liksom???? det finns negativt i det mesta, men det viktiga är att det är fint med tjockt hår! det är fint med smal midja och slank kropp (som min kompis har), det är även ovanligt för 35-åringar som har barn att ha en sådan modelkropp, och jag är inte avundsjuk utan glad för hennes skull! tror hon att jag ska bli gladare om hon förminskar sig?
jag tycker att det är roligt när en 9-månaders lärt sig gå. Det är inte säkert att hon kommer ramla oftare bara för det. Även om det råkar bli så, så är det ÄNDÅ roligt att hon har lärt sig, själv, att gå så tidigt!
även om min kompis tycker att hon har för små bröst, varför ska hon påminna om det direkt? när vi pratar om hennes nya byxor. Tror hon att jag egentligen är avundsjuk? det är jag inte!
i min kultur och i min familj i rysland brukar vi ge många ärliga komplimanger, och vi är inte rädda att fä kompimanger heller!
samma gör man i min mans familj, och alla är svenskar i hans familj (förutom mig då)
om någon ger mig en komplimang, då är min första reaktion att bli glad och tacka. och tänka att: "ja, det är ju sant! vad roligt", eller "vad? det har jag aldrig tänkt på! vad roligt!".
jag börjar inte bli obekväm och försöka hitta nåt negativt med det för att göra min kompis glad. Jag tror inte att min kompis är bitter när hon säger att jag har nåt som inte hon har.
jaja, det var ett långt och snurrigt inlägg....
hoppas att folk ska våga skriva mera positiva saker om sina bebisar här. visst vill man dela med sig och få tips om bebisen har problem med sömnen, kort tungband eller diarre. Men den här tråden är väl en tråd där vi diskuterar våra barn i allmänhet!
jag personligen vill få läsa om flera positiva saker om andras bebisar här, så det inte blir enbart en klagotråd.
därför berättar jag också saker som gör mig glad. för att jag antar att andra är som jag, och också gillar att läsa om positiva saker.
jag blev t.ex.. glad när några skrivit att det har ordnat sig med sömnen.
jag blir glad av att se foton på charmiga bebisar, osv.
sedan är det kanske mer sådant "försiktigt" här i sverige, en kulturell grej. Som jag hörde, att man får knappt säga att man är patriot och stolt över sitt land sverige (så att folk från andra länder inte ska ta det illa upp). det tycker jag är onödigt. Har man nåt att vara stolt över - då får man vara de! sedan ska man själv våga vara glad åt andras skull, även om man själv inte är lika lycklig lottad.
jag har lärt känna många här i tråden, och alla är jättetrevliga, så jag blir glad för er skull när ni har det bra, och ledsen för er skull när ni inte har det bra.
några positiva saker om oss här
(om ni tycker det var längesedan jag var skrytsam
) :
1. diarreerna slutade igår!!! det varade i en hel månad!!!! jag är helt överlycklig att det gick över! tror att sonen fick nån bakterie, och sedan gick magen ur balans.
2. vi var på äventyrsbadet igår. det gick sååå bra, över förväntan! sonen var glad hela tiden, grät inte trots att han plumsade med ansiktet i vattnet flera ggr, han frös inte och var inte rädd heller! så jag kan rekommendera dem som inte varit och badat med sina bebisar, att göra det!
) och han glatt biter av stora bitar (man behöver ju inte tänder för det, går lika bra med gommarna), tuggar, spottar ut en del, äter upp en annan del.
