septemberbarn 2014

fast inte i förskoleålder utan bara barn med adhd på högstadiet och i gymnasieskolan. alla jag kände var mycket glada och mycket intelligenta barn. De visade sina bästa sidor när det var ordning och reda på lektionen, t.ex. inte en massa lösa utskrifter hit och dit, utan en bok, en skrivbok och tydlig återkommande plan. De behövde också flera raster, annars blev de för trötta av att sitta stilla.

så bra att det utreds redan nu! och bra att förskolan ordnade en specialpedagog. det måste vara en bra förskola som inte snålar med resurser.

nej faktiskt inte.

det här att glimten i ögat har försvunnit känner jag igen bara vid/strax innan feber. Han är kanske förkyld, influensa?

t.ex. har en femåring som just nu är precis som du beskriver: inte lika livlig och glad. nästa dagen kom feber. så har det ALLTID varit.

min son har det också jobbigt nu: andra tanden är gå g, han tuggar/äter på allt som en galning, jag skivade upp kylskåpskall gurka, den blev ijältuggad på nolltid.
Ibland ammar han inte ens utan håller bröstet i en bredöppen mun, för att det gör ont att ha bröstvårtan vid tandköttet. han även somnar så, med vvidöppen mun på/runt bröstet. han är också mycket förkyld: det bara rinner ut hans näsa, han knappt kan andas, sover på en vuxenkudde för att minska nästäppan. Han är jättetjock i halsen, hes är bara förnamnet, slemmet i halsen gurglar högt hela tiden.  ibland skriker han och gråter en stund, för att det är svårt att andas eller det gör ont i halsen, tills han lyckas hosta ut slemmet eller svälja snor

men annars är han pigg och glad och jag ser att han har energi. Om han skulle bli så som du säger - då skulle jag mätt hans feber, och tagit det lugnt (burit och ammat extra mycket, låtit honom sova mesta tiden) för att då skulle jag tro att febern är på g.

sonen fyller 7 månader idag

Tanden nummer två har ÄNTLIGEN kommit fram. den var svullen och öm läänge... Kylskåpskall gurka var vår enda räddning.

barnet har ÄNTLIGEN blivit frisk från sin tolvte förkylning.

vi har varit ute några gånger då bebisen fick krypa på gräsmattan i det ÄNTLIGEN fina soliga vadret.

wow, det låter kanonbra! tänk att ni inte skulle ha vågat prova, då skulle ni aldrig fått uppleva det!
det här låter också kanonbra! trodde sånt var möjligt bara när barn blir minst 3 år.


min son sover bara i min famn på dagen. Eller i en vagn som rullar. Och bredvid mig på natten.

Fast det stör mig inte så mycket. Det passar mig bra. Han har ju ingen napp heller.

Det som stör mig är att han inte kan tutta när det är lite högljudd. Han bara slutar och tittar varifrån ljudet kommer, vrider sig och om  jag försöker att fortsätta amma - då skriker han, får nästan panik.Det ska FORTFARANDE vara tyst och mörkt när jag ammar, annars vill han inte

undrar om han har lite för kort tungband...  kanske beror på det...

vanlig mat däremot går bra att äta även när det händer mycket runt omkring. Jaja, det är ju mer och mer vanlig mat för honom, så det blir enklare.
Han äter nu 1 portion gröt till frukost och till kvällsmat, och 1,5 dl mat till lunch och mellis. Ibland även 0,5 dl efterrätt.

Han äter nästan vad som helst, och letar hemma efter nåt att mumsa på. Idag fick han några blad ruccola att leka med, de gick ner direkt. Igår råkade jag tappa en stor bit lökskal när jag lagade mat, trodde han skulle bara prassla och leka med den, men den blev uppäten direkt.I förrgår såg han konstigt ut efter första skeden mat. Sedan kaskadkräktes han. Öppnade munnen, och där, i munnen, låg systers gummiband han blev inte ens ledsen, inte det minsta. spyan hamnade på golvet, jag torkade bort, och där sitter han och väntar på maten... då gav jag maten, vad ska man göra liksom... han åt med bra apptit

om jag ger honom en skiva bröd - då tuggar han och sväljer hela skivan, bit efter bit. Jag brukar ge honom smörgås med leverpastej ibland.

jag själv tycker att han ser ut nästan som en liten tjockis, alltså, jämfört med hans syster i samma ålder. Men jag är livrädd att gå till bvc om en vecka, de kommer ju garanterat att göra mig ledsen kommer att säga att han väger för lite

har gjort ett passfoto idag. Han har öppen mun på foto orkade inte be att göra om fotot, men nu kommer jag gå och störa mig på det i 5 år, tills han får nytt pass 

äldta dotter har haft sitt pass i 5 år, fick den också när hon var 7 månader. Idag fick hon göra ett nytt. Inga problem innan, Reste senast förra året. Hon var en sån goding på passfoto, nästan helt skallig beeebis, gick bra som sagt.

det var väldigt lugnt och tyst hemma när vi hade bara ett barn. Men hon blev inte det minsta ljudkänslig.

Sonen tränades i 7 månader, men det blev inte bättre. Han är nu van att leka med sin högljudda och närgångna syster, inte rädd för hennes glada rop, men kan fortfarande inte amma när någon pratar bredvid.vet inte, det enda jag behöver av bvc är är egentligen vaccinationer, och det klarar de att ge. vi ska se om det går att träna bort min kommentarer-om-barnens-vikt-känslighet

det här låter EXAKT som min son, varenda detalj

jag har en del att fixa på nätet, så jag får några saker gjorda under tiden när han sover i min famn.
det här låter också som sonen. Det som hjälper oss är att se till att han har sovit massor och är utsövd precis innan han träffar andra släktingar. T.ex. jag fick hålla sonen som sov i famnen i 1,5 timme under tiden när hans farmor och farfar kom på besök. Sedan var han glad och nöjd, först lite avvaktande, sedan bara lite försiktig. I slutet fick de hålla i honom flera ggr utan att han blev ledsen.

Läste på en sida om barn, att 7-8månaders är väldigt rädda för andra än de familjemedlemmar som är nära varje dag, och att tipset är att hålla bebisen i famnen och börja prata med den andra personen på lite avstånd (så bebisen får chans att betrakta främlingen på avstånd), efter en stund slappnar av barnet. Där stod också att bebisar i den ålder vill ha 80cm runt sig som sin personliga zon, och det rekommenderas inte att ha andra än närmaste familjemedlemmar inom den zonen. Inte förrän barnet själv känner sig redo och har vant sig.
tycker verkligen inte att en 8-månaders blir tryggare av att vara med barnvakt.

Min svärmor är förskolelärare, och jag blir ofta förvånad hur hon mäter bebisar med förskolebarns mått.
Hon kritiserade en del av det vi gjorde (särskillt med vårt första barn), och resonerade att "det kommer annars bli svårt på förskolan sedan". Det lät så otroligt ologiskt i mina öron! Tiden visade också att hon hade helt fel
tur för dig att du inte tar åt dig, jag själv blir väldigt arg när någon har åsikter om mitt föräldrarskap. Det är nästan som nån instinkt som kickar igång, jag blir VÄLDIGT taggig . Mannen är lugnare, han försöker få mig att förstå att de menar ju säkert väl, och man behöver inte bli så arg bara för att de har en annan åsikt, de kanske läste inte på om detta, osv.

aj, shit, just det! glömde helt
det var ju inte meningen att mata honom, ville sysselsätta honom på restaurangen, trodde han skulle leka med dem.
fast det kommer nog säkert passera tarmarna och gå ut i samma form som det gick in. då är det inte mycket som stannar i kroppen. en annan sak våre om det hade varit mald ruccola i moset.

har ni cyklat med era bebisar? när får man ha dem i cykelstolen, eller vad heter den? vi har en vanlig från biltema, som inte går att fälla ner. Snart blir vi sugna på en cykeltur.

tack!