Aprilbebis 2016

Började försöka i början på året. Har haft väldigt långa och oregelbundna cykler, så trodde att det skulle ta betydligt längre tid. Vart gravid förra cykeln på femte försöket, men slutade i så tidigt MF att jag inte ens visste att jag vart gravid förrän efter blödningen! Sen nu tog det sig direkt efter. Hoppas verkligen att mitt lilla skrå gottat in sig riktigt bra och att allt går vägen nu.

Ska hålla tummarna för dig nästa fredag!

Jag har vul 2/9, så nästan fyra veckor kvar.

Sådär kan jag också få nu så fort jag blir för skitnödig. Är som att gaserna som bildas i tarmarna gör att de expanderar och påverkar livmodern på nåt vis. Förstoppningsproblematiken hjälper ju knappast till här heller! :-S

Jag är inte så orolig för min livssituation, mest orolig för att få missfall. Analyserar allt just nu. Mitt illamående försvann i förrgår och idag tyckte jag mig skymta lite blod samt att livmodertappen var mjukare än innan.

Vi har gjort donatorinsemination i Danmark så det känns som att så mycket mer hänger på att det ska fungera. Jag orkar inte tajma ägglossning, hålla på att resa och hitta på ursäkter till att inte va på jobbet och betala massa pengar fler månader. Tror att jag skulle vara betydligt lugnare och mindre orolig för missfall om det var så att ett missfall inte innebar så mycket krångel. Såklart skulle jag nog oroa mig lite ändå.

God morgon!!

Jag är inte så orolig för min livssituation då jag är gift och vi har en dotter sen tidigare och båda har fasta jobb. De jag funderar kring de är väl mest hur dottern skall reagera om hon är redo att bli storasyster och så. Och hur vi skall hinna med hem,2 barn och hund. Då min man har lång resväg till jobbet. Men de löser sig.

Annars är jag orolig för missfall. Då jag haft de tidigare. Men jag känner mig konstigt nog ändå lugnare denna gången. Men försöket att inte tänka på de så mycket. Utan ta en dag i taget ich verkligen försöka njuta från dag 1. För annars förlorat man ju tiden som gravid. De går fort ich jag njöt knappt något med dotterns graviditet så tänker om denna gången och vill njuta allt jag kan :) Sen klart att oron finns och man känner efter. Men just nu känns det okej. Mitt illamående har kommit lite mer för varje dag men klarar mig okej ändå. Mest att jag är så trött,kände aldrig de när jag var gravid med dottern men alla graviditeter är ju olika. Sen ömma bröst och växt värk. De senaste har även yrseln blivit lite mer och så men ingen sån där otäck yrselattack sen senast ändå. Van att vara yr ibland då jag drack mycket kaffe men lite av annan vätska och mat. Men nu är jag så ordentlig med mat och vätska. Så lite obehagligt att bli yr då. Men de går nog över. :) Just nu längtar jag till mitt besök hos bm som är om ca 2 veckor och mitt tidiga ul som är den 7/9. Så nyfiken,spänd och nervös. Allt på samma gång. :) Idag är det iallafall vecka 6 (5+0) :) <3

Ha en bra dag alla :)

Exakt sådär har det blivit för mig också! Direkt det är pyttelite gaser gör det svinont i nedremagen. Vart livrädd första gången och tänkte att jahapp, bara att vänta på blödningen nu då men tillslut förstod jag att det måste vara tarmarna som ställer till det!!

Precis! Ändå skönt att veta det till framtida liknande situationer.

Hej!

Jag har två döttrar födda 12 och 14 och väntar mitt tredje nu med bf 2 april. Jag mår toppen men pga fertilitetsproblem har min söta bm ordnat tidigt ul i v sju, så nu på tisdag är det dags. Har bl a uteblivet missfall i bagaget som upptäcktes just på tidigt ul så jag känner mig lite nervös. Hoppas innerligt och det ska bli kul att följa er april mammor på resan. Konstigt att det är så galet spännande fortfarande trots att det är tredje bebisen ????

Jag känner väldigt lite oro för missfall, kommer tanken som hastigast försvinner den lika fort. Däremot har mina hormoner gått bananas mot ångesthållet, ifrågasätter valet av tvåsamhet och kan känna en jävulsk irritation mot min partner (kan verkligen inte vifta bort de där småsakerna man annars kan leva med iöht). Det är väldigt jobbigt att tänka så, det känns tabu att känna ångest inför något sånt här när vi skapar något fint men jag har så svårt att slå bort dessa tankar, dem tränger sig som förbi allt annat. Det blir nästan tvångstankeliknande. Ångesten är inte kopplat till barnet, det vet jag kommer bli svinbra, bara mot den livsförändring vi nu skapar. Är kanske dålig på att hanskas med större förändringar i livet :P

Hej allihopa :)

Vill gärna vara med här :)

Grattis alla ni som plussat jag väntar mitt 4:de barn nu 12/4 2016 bf man är lika nyfiken varje gång ingen graviditet e nån annan lik spännande är så lycklig !

Känner igen mig!!!